2 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 I dag är en historisk dag BERÄTTELSEN om Finlands äldsta tidning är unik. Åbo Underrättelser har en osannolik och tidvis nästan dramatisk resa genom 200 år bakom sig. Under resans gång har ÅU aldrig givit upp trots flera krig, bränder och svåra ekonomiska situationer. ÅBO UNDERRÄTTELSER är också ett beskrivande exempel på hur viktiga människor och enskilda personer är då innehållet i en tidning skapas. Journalistik är en krävande disciplin som betygsätts varje dag. DE GÅNGNA ÅREN visar hur viktig varje läsare och prenumerant är för tidningen, utöver hängivna och skickliga journalister. Endast genom att erbjuda läsarna ett mervärde kan en tidning, oberoende av format, överleva på sikt. I SVENSKFINLAND, som krympt under årens lopp, har också tidningars ägares insatser varit betydande. Utan ägarnas starka uppbackning och förståelse för att medier på svenska i Finland främst är ett kulturhistoriskt uppdrag, inte genuin företagsverksamhet, skulle det inte finnas tidningar på svenska i södra Finland. Jag rekommenderar att alla läser den nya historiken om ÅU:s 200 år. Boken beskriver bra den ständiga förändringen inom medievärlden och journalistiken. FRAMTIDEN för Åbo Underrättelser bjuder på minst lika stora utmaningar som de första 200 åren. I DAG har nyhetskonsumtionen flyttat in i mobiltelefonerna. Papperstidningens roll har kontinuerligt minskat, men trots det har den ännu en stor ekonomisk betydelse för mediehusen. LIVET ÄR LOKALT också i mobiltelefonens tidevarv. ÅU:s styrka även i framtiden är att vi är en del av det lokala livet. ÅU:S 200 ÅR långa och osannolika kamp ger vår generation motivation att fortsätta arbetet och traditionen. ÅU ska också i framtiden vara en samlande kraft på svenska i Åboland och i närliggande regioner. JAG VILL också rikta ett stort tack till alla våra prenumeranter och läsare, det är ni som gjort ÅU:s resa genom 200 år möjlig. ÅBO UNDERRÄTTELSER jobbar vidare, som alltid, men som aldrig tidigare. Tom Simola chefredaktör Visste du att du läser landets äldsta dagstidning? Åbo Underrättelser är en enastående berättelse, med 200 år av nyhetsförmedling och äventyrliga tilldragelser. Journalistik är en krävande disciplin som betygsätts varje dag.

3 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 GNURF Vi gratulerar ÅU på 200-årsdagen! En imponerande milstolpe som vittnar om en lång och betydelsefull historia inom journalistiken. Må ert kommande århundrade vara lika framgångsrikt.

4 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 Småsyskonen Vasabladet, Österbottens Tidning och Syd-Österbotten gratulerar Åbo Underrättelser på Lev väl och lycka till med fortsatt framgångsrikt arbete under tidningens slogan Livet är lokalt. PS. Här finns också goda nyheter: 200- ÅRSDAGEN

5 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 REPUBLIKENS PRESIDENTS HÄLSNING I dag har det gått 200 år sedan det första numret av Åbo Underrättelser kom ut. Hela två sekel är en anmärkningsvärt lång tid. Under denna tidsperiod har Finland genomgått stora förändringar: vi har frigjort oss från det ryska herraväldet och blivit en självständig och framgångsrik stat, vi har utvecklats från ett agrarsamhälle till ett informationssamhälle, från ett ståndssamhälle till en jämlik demokrati och rättsstat. I alla dessa förändringar har Åbo Underrättelser, som Finlands äldsta fortfarande utkommande dagstidning, levt starkt i nuet, spridit information och engagerat allmänheten. Medierna har med tiden övergått från folkbildning till nyhetsbevakning dygnet runt. Olika globala digitala plattformar ger i en handvändning tillgång till information från världens alla hörn. Lokaltidningarnas betydelse har emellertid inte minskat i det föränderliga medielandskapet – tvärtom. Livet är inte bara virtuellt eller globalt. Livet är här och nu, lokalt. En väl redigerad lokaltidning är en del av läsarnas liv. Den ger en inblick i händelser i närmiljön, skapar en samhällsbild och ramar in vardagen. Framför allt ger den sina läsare korrekt och tillförlitlig information som gör att de kan påverka samhället och fatta beslut om sina egna liv. I en värld som förändras allt snabbare blir betydelsen av tillförlitlig informationsförmedling allt viktigare. Jag gratulerar Åbo Underrättelser till 200-årsjubileet och önskar redaktionen all framgång i dess fortsatta arbete. Sauli Niinistö Republikens president

6 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 Framtidsforskaren: Skillnaden mellan olika nyhetsläsare kommer att öka – I framtiden får olika människor olika nyheter från olika håll, sammanfattar Juho Ruotsalainen. Han är framtidsforskare vid Centrum för framtidsstudier vid Åbo universitet, specialiserad på journalistik och medier och får förutsäga journalistikens framtid med anledning av ÅU:s 200 år. Hans forskning handlar om hur nya journalistiska aktörer, som webbaserade uppstartsföretag, som till exempel Must Read och Long Play, ser på journalistik. RUOTSALAINEN SÄGER ATT många av de journalistiska uppstartföretagen, som till exempel just Must Read och Long Play ägnar sig åt seriös journalistik och följer de etiska reglerna för journalister. – De fyller ofta ett tomrum som traditionella medier inte lyckas fylla. Exempelvis Long Play gör grävande och djupgående journalistik, eftersom man tycker att det inte finns tillräckligt av det i andra medier. Long Play har nyligen lanserat en egen kulturredaktion av samma orsak: man anser att traditionella medier inte lyckas producera tillräckligt kvalitativ kulturjournalistik. MEN DET FINNS också företag som producerar köpt material, som advertorialer, som ser ut som journalistiskt producerade filmer eller artiklar. Ruotsalainen kaller det företagsjournalistik. Företag eller till exempel städer betalar för att innehållet ska produceras på ett visst sätt i PR- eller reklamsyfte. – En del uppstartföretag lånar eller apar efter journalistiskt språk och artikeltyper. Företaget i sig är oftast oberoende, men har inte det centrala journalistiska uppdraget att vara maktens vakthund, med kritiska följdfrågor och källkritik, som är kärnan i den traditionella journalistiken. För publiken kan det vara allt svårare att skilja trovärdig journalistik från annat innehåll. JOURNALISTIKENS framtid handlar dels om journalistiska normer, dels om teknologi. Teknologin betyder till exempel nya appar som erbjuder journalistiskt innehåll. – Nyhetsinnehållet blir allt mer riktat. Genom att samla användardata anpassas innehållet allt mer enligt användarens intressen, säger Juho Ruotsalainen. OCKSÅ AI, artificiell intelligens, erbjuder nya format och maskinöversättningarna kommer att öka. – Tittar man på journalistikens utveckling ur teknologisk synvinkel är det ofta ett ganska snävt synsätt. De journalistiska principerna kommer i skymundan, trots att det är de som skiljer journalistik från annat innehåll. Anpassat innehåll går emot traditionellt journalistiskt tänkande, som bygger på objektivitet och inte riktar sig till någon viss målgrupp med specifika intressen. UPPSTARTSFÖRETAGEN inom journalistiken tänker annorlunda. För dem är det riktade innehållet en självklarhet, då nyheterna blir allt mer digitala och flyttar till journalistiska plattformar på nätet. – När människor använder nätet söker de efter information som intresserar dem eller som är relevant för dem. Algoritmerna i sociala medier serverar också sådant innehåll, som du är intresserad av eller tycker om att konsumera, säger Ruotsalainen. ALLT MER NISCHADE journalistiska nätpublikationer riktar sitt innehåll till en smalare och snävare, men desto mer intresserad publik. Juho Ruotsalainen tror därför på allt tätare band mellan de som producerar innehållet och de som konsumerar det, eftersom journalist och publik delar gemensamma intressen och har gemensamma värderingar. – Det skapar en ny samhörighet mellan journalisten och publiken. Mer innehåll produceras tillsammans och artikelidéerna kommer till exempel från gemensamma Whatsapp- eller Facebookgrupper där man samlas kring samma intressen. HAN SÄGER ATT DET kan låta demokratiskt och bra att andra som delar samma intressen bidrar till nyhetsskapande. – Samtidigt är det bara ett litet fåtal som verkligen deltar, till exempel med att uppdatera Wikipedia. Det finns en risk att det är de välbärgade med starkt kulturellt och socialt kapital som deltar i det journalistiska samfundet. Det kan öka skillnaden mellan människor, så att den kvalitativa journalistiken blir något för eliten. EN INTERNATIONELL trend är att mediernas digitala reklamfinansiering minskar. – En del av de nischade nyhetssidorna är gratis eller delvis reklamfinansierade. Men ofta får de sina Vi kommer att se allt mer riktat nyhetsinnehåll. Juho Ruotsalainen, framtidsforskare »»– Den som har råd prenumererar på kvalitativ journalistik medan andra får nöja sig med mindre nogräknade medier och inlägg, säger Juho Ruotsalainen, framtidsforskare med fokus på journalistik och medier vid Åbo universitet. ALLT MER SPLITTRAD NYHETSVÄRLD. Riktat innehåll blir allt vanligare i framtiden. Det kan öka skillnaden mellan människor, så att den kvalitativa journalistiken blir något för eliten, säger den framtidsforskare som ÅU har talat med i samband med tidningens 200-årsjubileum. JUHO RUOTSALAINEN. Framtidsforskaren säger att allt mer nischade journalistiska nätpublikationer riktar sitt innehåll till en smalare och snävare, men desto mer intresserad publik.

7 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 Juho Ruotsalainen • En av få framtidsforskare i Finland som forskar i journalistik och media. • Magister i sociologi från Tammerfors universitet med journalistik och mediekultur som biämne. • Har sedan 2010 varit knuten till framtidsforskningen vid Åbo universitet. • Väntas disputera för doktorsgraden 2024. CARINA HOLM KERTTU SAALI ÅBO UNIVERSITET Long Play och Must Read • Long Play grundades 2013 och ägnar sig åt oberoende och prisbelönt journalistik. • Long Play publicerar undersökande journalistik, omfattande reportage, personporträtt och essäer, samt andra längre artiklar i digital form. • Texterna är längre än vanliga tidningsartiklar, men kortare än böcker. • Skribenterna använder mycket tid på sina ämnen, som till exempel brottslighet, droger, barnfattigdom, statsskulden och sömnlöshet. • Publicerar årligen 12 nya långa artiklar för prenumeranter samt kortare gratis artiklar och ett nyhetsbrev. • Must Read, grundad 2017, producerar djupgående journalistik om politik och ekonomi. • Privatfinansierad och oberoende, medlem av Opinionsnämnden för massmedier. • Målgruppen är landets viktigaste beslutsfattare. Riktar sig också till dem som är intresserade av samhällsfrågor på djupet. • Publicerar webbartiklar och skickar ut journalistiska nyhetsbrev, som alla har egen chefredaktör, till prenumeranter. • Producerar också artiklar i samarbete med kommersiella aktörer, där det står att texten är en samarbetsprodukt. • Största delen av prenumeranterna är olika organisationer, som har köpt läsarrättigheter för sin personal. • Till dem hör städer, offentliga ämbetsverk, universitet, intresse- och arbetsmarknadsorganisationer. Källa: longplay.fi och mustread.fi Att man delar gemensamma intressen och har gemensamma värderingar får allt mer betydelse inom framtidens journalistiska produkter. De lånar traditionella journalistiska arbetssätt och värderingar, som objektivitet, fakta och oberoende. Samtidigt har de inte det traditionella journalistiska uppdraget att vara maktens vakthund. pengar från prenumeranter, som är villiga att betala för att få sådant innehåll som intresserar dem. Att få pengar av sin publik blir en allt viktigare finansieringsmodell, när jättar som Google och Facebook tar hand om reklampengarna. Det i sin tur betyder att de nischade medierna strävar efter att producera sådant innehåll, som fler är villiga att betala för. ENLIGT JUHO Ruotsalainen blir framtidens medier allt mer specialiserade och svåråtkomliga för dem som står utanför en viss intressesfär. I Finland är det fortfarande rätt ovanligt med nya uppstartsföretag inom journalistiken, medan det finns mer av dem i övriga Europa och i USA. – De traditionella mediernas ställning i Finland är stark och svår att utmana. Samtidigt pågår det en centralisering inom den finländska medievärlden, där till exempel Keski-Suomalainen äger många lokaltidningar. En framtida nisch kan därför vara hyperlokal journalistik, som till exempel bara handlar om en viss stadsdel. VAD SÄGER framtidsforskaren om papperstidningen då? – Dagstidningarna blir allt färre och utkommer allt mer sällan på papper. Nyhetstyngdpunkten flyttar till nätet. Däremot fungerar pappersutgivning för mer magasinliknande tidningar. Ruotsalainen säger att till exempel Suomen Kuvalehti har lyckats öka sina prenumeranter. – För dem är papperstidningen en viktig del av varumärket. Han förutspår att papperstidningar blir ett slags lyxprodukt. – Det kan handla om mer specialiserade magasin som utkommer sex gånger per år och som är ganska dyra, med längre och mer genomarbetade artiklar. SAMTIDIGT STRÄVAR etablerade sociala medier som Facebook efter att minska antalet nyheter i sitt flöde. I stället blir chatgrupper som till exempel Discord, där spelare och andra medieanvändare kommunicerar med varann, allt mer intressanta som nyhetskanaler, liksom riktade nyhetsbrev, som man kan prenumerera på. – Här handlar det igen om grupper som delar ett visst intresse och som kan tänkas vara beredda att betala för ett visst innehåll. De är intresserade av nyheter som berör dem, säger Ruotsalainen. INNEHÅLLET BLIR med andra ord allt mer specialiserat och uppdelat beroende på vilken plattform det publiceras på. Social bakgrund och ekonomiska förutsättningar får allt större betydelse. – Den som har råd att prenumerera på kvalitetsjournalistik får en viss sorts nyhetsförmedling, medan de som inte vill eller har råd att betala för nyheter är mer beroende av nyheter av sämre journalistisk kvalitet och ren disinformation, säger Juho Ruotsalainen. Han påpekar att ojämlikheten i samhället ökar när olika människor har olika källor till det nyhetsinnehåll de får. – Skillnaderna mellan människor växer när det kommer att finnas de som är beredda att ta reda på och hitta kvalitativa källor, medan en del inte kommer att hitta några kvalitativa nyheter alls. SAMTIDIGT STICKER han hål på myten om att vi skulle leva i olika bubblor. – De här filterbubblorna finns inte i den utsträckning som många tror. Det har visat sig att de som konsumerar nyheter digitalt möts av betydligt fler olika synvinklar och politiska åsikter än de som håller sig till traditionella tidningar och tv-sändningar. Carina Holm 045 131 9620/carina.holm@aumedia.fi

8 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 ÅU 200 – Vad är lokalt för dig? Niklas Suominen, Åbo – Den gemensamma andan som finns då man känner flera människor i trakten. Kasper Haverinen, Åbo – Personerna man växer upp med i sin hemstad. Jag har bott i Åbo i hela mitt liv och tror inte någon älskar staden mer än vad jag gör. Simon Friman, Åbo – Människor. Vänner, familj och andra människor man känner. Heli Kokko, Åbo – Platser som har minnen kopplade till sig, som till exempel Domkyrkan i Åbo. Helena Nordström, Åbo – Allt som är bekant och hemvant. Jag börjar genast tänka på hemkommunens dialekt. Marika Nygårdas, Pargas – Det som är nära och känns tryggt och bra. John Forsman, Pargas – Känslan man får då man köper en vara eller tjänst som är 100 procent lokalt tillverkad. Då njuter jag alltid lite extra. Karl-Johan Bäckström, Pargas – Mina företagskolleger. Vi har mycket gemensamt och då vi samarbetar gynnar det oss alla. Emilia Örnmark, Kimitoön – ÅU så klart! Och den förenande kraften och gemenskapen i det lilla samhället. Lokalt är både stort och smått som berör oss. Marko Rauhala, Åbo – Aura å. Jag tycker Markku Heikkilä hade rätt då han sade att själva staden är oviktig. Så länge som det finns en å som rinner igenom den kan det lika väl vara Paris eller Åbo. Jean Lindén, Åbo – Lokalt är det som syns i och påverkar ens vardag. Människor, platser och fenomen som man kan möta under en (lite längre) cykeltur. Stephan Sundqvist, Åbo – För mig är polisverksamheten lokal och hoppas den är det för icke-poliser också. Ur vår synvinkel är det viktigt att vara bekanta ansikten och inte försvinna innanför polisstationens väggar. Teemu Grönros, Nystad – För mig består det lokala av människor, miljö och sociala kontakter. Så är det speciellt i mindre städer och kommuner. Mikko Hongell, Åbo – Att man på riktigt får de nyheterna som hänt i det finlandssvenska närområdet. Jag tycker ingen annan tidning lyckats med det precis lika bra som ÅU. Jaakko Kuusisto, Åbo – Jag blev pappa i år och jag uppskattar det lokala alltid då jag går med barnvagnen till Domkyrkotorget. Minna Arve, Åbo – Allt som är kärt för mig är lokalt. Katarina Pada, Åbo – Lokalt är det som kommer nära. Både konkret och mer abstrakt. Vänner och familj, men också människorna jag möter på gatan. Snackisarna i stort och smått. Veronica AspelinForsell, Helsingfors – Lokalt för mig är det som kommer nära. En plats, gemenskap och stämning som känns som hemma. Sari Sarelius-Helo, Åbo – Lokalt för mig är det att allt som jag behöver i vardagen finns nära mig. Det är också hemstaden och identiteten som Åbobo. Carina Holm, Lielax – Lokalt är här och nu. Samtidigt har det som händer på ett större plan, både globalt och nationellt, också betydelse för det lilla och lokala. Mikael Heinrichs, Pargas – För mig är lokalt allt det som berör mig och mina närmaste på ett eller annat sätt, det vill säga i praktiken det mesta. Stort som smått, i vått och torrt. Monica Forssell, S:t Karins – För mig är ”lokalt” beslut som berör min vardag. Det är människor som finns i min näromgivning, händelser, evenemang. Helt enkelt livet, som det ser ut med alla dess dofter och färger. Camilla von Bondsdorff, Karis – Lokalt för mig är allt som sker och händer på den ort där jag bor eller arbetar, och som på ett eller annat sätt påverkar mig eller min familj. Aare Kiviranta, Åbo – Alla medmänniskorna i min hemstad Åbo. Vare sig det är firandet av hockeyguld på Salutorget, eller valborgsyran på Vårdberget, är medmänniskorna alltid i huvudrollen. Maria RautioRuneberg, Åbo – Lokalt för mig är det som är bekant och tryggt. Att jag känner mig hemmastadd i stan, att jag känner tillhörighet och känner gatorna och har en trygg känsla där jag bor. Tuuli Meriläinen, Nagu – Lokalt för mig är att man känner till de personer som odlat till exempel äpplena eller potatisen, eller fångat fisken, som säljs i närbutiken. Lokalt är också att man lyfter handen då man möter någon på småvägarna. Ulla Achrén, Åbo – Så som sloganen säger: definitivt Åbo Underrättelser, men också lokala Vega Åboland är lokalt för mig. Lokalt betyder också att jag som beslutsfattare får vara med och påverka Åbobornas vardag i frågor som berör vårt välmående och vår närmiljö. Sedan 2005 har sloganen ”Livet är lokalt” starkt förknippats med Åbo Underrättelser. Christoffer Holm skriver i ÅU:s nya historik att dåvarande chefredaktören Torbjörn Kevins studiekompis Leif Rex hade hört sloganen ”Life is Local” någonstans i England och tyckte att den skulle passa för ÅU. Efter att vd:n Ole Åberg hade gett klartecken ”togs den i bruk med stor framgång. Sloganen fick beröm även externt, exempelvis på en av tidningsmogulen Aatos Erkkos legendariska kräftskivor, där bland annat svenska och finska toppolitiker som Sauli Niinistö, Carl Bildt och Suvi-Anne Siimes deltog”. Med anledning av ÅU:s jubileum har vi ställt frågan: vad betyder lokalt för dig? Camilla Hynynen, Åbo – Lokalt betyder för mig något som är nära mig inte bara geografiskt, utan också nära hjärtat eller småskaligt och lätt tillgängligt för mig utan att stora ”maskinerier” är inblandade. Lokalt kan också vara känsloladdat och sammanbindande och för mig betyda samhörighet.

9 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 ●●Foton: ÅU, Olivia Örnmark, Erik Saanila, Lucas Ekblad, Niclas Nordlund/Nya Åland, Pette Rissanen. Rebekka Pilppula, Åbo – För mig är biblioteket lokalt. Hit är alla välkomna, alltid. Tarja Kivelä, Reso – Åbo och ÅU är en del av mig. Jag är född i Åbo, Aura å och Runsala är alltid förtjusande och ÅU har varit en del av hela mitt vuxna liv. Nicke Wulff, Åbo – Lokalt för mig är något tryggt, säkert och förutsägbart. Terhi VörlundWallenius, Åbo – Lokalt är oftast relaterat till Åbo eller Åboland. Förstås kan det nån gång också vara frågan om nåt nationellt eller internationellt och hurdan inverkan det har här i trakten. Annina Suominen, Åbo – Fysiskt är vilken sten som helst lokal för mig så länge jag sitter på den i gott sällskap. Puolalaparken i Åbo och bryggorna vid gästhamnen är två av mina favoritplatser. Annika WellingNyberg, Hirvensalo – Det goda livet. Naturen. Det viktigaste är lokalt. Petteri Orpo, Åbo – Mina rötter, mitt hem, hela min livsmiljö. Elina Rantanen, Åbo – Lokalt är det som väcker känslor just här. Till exempel bevarandet av gamla hus i Åbo, funikularen, promenader längs Aura ås stränder, spårvägens öde eller namnet på ”piispanmunkki” (eller berlinermunk). Anne-Maarit Itänen, S:t Karins – Den geografiska regionen var vi befinner oss. Min lokala region är kanske lite större än normalt och omfattar såväl S:t Karins där jag bor, Pargas med skärgården där jag jobbat länge och Åbo, där jag studerat och bott och nu jobbar. Lokalt betyder det nära, trygga, bekanta och kära – och därför intresserar det som sker lokalt mest! Susanna Landor, Nagu – Lokalt för mig är närhet och nerv, färskvara av lokala producenter. Det är journalistik med koll på närsamhälle och människors vardag, som engagerar, folkbildar, fördjupar, ifrågasätter, bygger relationer, skapar sammanhang och i bästa fall bidrar till en bättre värld. Johanna Rönnblad, Hangö – Lokalt för mig betyder att det finns en konkret beröringspunkt till min vardag. Magnus Cederlöf, Ekenäs/Esbo – Eftersom mitt förvärvsarbete är förlagt till Helsingfors delar jag min vecka mellan huvudstadsregionen och Ekenäs. I min situation känns det som extra viktigt att kunna få tillgång till aktualiteter från Västnyland och Ekenäs som trots exilen i Mellannyland har förblivit min mentala hemort. De lokala nyheterna innebär för mig en slags hembygdskänsla, någonting som påminner mig om mina rötter och vilket socialt, språkligt och geografiskt sammanhang jag kommer från. Jag vill läsa om kultur, lokalpolitik, sport och kanske någonting i skvallerväg. Många gånger känner jag till de personer, organisationer eller miljöer som man lyfter fram i de lokala nyheterna. Laura-Lotta Andersson, Hangö – För mig betyder lokalt att man på ett positivt sätt lyfter fram ortens säregenheter, det unika. Det kan vara naturen, byggnader, maten eller någon tradition. I det lokala ingår också att man får tjänster på nära håll. För mig betyder lokalt också att man kan röra sig lätt inom staden, helst gående eller åka kollektivt. Ragna-Lise Karlsson, Bromarv – För mig är lokalt ett härligt virrvarr med gemenskap och mening i livet. Lokala produkter och människorna bakom dem. Stig Sundberg, Hangö – Lokalt betyder för mig att jag får den service jag behöver där jag bor. Jan Lindholm, Ekenäs – Frågor av betydelse för det lokala samhället, till exempel lokal företagsamhet. Det är viktigt att det finns livskraftiga företag som erbjuder service och betalar skatt. Det behöver finnas service och tjänster så att det finns något att göra. Det gäller både kultur och idrott, speciellt för barn och unga. Denis Strandell, Hangö – Lokalt betyder hemvant, lättillgängligt och tryggt. Någonting man identifierar sig med och som känns ”eget”. Tom Rönnblad, Hangö – Tjänster och varor producerade eller sålda av ortsbor, samt en trygg pålitlig gemensam vardag. Carl Haglund, Ekenäs/ Esbo/Åbo – Lokalt betyder för mig en mediebevakning som känner till vardagen för läsarna och där förståelsen för de lokala realiteterna är verklig. Tanja Eriksson, Bromarv – Lokalt för mig betyder familj utan släktband. När det är så småskaligt att handlaren frågar hur din hund mår och på riktigt vill veta. När handlaren vet vad du brukar tycka om och kan rekommenderar nyheter hen tror du gillar baserat på tidigare samtal, helt utan algoritmer på datorn, utan bara ett genuint intresse för dig som person. Freja Rudels, Västanfjärd – Lokalt för mig är axeln Galtarby-Genböle med omnejd. Omnejdens räckvidd varierar beroende på sammanhanget. Den sträcker sig i allt vidare lovar ju längre borta hemifrån jag befinner mig. Än kan Kimitoön, än Åboland och än hela sydvästkusten kännas lokalt. Jag förknippar det lokala med närhet, inte bara i rumslig bemärkelse utan också emotionellt och existentiellt. ÅU har alldeles rätt i att livet är lokalt. Malin Johansson, Pargas – Lokalt för mig är det som berör – människor, platser, händelser, stämningar. Livet här och nu med familj och vänner. Markus Lindström, Pargas – Det som sker i Pargas, skärgården och i Åbo. Johan Backas, Pargas – Att trivas i vardagen och miljön som omger en. Om det så är i Kimitoön, Pargas eller Åbo. Johanna Boijer-Svahnström, Mariehamn – Lokalt för mig betyder främst kontakt med lokala människor och allt kring dem (kultur, traditioner, språk, lokal humor, berättelser, maträtter, omgivning). Det betyder mycket för mig. Kira-Emmi Pohtokari, Åbo – Berättelser och händelser förknippade med en plats, men perspektivet och narrativet skiftar beroende på vems historia det är. Lokalt kan vara tryggt och bekant, men också inåtvänt. Jussi Orell, Åbo – Som infödd Åbobo betyder det lokala mycket för mig. Det är en del av både min personliga och professionella identitet. Egentliga Finland är den finaste regionen i Finland, men vi vet inte riktigt hur vi ska berömma oss själva ens då vi har anledning till det. Vi skulle kunna lära oss av Birkaland och dess huvudstad Tammerfors.

10 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 Familjen Nygård känner sig hemma i Pargas Vedspisen sprakar. Familjen Nygård är samlad i vardagsrummet. Mycket har förändrats sedan sist. Barnen har flyttat hemifrån, och nu bor Patrik Nygård och Yvonne Hedman-Nygård kvar i huset i Munkviken tillsammans med den sexåriga hunden Indy. Dottern Rebecka Nygård studerar numera veterinärmedicin för tredje året vid Helsingfors universitet. – Jag trivs i Helsingfors och gillar stadspulsen, men jag kommer också hem regelbundet. Sonen David bor på Kårkulla, men besöker hemmet på veckosluten. Familjens tillökning har under de senaste tio åren har begränsat sig till flera hundar och höns. – Vi har tagit hand om tre omplaceringshundar under åren, men nu är bara Indy kvar, berättar Yvonne. PATRIK OCH Yvonne har bott i samma hus i Munkviken sedan 2002. Samma år föddes Rebecka. Två årtionden i Pargas har rotat familjen, och paret har inga planer på att flytta. – Det är nog stugan som fick oss hit. Där bor vi fortfarande om somrarna, säger Patrik. – Pargas är ett helt okej ställe. Det finns för- och nackdelar med varje ort. Jag tror inte att vi skulle trivas bättre någon annanstans. Det är upp till en själv att trivas, fortsätter han. Yvonne betonar också sinnesron i att bo på en mindre ort. – Vi har båda ett ganska socialt jobb. Därför är det skönt att komma hem och ta det lugnt på kvällen. FÖR TIO år sedan jobbade Yvonne i Nagu skola. Numera arbetar hon som timlärare i Malms skola, bland annat i textilslöjd och bildkonst. – Man måste hela tiden uppdatera sig själv och lära sig nytt. Som tur är jag en pysselmänniska. Patrik jobbar fortfarande som fysioterapeut på sin klinik i Pargas. – Samma ställe, samma patienter, men också en hel del nya, skrattar han. ÅU ÄR fortfarande viktig för familjen. Yvonne brukar läsa papperstidningen, medan Patrik föredrar att läsa nyheterna på nätet. – David brukar bläddra igenom den när han är här på veckosluten. Också Rebecka säger att hon följer med ÅU, men främst på sociala medier. – Hela familjen läser alltså ÅU, säger Yvonne. PATRIK BERÄTTAR att han ofta brukar diskutera nyheter i tidningen med patienter. – Man måste ju veta vad som händer där man bor. Familjen har läst nyheten om att ÅU:s chefredaktör Tom Simola är Pargas blivande stadsdirektör. Också nyheterna om försäljningen av Pargas fjärrvärme och brobyggandet har fastnat i minnet. – Det sker många förändringar i Pargas just nu, säger Yvonne. NÄR ÅU:S reporter Kim Lund för 10 år sedan besökte familjen skrev han om paret Nygårds kärlekshistoria från sandlådan till bröllopsdagen. Kärleken lever kvar, och i somras firade paret silverbröllop, även om de nu hållit ihop i närmare fyrtio år. – Vi är lite gammaldags på det sättet att vi inte ger upp på varandra allt för lätt, ler Yvonne. FAMILJEN HAR också besökt otaliga länder. Resande är ett gemensamt intresse. – Vi tycker om att resa och tycker att man ska göra det innan man blir alltför gammal, säger Yvonne. Nu planerar familjen en vandringsresa till Norge och en vin- och kulturresa till Frankrike. Också en fotbollsresa för bara pojkarna skulle vara på sin plats, tycker Patrik. Efter en lång resa är det ändå alltid trevligt att komma hem och känna friden i det egna hemmet. Kanske det blir ett årtionde till i Pargas. Oliver Heikkinen oliver.heikkinen@aumedia.fi »»Inför 190-årsjubileet besökte ÅU Pargasfamiljen Nygård. Ett årtionde senare välkomnar familjen ÅU igen till sitt hem inför det stora 200-årsjubileet. ÅU:S JUBILEUMSTIDNING 27.1.2014. FAMILJEMEDLEM. Hunden Indy håller Patrik och Yvonne sällskap när barnen har flyttat hemifrån. OLIVER HEIKKINEN Vi har båda ett ganska socialt jobb. Därför är det skönt att komma hem och ta det lugnt på kvällen.

11 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 OLIVER HEIKKINEN FAMILJETID. Nygårdarna gillar att resa och spendera tid i naturen. Kasnäsudden och Salmonfarm önskar gratulera landets äldsta dagstidning ÅU,,som fyller 200 år!. kasnas.com Hotell – Spa – Gym - Restaurang – Butik - Café - Fiskdisk – Gästhamn Caravan – Strandbastu – Glasskiosk - Minigolf – Tennis - Padel

12 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 De har samlat ÅU:s 200 år i videohistoriken på åu.fi »»Produktionsteamet från Å Communications har lagt ner minst 200 arbetstimmar på att berätta Åbo Underrättelsers 200-åriga historia i tio korta filmavsnitt. INSPELNING. Skådespelaren Riko Eklundh lotsar tittarna genom ÅU:s 200 år i videohistoriken i tio avsnitt som finns på åu.fi. Simo Ahtee har filmat och Maria Rautio-Runeberg har regisserat och editerat avsnitten. CARINA HOLM

13 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 Med stor värme och nyfikenhet har skådespelaren och programledaren Riko Eklundh i avsnitt efter avsnitt lyft sin svarta cylinderhatt och lotsat besökarna på Åbo Underrättelsers webbsida genom ÅU:s 200-åriga historia. Den nya videohistoriken i tio avsnitt har producerats jubileet till ära. – Det har varit verkligt roligt att få bita i ÅU:s 200-årskaka. Jag har tyckt om att få berätta en historia bakåt i tiden och binda ihop den med nuet. 200 år är en extremt lång tid i det här sammanhanget, säger han. DET ÄR kommunikationsbyrån Å Communications, som också hör till ÅU Media, som har producerat historiken om ÅU:s 200 gångna år. – Det har varit intressant att hitta stoffet i allt stoff, säger Veronica Aspelin-Forsell, som har gjort researchen, skrivit manus och producerat videohistoriken. Maria Rautio-Runeberg har editerat avsnitten, regisserat och bistått producenten med planering och manus, och Simo Ahtee, videoproducent på frilansbasis, har filmat, bland annat med drönare. – Det är alltid lite spännande när man börjar en ny produktion med nya människor, men i det här projektet har stämningen varit varm från första början. Vi filmade i den smala lilla gränden Klostermellangatan vid Gamla stortorget och Riko kom och kramade om alla, säger Ahtee. Också Eklundh har medverkat i manusarbetet. Stor hjälp har teamet haft av Christoffer Holm, författare och forskare, som har skrivit historikboken om ÅU under åren 1824–2023. VIDEOHISTORIKEN ÄR en stor satsning som har krävt minst 200 arbetstimmar av produktionsteamet. – Intervjun med författaren och professorn Hannu Salmi om Åbo brand 1827 gjorde ett stort intryck på mig. Vi fick filma i gamla arkiv med sådant material som hade klarat branden. Mycket av det vi har gjort har väckt mitt eget intresse för Åbos historia, säger Ahtee. – Över 40 000 band från det gamla universitetsbiblioteket brann upp. Det fanns en bok med försäkringsanteckningar, som var närmare en halv meter tjock, med allt det som Åboborna hade förlorat i branden, säger Maria Rautio-Runeberg. HON LYFTER FRAM inspelningen i tryckerimuseet på Klosterbacken som speciellt minnesvärd. – De tidigare typograferna MarjaLiisa Mäkeläinen och Heikki Jokioinen hade gjort ett stort jobb med att leta fram Åbo Underrättelsers gamla sidhuvuden, bildklichéer, gamla tryckplåtar och annat, som man inte längre ser så ofta. Det hade mycket att berätta om hantverket och om hur tidningar trycktes förr. EN ANNAN minnesvärd inspelning var besöket i Korpoström, där teamet intervjuade de trogna ÅU-läsarna Johanna Ringbom och Johan Simberg på en brygga utanför en sjöbod. – Vi hade otroligt bra diskussioner i bilen på väg dit och Riko sjöng för oss, säger Simo Ahtee. Han hade fullt upp med att få två kameror med mikrofoner att hållas på plats i blåsten. – Jag har fått filma på så fina platser, att de andra ibland nästan har fått släpa mig därifrån. ETT SÅDANT STÄLLE ÄR Observatoriet i Vårdbergsparken i Åbo. – Det är roligt att kunna visa så fina platser i videohistoriken, säger Ahtee, som genom historikarbetet har fått en bättre förståelse av nyheter och omvälvningar som tidningen både har genomgått och rapporterat om. FILMAVSNITTEN ÄR mellan fem och sju minuter långa. Ungefär. – Vi kunde ha gjort hur långa avsnitt som helst. Det finns mycket att berätta om det som har hänt på 200 år. Vi har fått lägga band på varandra, säger Veronica Aspelin-Forsell. VIDEOHISTORIKEN handlar inte bara om ÅU:s 200-åriga historia utan speglar också sin tids samhälle. – Ta till exempel avsnittet om ÅU och de kvinnliga medarbetarna. Det gick hundra år efter Fredrika Runeberg då det inte hände något gällande kvinnliga journalister och först på 1970-talet fick ÅU landets första kvinnliga chefredaktör i Meta Torvalds, säger Maria Rautio-Runeberg. VERONICA ASPELIN-FORSELL lyfter fram intervjuerna med en del av ÅU:s journalister och andra medarbetare, som berättar om sin tid på tidningen. – Tänk att till och med Johan Backas, som är ungefär i min ålder, har skickat filmrullar med bussen till Åbo. Det blev så påtagligt hur stor förändring den digitala utvecklingen verkligen har medfört sedan många av dem som fortfarande jobbar kvar på ÅU började jobba. UNDER INSPELNINGARNA har hon slagits av vilket gott rykte Åbo Underrättelser har. – Alla som vi har kontaktat för intervjuer har ställt upp om bara deras tidtabeller har medgett det. Människor berättar gärna om ÅU och det märks att tidningen har en viktig plats i Åbo och hela regionen, säger hon. Carina Holm 045 131 9620/carina.holm@aumedia.fi Det har varit verkligt roligt att få bita i ÅU:s 200-årskaka. Riko Eklundh, programledare för ÅU:s videohistorik Videohistoriken finns på åu.fi • Historikserien tar avstamp i Åbo Underrättelsers första år och staden Åbo på 1820-talet. • Följande avsnitt handlar om de kämpiga åren både för staden och tidningen efter den förödande stadsbranden år 1827. • I det tredje avsnittet ger ett besök i tryckerimuseet på Klosterbacken inblick i vilket hantverk tryckeritekniken har varit. • Det fjärde avsnittet handlar om annonser förr och nu, medan den femte delen i videohistoriken belyser ÅU:s roll för regionens svensktalande befolkning genom tiderna. • Det sjätte avsnittet tillägnas kvinnorna på ÅU, där Meta Torvalds på 1970-talet gjorde historia genom att bli landets första kvinnliga chefredaktör. • Avsnitt sju handlar om ÅU:s läsare, medan del åtta lyfter fram en del av alla dem som har jobbat på Åbo Underrättelser. • Det nionde avsnittet handlar om överlevaren ÅU. • Avsnitt tio knyter ihop serien om ÅU:s 200 år. Människor berättar gärna om ÅU och det märks att tidningen har en viktig plats i Åbo och hela regionen. Veronica Aspelin-Forsell, producent HISTORIKARBETE. Simo Ahtee, Maria Rautio-Runeberg och Veronica Aspelin-Forsell har lagt ner minst 200 timmar på ÅU:s videohistorik om tidningens första 200 år. CARINA HOLM ÅBO UNDERRÄTTELSER 200 ÅR. Skådespelaren Riko Eklundh gör nedslag i ÅU:s tvåhundraåriga historia i den nyproducerade videoserien. Å COMMUNICATIONS

14 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 Jill Karlsson, Kimito – Lokalt är för mig lite olika i olika sammanhang. När det till exempel gäller evenemang eller närodlade produkter så är det Kimitoön som gäller medan det i andra sammanhang kan vara Åboland, Svenskfinland eller ibland södra Finland eller Egentliga Finland. Leif Westerén, Åbo – Som gammal Åbobo är det lokala i Åbo viktigt, men också skärgården eftersom jag har rötterna där. ÅU är för mig den viktigaste dagstidningen, för den har jag läst ända sedan jag var barn. Tom Simola, Åboland – Allt som tangerar Åboland är lokalt för mig. Västnyland har också ett nära samband till Åboland. Mikael Sjövall, Helsingfors – För mig är det lokala liktydigt med rötter. Trots att jag har bott i Helsingfors i över 30 år betraktar jag fortfarande Åboland som min hembygd. Martin Laine, Åbo – Lokalt för mig är någonting igenkännbart till vilket man kan relatera främst på ett geografiskt plan. Bekanta platser, kultur, sport och händelser inom en region kan ses som kollektiva gemensamma nämnare. Andreas von Bergmann, Pargas – Doften av kaffe på morgonen och handbollsklister på hösten, gåshuden när härlig är jorden ljuder i fullsatt kyrka om julen, smaken av svartbröd, rökt fisk och sommar, aftonrodnaden bortom Brunskärsfjärden, känslan att vara och höra hemma – det är lokalt för mig. Skini Lindgård, Pargas – Lokalt för mee e vann ja båor. Å allt heten som man bihööver kööpa ti eta å Konngörelsn. Å sjöön. Hanna Kovanen, Utö – Den yttre skärgården, det kan också sträcka sig till Nagu och Korpo. Men redan Pargas känns långt borta. Christer Friis, Houtskär – Det beror på sammanhanget, men i första hand Åboland och mer utvidgat hela Svenskfinland. Nina Söderlund, Nagu/ Ramsö – Lokalt är till exempel när man hittar en skrynklig och smutsig inköpslista på vägen och vet vems det är. Billigt nöje. Antoine Gorski, Åbo – Min och min systers kafé som vi öppnat här i Åbo. Förutom franska produkter använder vi också mycket närprodukter från trakten. Clémentine Gorski, Åbo – Kärleken jag har för min familj i hemstaden Lille. Ralf Degerth, Åbo – Kampusområdet i Åbo där jag både studerat och jobbat i alla dessa år. Oliver Heikkinen, Åbo – Det är nog fortfarande västnyländskan. Hur man rullar på r:en och hoppar över långa vokaler. Bengt Sandell, Åbo – Det har någonting att göra med var man föds eller var man bor. Carita Isaksson – Lokalt är närmiljö, och för mig är det Åbo. Gunveig Jörkell – Det är nära, det som är här och det man har omkring sig. Jan Westerlund – Åbo. Det jag har omkring mig. Den delen i landet man befinner sig är lokal. Brita Purokallas – Det viktigaste. Mohammedi Ali, S:t Karins – Ett ställe där man har kontakt med andra människor. Tina Lindberg – Det är viktigt. Vi har Åbo Underrättelser. Martin Lindberg – Åbo omnejd samt Pargas och Kimito. Kjell Wennström, Åbo – Att få vara med i det som händer och sker i staden och i mån av intresse ha möjlighet att påverka. Henrik Solin – Egentligen allt som händer omkring mig och påverkar mitt liv. Margita Vainio, Åbo – Hemtrakten. Tage Kurtén – Åbo och Åbo Akademi. Jasper Essén, Åbo – Allt som är nära där vi bor. Oliver Ekqvist, Reso – TPS i Åbo. Leo Sidbäck, Åbo – Allt som är runt mig. Allt som är nära ens hus. Alexander Steinby, Åbo – Min cykel och min hund. Felicia Rehn, Åbo – Fotboll i KaaPS. Saga Svartsjö, Åbo – Dans. Ada-Maria Vainio, Åbo – Gymnastik. Olivia Vidman, Åbo – Korgboll. Anders Koivuniemi, Åbo – Gym, kickboxing, Hansa, Wiklund och Sale. ÅU 200 – Vad är lokalt för dig?

15 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 Varma gratulationer till vår jubilerande samarbetspartner Åbo Underrättelser är för Viking Line en viktig samarbetspartner för att nå alla svenskspråkiga resenärer i Egentliga Finland och Västnyland. Tack för ett gott samarbete under många år, med önskan om fortsatt framgång! NYTT OMBORD 2024 Två fartyg Helsingfors– Mariehamn–Stockholm Populära Cinderella gör sin comeback på Helsingfors-rutten i mars 2024. Tillsammans med Gabriella erbjuder vi då dagliga avgångar från Helsingfors, året runt! Kryssningsnyhet – Birka Gotland På väg till Åland i sommar? Passa på att åka på en nöjeskryssning från Mariehamn med Birka Gotland! Viking Line Club gäller även på dessa resor. KLIMATSMARTA RESOR På Viking Line brinner vi för klimatsmarta resor och nya lösningar som ger miljövinster. Följ med på vår resa mot en grönare och skönare värld. Think Smart - Go Red! Läs mer på vikingline.fi Think Smart – Go Red!

16 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 Åbobon har ihärdigt protesterat mot Rysslands anfallskrig i snart två år Då kriget i Ukraina bröt ut kom det som en chock för många finländare, däribland Åbobon Else-Maj Suolinna. Kriget bröt ut den 24 februari 2022 och två dagar efteråt var hon med då hundratals personer samlades vid domkyrkan för att protestera mot kriget och visa solidaritet med Ukraina. SUOLINNA TYCKTE ändå att platsen kändes fel. Hon tyckte att det skulle vara bättre att rikta protesterna mot den ryska ledningens representation i Åbo: det ryska konsulatet. Hon gick hem och fixade ett plakat. – Jag planerade egentligen inte så mycket. Jag tänkte att jag kanske skulle stå där ett par dagar, säger Suolinna. Men efter att flera personer uppmuntrade protesterna fortsatte Suolinna komma till konsulatet så gott som varje dag. Det blev en vana och kändes viktigt. SUOLINNA har ingen bakgrund som aktivist. Hon har deltagit i några fredsmarscher och gjort en del volontärjobb under åren, men under Ukrainakriget har hon blivit en känd Åboprofil, en av de mest aktiva i protesterna mot kriget. – Kriget i Ukraina kom så nära. Dessutom var det lätt att ta ställning då Rysslands anfall var helt oprovocerat. Konflikten var lättare att förstå än många andra konflikter i världen. Och dessutom fanns det en konkret plats att demonstrera mot här i Åbo. SUOLINNA har själv varit krigsbarn. Som treåring skickades hon till Sverige. Hon anser att man har talat alldeles för lite om krigsbarn i Finland och det trauma som det orsakade barnen. – Det fanns en konstig tanke om att syskon skulle skiljas åt för att man skulle anpassa sig bättre. Samtidigt skulle man inte anpassa sig för bra, för det skulle ju ändå vara temporärt. SUOLINNA HANN glömma allt om sitt hem i Finland och talade skånska då hon efter tre år fick komma tillbaka. Hon konstaterar att erfarenheten som krigsbarn är en orsak till att hon känner så starkt för Ukraina, trots att hon inte har direkta kontakter till landet. Under sin karriär som biokemist har hon studerat i USA. Där träffade hon judar som överlevt koncentrationslägren och flyktingar från Ungern. UNDER SOMMAREN 1968 besökte hon en biokemikongress i Prag och fick uppleva optimismen där innan den sovjetiska invasionen krossade reformrörelsen. Hennes vänner, som är födda i Karelen, drevs från sina hem i samband med andra världskriget, och hennes egna föräldrar evakuerades från Hangö under den sovjetiska ockupationen där. Allt detta har bidragit till att Suolinna vill visa sitt stöd för Ukraina. UNDER protesterna utanför konsulatet ignorerades Suolinna för det mesta av personalen. Hon upplevde aldrig aggressivitet eller hotfulla situationer, med undantag av sista veckan förrän konsulatet stängdes. Då stod främmande bilar parkerade utanför, säger Suolinna som under sina protester lärde känna igen personalen och deras bilar. – Medan jag packade ihop mina saker märkte jag att en man i en bil satt och stirrade på mig, och då jag hoppade på cykeln fick jag en känsla av att någon följde efter. Jag vet inte om tanken var att skrämma mig eller att få till en cykelolycka, men det var obehagligt. MEN FÖR DET mesta fick hon protestera i fred. En del av personalen gjorde till och med försiktigt tummen upp för henne. – En kvinna såg nästan ut att börja gråta då hon gick förbi mig. Även den ryska befolkningen är offer för situationen. Många anser att de borde viElse-Maj Suolinna • 82 år. • Född i Borgå och uppvuxen på Sveaborg i Helsingfors. • Filosofie magister från Helsingfors universitet. Doktorerat i biokemi vid Buffalo State University i USA. • Jobbat vid Åbo universitet och Åbo Akademi med bland annat cancerforskning. Pensionerades från Åboföretaget Wallac. • Tycker om att fotografera och röra sig i naturen. Går också på vattengymnastik för att hålla sig i form och är styrelsemedlem i Levottomat Jalat. Föreningen jobbar för att öka medvetenheten om rastlösa ben, en sjukdom som gör att man inte kan hålla benen stilla och som därmed leder till sömnsvårigheter. • Cyklar mycket i Åbo. I fjol blev saldot över 1 600 kilometer. »»Else-Maj Suolinna protesterade utanför ryska konsulatet vecka efter vecka. Nu fortsätter protesten vid åstranden. GER INTE UPP. Vad som ursprungligen skulle vara ett par dagars protest har snart fortsatt i två år. Else-Maj Suolinna har blivit en av de mest aktiva rösterna i regionen för fred i Ukraina. KLARA FÄLT

17 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 Jag vet inte om tanken var att skrämma mig eller att få till en cykelolycka, men det var obehagligt. ÅRET RUNT. Else-Maj Suolinna protesterade både vinter och sommar utanför ryska konsulatet tills det stängdes ARKIV/JEAN LINDÉN ENVIS DEMONSTRANT. Var snäll och döda inte oskyldigas människor, står det på ett av Else-Maj Suolinnas plakat, som hon ihärdigt har protesterat med under snart två års tid. ARKIV/CARINA HOLM sa om de är emot kriget, men det är ju inte så lätt på grund av regimen. – Men å andra sidan levde väl de flesta i personalen på konsulatet ett gott liv i Finland jämfört med dem i Ryssland. De etiska frågorna är svåra. Vad är individens ansvar i det här? MEDAN Suolinna protesterade utanför konsulatet spelade hon ibland ryska anti-krigssånger. En av dem har budskapet ”dags att gå hem”. Sången fick dubbel betydelse i juli efter beslutet om att ryska konsulatet i Åbo stängs. Det är dags att lämna Ukraina och det är dags att lämna Åbo. Suolinna tycker att beslutet att stänga konsulatet, som kom efter att Ryssland beslöt att stänga Finlands generalkonsulat i S:t Petersburg, var rätt. – Men jag ser det inte som någon stor seger. Efter stängningen har protesterna fortsatt vid åstranden i Åbo. Stängslet med blommor, flaggor och andra föremål som uttrycker stöd för Ukraina står nu på Västra Strandgatan, ett stenkast från Åbo stadshus, nedanför de nio ukrainska flaggorna som staden hissade upp i oktober 2022. Tanken är att de ska vaja där tills kriget är slut. NUMERA brukar Suolinna stå där med en skylt i handen och tyst protestera en timme i veckan. Tillsammans med andra fredsaktivister i Åbo koordinerar hon demonstrationer och de turas om att kolla att alla saker vid åstranden är i ordning. Med tiden har en viss grad av pessimism smugit sig på Suolinna. Kriget får inte längre lika mycket uppmärksamhet och engagerar inte folk lika mycket som förut. I nuläget finns inget slut på kriget i sikte. – Hur ska man hitta en lösning? Vi skulle behöva någon som Ahtisaari nu. Suolinna vill ändå fortsätta med sina protester. – Jag vill tro att en gammal tant som jag själv kan göra något. Man måste inte vara 20 år för att protestera, säger Suolinna och ler lite åt att hennes ålder alltid lyfts fram i tidningsartiklar. Klara Fält klara.falt@aumedia.fi Öppet Mån-To 9-18 Fr 9-21, Lö 9–18 Kyrkoesplanaden 32, Pargas ✆ 044 799 5170 axel.eriksson@k-supermarket.fi må–lö 6–23 sö 8–23 skärgårdens delikatessbutik Alensimme yli 10.000 tuotteen hintaa pysyvästi! Tämä ei ole kampanja, vaan haluan että kaikilla on mahdollisuus kaupungin laajimpaan valikoimaan. Tervetuloa tutustumaan edullisempaan Reimariin, tutulla laajalla valikoimalla! (Hinnan alennukset vaikuttavat vain ja ainoastaan kauppiaan katteeseen, ei tuottajaan) Vi har permanent sänkt priset på över 10.000 produkter! Det här är ingen kampanj, utan jag vill att alla ska ha möjlighet att ta del av stadens största utbud. Välkommen att bekanta dig med det förmånligare Reimari, med det bekanta breda sortimentet! (Prisernas sänkning drabbar endast köpmannens marginal, inte producenterna)

18 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 Statsminister Petteri Orpo vill att svenskan bevaras och värdesätts Statsminister Petteri Orpo kom i kontakt med svenskan när han flyttade till Åbo för att studera i början av 1990-talet. Då träffade han studerande från Åbo Akademi på sitsarna. – Det var mycket skoj och jag fick många goda vänner. Orpo säger att han talade bättre svenska under studietiden än vad han gör nu. – Den är lite bortglömd. Och då är svenskan en större del av Orpos vardag nu än för trettio år sedan. – Svenskan är ju en del av statsministerns institution. ORPO HAR bestämt sig för att under sin tid som statsminister förbättra sina kunskaper så mycket att han kan använda svenska i både officiella och inofficiella sammanhang. Ett sätt är att följa nyhetsflödet. – Jag läser till exempel Dagens Nyheter och har märkt att det passar mig, för jag är väldigt sugen på nyheter. Det är inspirerande att läsa om samma ämnen på både finska och svenska och jag lär mig språket på samma gång. Å andra sidan är han inte rädd för att hoppa i med huvudet före, så inför förra valet bestämde han sig för att delta i en svenskspråkig valdebatt. – Jag hade knappt använt svenska offentligt någonstans. Före debatten läste jag på ordentligt om olika aspekter av politiken och tänkte på de viktigaste sakerna jag ville säga på svenska. Jag var så nervös att jag ville springa i väg. ORPO TROR ATT svenskspråkiga i Finland uppskattar att man försöker tala svenska, även om man råkar säga lite fel. Önskar du att svenskan skulle höras eller synas mer i din vardag? – Jag har åtminstone veckovis kontakt med min svenska kollega Ulf Kristersson. Vi har mycket gemensamt: Nato, gasrör och säkerhet. Vi har ungefär likadana regeringslösningar. PETTERI ORPO nämner också att han under flera år i Åbo stadsfullmäktige har haft ett gott samarbete med SFP:s Ulla Achrén. – Samarbetet med SFP har alltid varit naturligt, och nuförtiden är bland andra Anna-Maja Henriksson och Sandra Bergqvist mina kontakter till svenskan. Orpo säger att han ser tvåspråkigheten som en verklig tillgång. – Den är en del av vår historia och kultur. Jag hoppas att vårt andra officiella språk bevaras och värdesätts. ORPO FÖRESPRÅKAR över huvud taget kunskaper i flera språk. Han tycker att det är underbart att hans egna barn talar bland annat svenska, engelska och franska. – Min dotter skrev just studentprovet i spanska. Orpo läser gärna tidningar I Orpos barndomshem läste familjen många tidningar. Som mest prenumererade den på tre dagstidningar: Turun Sanomat, Satakunnan Kansa och den då tryckta Uusi Suomi. Till en början var det serierna och sportsidorna som var mest intressanta men så småningom började också de första sidorna i tidningarna intressera. HUR SER PETTERI Orpo på statministerns förhållande till medierna? Han blickar tillbaka till sommaren då det ibland kändes lite trist, men han betonar att det inte var mediernas fel. Orpo anser att medierna också då gjorde sitt värdefulla arbete som hör till i en demokrati. – En del kritiserade medierna men jag sade att makthavarnas agerande bedöms och om det finns brister i samhället är det mediernas uppgift att lyfta fram dem. Orpo säger att han har varit med i politiken så länge att han inte är rädd för att öppna en tidning eller webbplats på morgonen. Däremot har han märkt att han nu som statsminister diskuteras på en helt ny nivå jämfört med hur han har diskuterats tidigare. INOM MEDIEBRANSCHEN är man särskilt orolig över hur lokaltidningarna ska överleva. I många länder stöder staten medier betydligt mera än i Finland. Orpo anser att det är viktigt att bevara de lokala medierna, även för finländskhetens skull. Vilka lösningar har statsministern att erbjuda? – Jag önskar att jag kunde säga att pengar skulle lösa detta, men den glädjen har jag inte. Det här är något som hela samhället måste fundera på. FÖRE 2012 FANNS det ingen moms på tidningsprenumerationer. För närvarande har Finland en momssats på 10 procent på tidningsprenumerationer. År 2022 blev det möjligt att ge ut tryckta och digitala publikationer momsfritt i EU. Orpos regering beslutade att höja momsen på böcker från 10 till 14 procent. Vad anser du om att sänka momsen för tidningsprenumerationer? – Vi har redan gjort skattelösningar för den här regeringsperioden, men det var viktigt att se till att momsen på tidningar inte höjdes. Var går smärtgränsen om små, lokala tidningar går i konkurs? – Det är då allmänheten visar oro. Jag vet att tidningar kämpar ekonomiskt, men för närvarande kommer det inget budskap om att några tidningar kommer att försvinna. »»I en exklusiv intervju för 200-åriga Åbo Underrättelser berättar statsministern bland annat om sitt förhållande till svenskan och om hurudan betydelse tidningarna har för finländskheten. FÖR SVENSKAN. Åbobon Petteri Orpo har bestämt sig för att under sin tid som stasminister förbättra sina kunskaper i svenska.

Made with FlippingBook

RkJQdWJsaXNoZXIy MjkzNDM=