13 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 Med stor värme och nyfikenhet har skådespelaren och programledaren Riko Eklundh i avsnitt efter avsnitt lyft sin svarta cylinderhatt och lotsat besökarna på Åbo Underrättelsers webbsida genom ÅU:s 200-åriga historia. Den nya videohistoriken i tio avsnitt har producerats jubileet till ära. – Det har varit verkligt roligt att få bita i ÅU:s 200-årskaka. Jag har tyckt om att få berätta en historia bakåt i tiden och binda ihop den med nuet. 200 år är en extremt lång tid i det här sammanhanget, säger han. DET ÄR kommunikationsbyrån Å Communications, som också hör till ÅU Media, som har producerat historiken om ÅU:s 200 gångna år. – Det har varit intressant att hitta stoffet i allt stoff, säger Veronica Aspelin-Forsell, som har gjort researchen, skrivit manus och producerat videohistoriken. Maria Rautio-Runeberg har editerat avsnitten, regisserat och bistått producenten med planering och manus, och Simo Ahtee, videoproducent på frilansbasis, har filmat, bland annat med drönare. – Det är alltid lite spännande när man börjar en ny produktion med nya människor, men i det här projektet har stämningen varit varm från första början. Vi filmade i den smala lilla gränden Klostermellangatan vid Gamla stortorget och Riko kom och kramade om alla, säger Ahtee. Också Eklundh har medverkat i manusarbetet. Stor hjälp har teamet haft av Christoffer Holm, författare och forskare, som har skrivit historikboken om ÅU under åren 1824–2023. VIDEOHISTORIKEN ÄR en stor satsning som har krävt minst 200 arbetstimmar av produktionsteamet. – Intervjun med författaren och professorn Hannu Salmi om Åbo brand 1827 gjorde ett stort intryck på mig. Vi fick filma i gamla arkiv med sådant material som hade klarat branden. Mycket av det vi har gjort har väckt mitt eget intresse för Åbos historia, säger Ahtee. – Över 40 000 band från det gamla universitetsbiblioteket brann upp. Det fanns en bok med försäkringsanteckningar, som var närmare en halv meter tjock, med allt det som Åboborna hade förlorat i branden, säger Maria Rautio-Runeberg. HON LYFTER FRAM inspelningen i tryckerimuseet på Klosterbacken som speciellt minnesvärd. – De tidigare typograferna MarjaLiisa Mäkeläinen och Heikki Jokioinen hade gjort ett stort jobb med att leta fram Åbo Underrättelsers gamla sidhuvuden, bildklichéer, gamla tryckplåtar och annat, som man inte längre ser så ofta. Det hade mycket att berätta om hantverket och om hur tidningar trycktes förr. EN ANNAN minnesvärd inspelning var besöket i Korpoström, där teamet intervjuade de trogna ÅU-läsarna Johanna Ringbom och Johan Simberg på en brygga utanför en sjöbod. – Vi hade otroligt bra diskussioner i bilen på väg dit och Riko sjöng för oss, säger Simo Ahtee. Han hade fullt upp med att få två kameror med mikrofoner att hållas på plats i blåsten. – Jag har fått filma på så fina platser, att de andra ibland nästan har fått släpa mig därifrån. ETT SÅDANT STÄLLE ÄR Observatoriet i Vårdbergsparken i Åbo. – Det är roligt att kunna visa så fina platser i videohistoriken, säger Ahtee, som genom historikarbetet har fått en bättre förståelse av nyheter och omvälvningar som tidningen både har genomgått och rapporterat om. FILMAVSNITTEN ÄR mellan fem och sju minuter långa. Ungefär. – Vi kunde ha gjort hur långa avsnitt som helst. Det finns mycket att berätta om det som har hänt på 200 år. Vi har fått lägga band på varandra, säger Veronica Aspelin-Forsell. VIDEOHISTORIKEN handlar inte bara om ÅU:s 200-åriga historia utan speglar också sin tids samhälle. – Ta till exempel avsnittet om ÅU och de kvinnliga medarbetarna. Det gick hundra år efter Fredrika Runeberg då det inte hände något gällande kvinnliga journalister och först på 1970-talet fick ÅU landets första kvinnliga chefredaktör i Meta Torvalds, säger Maria Rautio-Runeberg. VERONICA ASPELIN-FORSELL lyfter fram intervjuerna med en del av ÅU:s journalister och andra medarbetare, som berättar om sin tid på tidningen. – Tänk att till och med Johan Backas, som är ungefär i min ålder, har skickat filmrullar med bussen till Åbo. Det blev så påtagligt hur stor förändring den digitala utvecklingen verkligen har medfört sedan många av dem som fortfarande jobbar kvar på ÅU började jobba. UNDER INSPELNINGARNA har hon slagits av vilket gott rykte Åbo Underrättelser har. – Alla som vi har kontaktat för intervjuer har ställt upp om bara deras tidtabeller har medgett det. Människor berättar gärna om ÅU och det märks att tidningen har en viktig plats i Åbo och hela regionen, säger hon. Carina Holm 045 131 9620/carina.holm@aumedia.fi Det har varit verkligt roligt att få bita i ÅU:s 200-årskaka. Riko Eklundh, programledare för ÅU:s videohistorik Videohistoriken finns på åu.fi • Historikserien tar avstamp i Åbo Underrättelsers första år och staden Åbo på 1820-talet. • Följande avsnitt handlar om de kämpiga åren både för staden och tidningen efter den förödande stadsbranden år 1827. • I det tredje avsnittet ger ett besök i tryckerimuseet på Klosterbacken inblick i vilket hantverk tryckeritekniken har varit. • Det fjärde avsnittet handlar om annonser förr och nu, medan den femte delen i videohistoriken belyser ÅU:s roll för regionens svensktalande befolkning genom tiderna. • Det sjätte avsnittet tillägnas kvinnorna på ÅU, där Meta Torvalds på 1970-talet gjorde historia genom att bli landets första kvinnliga chefredaktör. • Avsnitt sju handlar om ÅU:s läsare, medan del åtta lyfter fram en del av alla dem som har jobbat på Åbo Underrättelser. • Det nionde avsnittet handlar om överlevaren ÅU. • Avsnitt tio knyter ihop serien om ÅU:s 200 år. Människor berättar gärna om ÅU och det märks att tidningen har en viktig plats i Åbo och hela regionen. Veronica Aspelin-Forsell, producent HISTORIKARBETE. Simo Ahtee, Maria Rautio-Runeberg och Veronica Aspelin-Forsell har lagt ner minst 200 timmar på ÅU:s videohistorik om tidningens första 200 år. CARINA HOLM ÅBO UNDERRÄTTELSER 200 ÅR. Skådespelaren Riko Eklundh gör nedslag i ÅU:s tvåhundraåriga historia i den nyproducerade videoserien. Å COMMUNICATIONS
RkJQdWJsaXNoZXIy MjkzNDM=