!""!#$!%!&'(")*+,,-"!!!!!!!!!(.#/*0"*"1!!!!!!!!!")&23&$!%&4546 !"#$%&'nytt !""!#$!%!&-$&)-77("&,-$&(.)-8!8!)7!$("/!)*+()9 Här tas de stora besluten ,*0&: läs också: !()*&+!,-'#!-.! "#!$%&'(!%!)*+,,'-""""""; -!.#)/'0!).&.1!#! ./'$!01(&'!23!45$$!#+60'$!78**'9""""""25 !"!:!;5!<1(4'*3*!&'$""""""<
='&3*' >((3?@3A3!#B$'*!C-%,3D'$2!E'2( ;5!<1(4'*3*!CF >((3?@3A3!7%--!,'!'$$!,$3*0$!CF G"-1#(H!I'(*%0!@'%(3(&'* C1*"J3J3*-3#'($'$!4B*!,0%--(3& K3&!7'$!&1!"#!CFL CF?0*+,,'$ G"-1#(H!>(&'*,!>&-'*6*'1$M G"-1#(H!N"30%#!;$*3(& K3*&34'(!%!)*+,,'- @B$!$'3#'$ 2!!!! 3!!!! 4!!!! 5!!!! 67'!!! 66!!!! 66!!!! 68'!!! 62''!! 63!!!! 69!!!! 6:!!!! !";,)1.).<!!!O!!!.#'6='0&>'8789 !"#$%&'()*+('$%&,-!>((3?@3A3!I'(*%0,,"( .&/0*1+'/"-);"(A3!P%(2"-#Q!>-<*'&!@'&%3 R%&(%(4'(!&'-3,!%!<B*,$3!23(&!1$!,"#!D%-343! $%--!S,$'*D"$$'(,!R%&(%(4Q!K3,3D-3&'$Q! ;+&?S,$'*D"$$'(Q!TD"!F(&'**8$$'-,'*Q! I1<71&,$3&,D-3&'$Q!)"*45D-3&'$Q! K8,$*3!U+-3(&!"62!T-3(&,$%&(%(4'(V .2&34'50-!)'*$%--,WN1(4 6'0"'"(,")7"%"#',&%#)%$!C1*"J3J3*-3#'($'$! "62!#'&!D%&*34!37!;7'(,03!01-$1*<"(&'(V /$.,&/, !""%89%:%);,"&'1##/" C1*"J3J3*-3#'($'$ )X$V!>=RYCEZ!;[YUC==Y \]^_`a E1'!b%'*$M!`\ )?_\cd!)*+,,'- 3((3?#3A3V2'(*%0,,"(e'1*"J3*-V'1*"J3V'1 fgh!hh]!cii\g 8 15 ”Jag blev galen av att tvingas diskutera böjda gurkor, yoghurtburkar och andelen tomater i ketchup samtidigt som grymheterna pågick på Balkan.” ”Europaparlamentet består av åtta politiska grupper. SFP och Anna- Maja Henriksson tillhör gruppen Renew Europe med 75 medlemmar.” ”För många av mina kollegor trillade polletten ner på allvar när de såg hur lång gräns Finland faktiskt har mot Ryssland.” ”Satsningarna på bistånd och utveckling är om möjligt ännu viktigare efter Donald Trumps beslut att lägga ner USAID.” e3((3_#3A3 e3((3#3A32'(*%0,,"( e3((3#3A32 e3((3#3A32'(*%0,,"( ["&&'(!)30"#!01-%,,'*(3 3((3?#3A3Vj 4 )??@ABCC 7 2 !""""
+D*,&'(D*&#!E Vi lever i förändringens tid. Det världspolitiska läget är mer instabilt än någ- onsin efter andra världskriget. Om det är något jag lärt mig under alla mina år i Finlands riksdag och som långvarig minister är det att vi ska sitta med vid de bord där besluten fattas. Jag har haft glädjen att få representera SFP, mina väljare och Finland i Europaparlamentet som en av Finlands 15 Europaparlamentariker i snart ett års tid. I din hand har du nu det första exemplaret av Europa Nytt. Jag hoppas att du ska hitta något som intresserar. Här finns artiklar som beskriver jobbet i parlamentet, en längre personintervju med mig och intressanta kolumner. Men du kan också dyka ner direkt på korsordet gjort av Sten Gripenberg eller EU-frågesporten. -"#'*/"((! Finland se ut i dag om vi inte hade varit EU-medlemmar? Hur skulle Europa se ut utan EU? Det är svårt att veta, men en sak är klar: såväl Finland som de övriga EU-länderna hade varit svagare och mer utsatta – ja, vi hade varit splittrade. Och som vi brukar säga: enade vi stå, splittrade vi falla. Det gäller också i högsta grad nu. Med ett aggressivt Ryssland som granne och en gräns på 1340 kilometer, som också är EU:s yttre gräns, vet vi finländare vad det innebär. Vi har lärt oss av kriget och vi har lärt oss att aldrig ta något för givet. Det beredskapstänk vi har ska vi sprida till det övriga Europa. Det råder inget tvivel om att samtliga EU-länder behöver stärka sitt försvar, och EU behöver fortsätta stöda Ukraina. Jag har sagt det många gånger men det tåls att upprepas: Ukraina kämpar inte enbart för sin egen frihet. De ukrainska soldaterna kämpar varje dag för dig och mig, för vårt sätt att leva, för vårt sätt att tänka, för frihet, demokrati och mänskliga rättigheter. För respekt för rättsstaten och den regelbaserade världsordningen. Det har de gjort nu i över tre år. Vi vill säkert alla se ett slut på kriget – inte minst ukrainarna själva. Men det behöver bli en rättvis fred där den som startat kriget, det vill säga Putin och hans Ryssland, också ställs till svars. Därför är det inte mer än rätt att de frysta ryska tillgångarna på över 210 miljarder euro, som finns i Europa, måste kunna användas för Ukraina. De bortrövade ukrainska barnen måste få komma hem, och Ryssland borde åläggas betala för all förstörelse det förorsakat. Med president Trump i Vita huset vet vi också att USA i dag är ett annat USA än det vi varit vana vid. Därför måste Europa också stärka sig såväl ekonomiskt som säkerhetsmässigt. Vår inre marknad är en stor tillgång, och de hinder för tillväxt som finns behöver åtgärdas. Vi ska använda Europas fulla potential. Det gör vi inte i dag. F).(&.1&tillsammans med de övriga nordiska länderna i EU, Sverige och Danmark, är också starkare tillsammans. Vi vill också inkludera Norge och Island. Då det gäller Östersjön har vi tillsammans med de baltiska länderna en helt avgörande roll. Samarbetet mellan oss nordiska och baltiska kollegor i Renew Europe-gruppen är också mycket gott. Det handlar om att nätverka och hitta lösningar. EU:s sanktioner mot den ryska skuggflottan borde ytterligare förstärkas. Vi i Svenskfinland och på Åland som har närheten till havet i blodet vet hur värdefullt ett tryggt och rent Östersjön är. Jag känner en stor tacksamhet att just nu få jobba i hjärtat av Europa. Då de högerextrema vindarna blåser, då de auktoritära ledarna i världen vill splittra oss – ja då ska vi samla leden och med rak rygg visa att vi är starka tillsammans. Att frihet, jämställdhet, minoriteters rättigheter och pressfrihet är något vi alltid kommer försvara. Jag önskar dig en trevlig läsupplevelse. &..&;0&>&'-!.#)/**$.Q!C1*"J3J3*-3#'($3*%0'*!k;P[l!"62!7%6'!"*&<B*3(&'!<B*!E'('m!C1*"J' Finlands röst ska höras i hjärtat av Europa !"""""3 !<<=<>?@A!B! Hur skulle Finland se ut i dag om vi inte varit EU-medlemmar?
!()*&+!,-'#!-. skrev historia när hon som en av 16 finländska politiker blev medlem av Europaparlamentet i januari 1995. Finland hade året innan röstat för medlemskap i EU och de 16 var våra första Europaparlamentariker. Eftersom ordinarie EU-val skulle arrangeras följande år fick partierna själva utse vem som skulle företräda dem i Bryssel under de första åren. För Svenska folkpartiet var Elisabeth Rehn ett självklart val som partiets första Europaparlamentariker. Anna-Maja Henriksson valdes till Europa- parlamentariker med drygt 50 000 röster i EU- valet 29 år senare, och inledde sitt arbete i Bryssel sommaren 2024. Hemma hos Elisabeth i Kyrkslätt sitter de två garvade politiker- na och jämför sina erfarenheter av att vara politiker, kvinna, finlandssvensk och nordist i det europeiska parlamentet. – Jag var vettskrämd, avslöjar Elisabeth. Orsaken till rädslan var inte det jobb som låg framför henne utan ett läkarbesked. Strax innan Elisabeth skulle inleda sitt arbete opererades hon för cancer och missade första sessionen. Men när hon hade återhämtat sig tog hon säte i parlamentet. Mottagandet i Bryssel blev fint. – Överallt bugar man sig för titlar och att jag hade varit Finlands försvarsminister smällde högt. Därför blev jag medlem i utrikesut- skottet och representerade Europaparlamentet i Washington. Tack vare mitt FN-uppdrag kunde jag samtidigt delta i Dayton-förhandlingarna och träffa Hillary Clinton i Vita huset. Anna-Maja hade också nytta av sin bakgrund som långvarig justitieminister, undervisningsminister och minister för nordiskt sam- arbete. – Jag hade inte blivit en av vice ordförandena för min grupp Renew Europe om jag inte hade haft mitt långvariga ministerskap i bakfickan. Varken Anna-Maja eller Elisabeth anser sig Även i EU behövs medmänsklighet Att vara Europaparlamentariker kräver mycket jobb, långa dagar, förhandlingsvilja och uthållighet. Två erfarna politiker, Anna-Maja Henriksson och Elisabeth Rehn, möttes för att ventilera gemensamma upplevelser och dagens oroliga läge. RCnRH!!<<@C!);DAA>6E< !"!!!PZRZH!F!6!).=G6@< 4 !""""
ha blivit diskriminerade i Europaparlamentet för att de är kvinnor. – Nej, det kan man inte säga. Min före detta titel bar mig, jag upplevdes inte som en riktig kvinna, säger Elisabeth och minns hur hon, under sitt uppdrag som människorättsobservatör i Bosnien, presenterades för en brittisk officer. Han var högdragen fram till att Elisabeth in- troducerades som en före detta försvarsminist- er. Då förändrades attityden. Anna-Maja påpekar att parlamentet har radikaliserats vad gäller jämställdhet. – Putins och Rysslands vänner är stockkonservativa och har fått för sig att jämställdhet, som vi är van vid att uppfatta den, ska putsas bort, vid sidan av att de vill avskaffa sanktionerna mot Ryssland. Tack och lov är de i minoritet men den högerpopulistiska trenden är obehaglig. När Anna-Maja jämför atmosfären i Euro- paparlamentet med stämningen i riksdagen i Finland säger hon att den är annorlunda i Bryssel. – Atmosfären är vänlig och man tilltalar varandra på ett annat sätt än vi är vana vid. Men detta gäller inte nationalisterna. Å andra sidan kan sessionerna vara mer högljudda och intensiv- are än plenum i Finlands riksdag. – På min första session ställde sig en rumänsk kvinna upp, skrek och viftade med en Jesusikon och en svart sopsäck. En annan gång, när det vrålades otroligt mycket, slog talmannen, Rob- erta Metsola, klubban i bordet och kungjorde att parlamentet ”inte är Eurovisionen”, säger Anna-Maja. Elisabeth avslöjar att hon till och med deltog i en demonstration i parlamentet en gång. – Vi satt och buade och visade på så sätt vårt missnöje. Det var när Frankrike hade genomfört en atombombsexplosion. Finland har i dag 15 Europaparlamentariker. För att kunna påverka för Finland viktiga frågor, som exempelvis försvar och säkerhet, är det en styrka att gruppen kan vara enig och övertyga parlamentariker från andra grupper. – Vi har en bra finländsk grupp just nu. Det finns en rätt bred förståelse för att vi ska stödja varandra men självklart finns det också olika åsikter kring vissa politikområden. – Under min tid utsågs parlamentets första ombudsman. Jag lyckades övertala ganska mån- ga utanför vår grupp att ställa sig bakom Jacob Söderman och han blev vald, minns Elisabeth. Att Elisabeth och Olli Rehn hade samma efternamn ledde till förvirring och Elisabeth får roligt när hon refererar de två rehnarnas jargong. – Olli brukade skämta och säga att jag var hans farmor. Alla uppskattade inte sådan humor. Både Elisabeths och Anna-Majas arbete i EU har präglats av krig. I Kroatien och i Bosnien och Hercegovina rasade kriget när Elisa- beth kom till Bryssel och hon utnämndes till FN:s människorättsobservatör i Bosnien hösten 1995. Putins anfallskrig mot Ukraina inleddes den 24 februari 2022 och debatten om Ukraina tar inte slut den dag det blir fred. Striderna och attityderna ser ändå annorlunda ut i dag än de gjorde 1995. – Kriget i det forna Jugoslavien var blodigt och det fanns minor men inga drönare på den tiden. Och jag är förskräckt över att man på allvar i dag diskuterar möjligheten att träda ut ur Ottawafördraget, utbrister Elisabeth. Ottawafördraget förbjuder användningen av personminor. Talman Jussi Halla-aho för- kastade i februari 2025 ett medborgarinitiativ som krävde att Finland borde träda ut ur Ottawa-fördraget. Halla-aho hänvisade till att internationella avtal enligt grundlagen inte hör till de områden på vilka medborgarinitiativ kan användas. Finlands regering meddelade i april att landet planerar att lämna Ottawafördraget. Lagförslaget bereds under våren och meningen är att riksdagen ska hinna behandla det innan sommarpausen. Anna-Maja konstaterar att luftförsvaret av Överallt bugar man sig för titlar och att jag hade varit Finlands försvarsminister smällde högt. !()*&+!,-'#!-. !"""""5 C-%,3D'$2!E'2(!73*!;7'(,03! <"-0J3*$%'$,!<B*,$3!C1*"J3?! J3*-3#'($3*%0'*V!I"(!"62! >((3?@3A3!I'(*%0,,"(!&'-3*! #5(43!'*<3*'(2'$'*Q!$*"$,! 3$$!&'$!23&'!45$$!(8,$3(!g\! 5*!#'--3(!C-%,3D'$2,!,"*$%! <*5(!C1*"J3J3*-3#'($'$!"62! >((3?@3A3,!'($*o!%!)*+,,'-V » !<<=<>?@A!B!
Finland måste förstärkas och att Europa nu måste ta ett helt nytt grepp och förstärka sitt eget försvar. Båda är överens om att Elisabeths val att som försvarsminister beställa Hornet- plan till luftförsvaret innebar att den finländ- ska utrikespolitiska synen vände sig västerut. Vilka är orosmomenten nu, tycker ni? – Den ryska skuggflottans närvaro i Östersjön, svarar Anna-Maja och tillägger att ingen kunnat förutse att Donald Trump spelar Putin i händerna såsom nu sker. – Vi kan inte räkna med USA på samma sätt som tidigare. Vi måste se till att fartygen hindras från att ta sig in i Östersjön. De nordiska representanterna i EU och rederierna har nyligen diskuterat detta. Dessutom har det fun- nits en viss naivitet vad gäller energiproduktionen. Elisabeth ser dyster ut på tal om kriget i Uk- raina. – Aldrig mera ett krig i Europa sade vi efter att vi hade lyckats avsluta kriget på Balkan. Och här står vi nu. Ett annat problem är att både Tyskland och Frankrike har försvagats. – I det här läget skulle man gärna ha britterna med i EU, konstaterar Anna-Maja samtidigt som hon gläder sig över Storbritanniens premiärministers, Keir Starmers, aktiva ledarskap i förhållande till Trump och Europa. – Jag känner mera vanmakt än förnöjelse nu, säger Elisabeth. !,,' ,#!1>!' %#$+(!0' är förstås de sociala medi- erna. Från att ha erbjudit en möjlighet till kommunikation har de blivit plattformar för lögner och konspirationer. Nu har de sociala plattformarna blivit ett ärende för Finlands kommissionär Henna Virkkunen och för Europaparlamentet. – Putin och Elon Musk har samma intressen vilket innebär en vansinnig konstruktion för mänskligheten. Hur ska vi få de sociala plattformarna att följa den lagstiftning som finns? undrar Anna-Maja och säger att en lösning är att kommissionen utfärdar stora böter för de sociala medierna. Vi återvänder till diskussionen om Ukraina, Ryssland och USA. Den dag det blir fred i Ukraina stundar en annan stor utmaning – åter- uppbyggnaden och vem som ska stå för kostnaderna. – Ryssland inledde kriget och borde tvingas stå för återuppbyggnaden, säger Anna-Maja och tillägger att de frysta ryska tillgångarna på över 200 miljarder euro nu borde användas för Ukraina. Det är det enda rätta! – Ingen av oss som på olika sätt har stött Ukraina anser att vi ska få tillbaka det vi har lagt ut för att hjälpa Ukraina, påpekar Elisabeth. G&<!. i Bryssel då? Den ser ungefär likadan ut för Anna-Maja som den gjorde för Elisabeth. Dagarna är långa, mötena avlöser varandra och byråkratin är krånglig. Franska är ett centralt EU-språk men för Anna-Maja och Elisabeth är och var arbetsspråken engelska, svenska och finska. – Jag lär mig lite franska på Duolingo men kommer aldrig att tala språket flytande, säger Anna-Maja. – Jag försökte studera franska i Hanken men jag gillade inte läraren så jag gav upp och beslöt mig för att jag aldrig skulle behöva franska, säger Elisabeth och skrattar hjärtligt vid minnet av sin ungdomliga självsäkerhet. Elisabeth bodde under hela sin tid som parlamentariker på hotell, precis som Anna-Maja gjorde under sitt första år. – Jag tror faktiskt att jag i Strasbourg bor på samma hotell som du, Lillan, gjorde, säger Anna-Maja. För Elisabeth blev perioden i Bryssel slutligen ganska kort. När ordinarie EU-val arran- gerades hösten 1996 beslöt hon att inte ställa upp. Orsakerna var många, bland dem byråkratin och mängden frågor som kändes oviktiga. – Jag blev galen av att tvingas diskutera böjR360!73*'!j(3!J"-%$%,03!03**%8*'*!%!2'#-3(&'$!:!C-%,3D'$2!23&'!<1(4'*3$!,"#!P%(-3(&,!<B*,73*,#%(%,$'*!"62!A8#,$8--&2'$,#%(%,$'*!"62!>((3?@3A3!23&'!73*%$!A1,$%$%'#%(%,$'*Q!1(&'*7%,(%(4,#%(%,$'*!"62!#%(%,$'*!<B*!("*&%,0$! ,3#3*D'$'!:!j60!D5&'!C-%,3D'$2!"62!>((3?@3A3!'$$!j($!#"$$343(&'!%!)*+,,'-V da gurkor, yoghurtburkar och andelen tomater i ketchup samtidigt som grymheterna på Balkan pågick. Då hade jag inlett mitt arbete som människorättsobservatör där. Men jag kan inte klaga på min tid i Bryssel. Jag är relativt utåt- riktad och fick många kontakter under min tid. Anna-Maja fortsätter som Europaparlamentariker i flera år. Vilket är Elisabeths bästa råd åt henne? – Viktigast är att vara erfaren som männi- ska, i allt man gör måste man vara medmänsklig och detta gäller i vilket gäng som helst. • 6 !"""" >((3?@3A3!D'1(&*3&'!C-%,3D'$2!*'&3(!,"#!1(4Q!-5(4$!%(? (3(!2"(!D-'7!J"-%$%0'*V!C-%,3D'$2,!<*3#45(4!%!J*',%&'($73-'$! _aac!"62!2'((',!03**%8*!,"#!<B*,73*,#%(%,$'*!D-'7!D'7%,'$! J5!3$$!"60,5!07%((-%43!J"-%$%0'*!03(!4B*3!03**%8*!%!P%(-3(&! "62!3$$!&'!$1(43!#%(%,$'*%'*(3!%($'!8*!<B*D'25--(3!#8(('(V
S !"'H'*B'IJ?K@LML'N@O S !"#$%&%&#(&0!.,!, ='&,!37!$3-#3(!G/4,&+%)9,+#/5%Q! !#3-$',%,0!J"-%$%0'*Q!4%<$!#'&!j(-8(&3*'(!H11/)9,+#/5%V HII('J+-)=34,$%<$(%(4Q!0"($*"--!"62!D1&4'$3*D'$'V !"#$%!)*/&' #P1!, ?,#+K&)%$)3,05,3#52"0,&"%#) #+%+#8)/LM)&,(,&'"(#LM,J,&N 0).)*,!##P1!, C%55%#)2$,")E*&/I,'#1%)*"'/","#)&K0N ?,#+K&)%$)3'"'#+&%&)J&K")0,)OP)EH852"0,&"%#) )&,(,&'"(%&N)Q'51%)3'"'#+&%&)#/3)+&2R%#) 4,&/&)IK)$'51%)J&K(/&)#/3)JS&M%"05%#N HII('J+-)B/012""%),55,&) JS&1%#+%)5%(JS%(N 5'%$(),)*/&'<#"%%!# ;P[!"62!>((3?@3A3!I'(*%0,,"(! $%--2B*!4*1JJ'(!G,",T)E*&/I,! ,"#!23*!di!#'&-'##3*!"62! 8*!&'(!<'#$'!,$B*,$3!4*1JJ'(V! ha!J3*-3#'($3*%0'*!8*!4*1JJ-B,3V %(!."0 C1*"J3J3*-3#'($'$,!,$"*3!#B$'! &8*!-'&3#B$'*(3!&'D3$$'*3*! 30$1'--3!<*54"*!"62!*B,$3*!! "#!"-%03!-34<B*,-34V P%(-3(&!23* 69'!"#$%&%&#(&0!.,&#)/!#Q 73*37!!""%89%:%);,"&'1##/"! *'J*','($'*3*!;P[V 8:'",*/$,, ,"#!<B*D'*'&'*! !3*D'$'$!%!J-'(1#V 35'1!(!<&,)$.!# ,"#!1JJ*8$$25--'*!! 0"($30$'(!$%--!J3*-3#'($! %!-8(&'*!1$3(<B*!CFV ! %&#(&0!.,!,' +!*,P#'&GQ' '!";G&( MK55#)$%&+)J,3+,)K&U) "2#+%)(K"()OVOWV G)**,!'1"&3$$!;P[!,'&3(!,$3*$'(!_aai!23<$!,'p!C1*"J3J3*-3#'($3*%0'*H! E5'#%4,+M)G,M"Q!!#+&'0)6M/&#Q!;,"&'1)A%XQ!F%&5);%(5*"0Q!<'5#)6/&$%50#)"62!!""%89%:%);,"&'1##/"V !";/$00)**)$.!. ?,#+K&)%$)OP)1/33'##'/"2&,&U),")J&K")$%&:,)3,05,3#5%"0N A,0#)%$)/&0JS&%"0,)H&#*5%)$/")0,&)A,Y,"N HII('J+-).&,#,"+,&%)5%(JS%(N Z'"5%"0)&,I&,#,"+,&%#)%$);,""%)Q'&11*","U) #/3)J*"(,&%&)#/3)1/33'##'/","#)$'L,)/&0JS&%"0,) 3,0)%"#$%&)JS&)+,1"'1#*$,&2"'+,+U)#21,&M,+)/LM)0,3/1&%+'N %&#(&0!.,!, ,3##3($*8&'*!$%--!J-'(1#!'(!7'603! %!#5(3&'(Q!73(-%4'(!%!;$*3,D"1*4V! Cp$*3!#B$'(!25--,!%D-3(&!%!)*+,,'-V 487 -'&3#B$'*!,"#! 78-A,!37!%(75(3*(3! %!#'&-'#,-8(&'*(3V 75 29 NI !"""""7 ^E>PYGH!;ZUN>!PYUIZ=@!!!"!!!!!Gq==ZEH!CFEZ[>[>E=>@CURCRQ!CFEZ[C!C=CrR;Q!>=RYU^CR !<<=<>?@A!B!
Finland behöver ett starkt EU Efter ett år som Europaparlamentariker har Anna-Maja Henriksson landat i sin nya roll. Omställningen har varit stor, men hon trivs, och känner att hon är på rätt plats. – Det första året har handlat om att nätverka och skapa kontakter. Men också att få vara med och påverka de riktigt stora frågorna. RCnRH)>=<[!)Z@<;=A9 !""""PZRZH!>Z. FR#'0P.<& finländare kan EU kännas avlägset och politiken svår att greppa. Men det är i Bryssel som många av de viktigaste besluten fattas. Också för Finlands del. Och när de stora fråg- orna debatteras har Svenskfinland en egen röst i sessionssalen. – Min nya roll handlar om att vara ambassadör på flera olika plan – för hela Finland, med ett särskilt ansvar för Svenskfinland inklusive Åland, men jag representerar även Norden och i globala sammanhang förstås hela EU. Nu ser jag också på nära håll hur viktigt EU-medlemskapet är för Finland. I dagens globalt sett utmanande läge är vi starkare tillsammans. Säkerhetspolitik är ett av Anna-Maja Henrikssons fokusområden, och i Bryssel är hon redan känd som finländaren som tog fram en stor Europakarta på ett gruppmöte, helt enkelt för att visa vad Ukrainafrågan handlar om. – För många av mina kollegor trillade polletten ner på allvar när de såg hur lång gräns Finland faktiskt har mot Ryssland, och när jag berättade att denna 1340 kilometer långa gräns i dag är stängd. Vi ska komma ihåg att Europa är stort, och att de frågor vi i Finland kämpar med inte alltid är relevanta eller självklara i andra delar av unionen. Därför är det viktigt att vi har egna representanter där de stora besluten fattas, säger hon. Med sin ministerkarriär och långa erfaren- het har det varit naturligt för Anna-Maja att ta sig an frågor som berör den inre marknaden och EU:s konkurrenskraft. Hon är inte bara vice ordförande för den politiska gruppen Renew Europe – dit SFP hör – utan också ordinarie medlem i IMCO-utskottet, med ansvar för den inre marknaden och konsumentskyddsfrågor. Därtill är hon ersättare i två utskott: LIBE-utskottet, med fokus på medborgerliga fri- och rättigheter samt rätts- och inrikesfråg- or, och biståndsutskottet DEVE. En snabb titt i hennes kalender visar att ambitionen är hög, även i denna roll. – Jag har gått från att ha gruppmöten med tio riksdagsledamöter till att sitta på gruppmöt- en med 75 ledamöter, varav 70 är nya ansikten. Nio av mina gruppkollegor är från Norden. Europaparlamentet jobbar huvudsakligen i Bryssel, men sammanträder till plenum i Stras- bourg en vecka i månaden. Dagarna fylls av möt- en och höranden från morgon till kväll. – Det som också förvånat mig är att ledamöt- erna sällan är på plats hela tiden, utan det är ett evigt springande mellan olika möten och folk kommer och går eller skickar sina ersättare. En rolig detalj är också att jag tack vare simultantolkningen kan använda svenska betydligt oftare här än i riksdagen. *>D(G&'beslutsfattandet är en lång process. I vint- ras tilldelades Anna-Maja Henriksson sitt första rapportörsansvar i utskottet för den inre marknaden. Rapportörsuppdraget handlar om hur man ska få bort onödig byråkrati för att stärka EU:s konkurrenskraft. Fokus ligger på att förenkla vardagen framför allt för små och medel- stora företag, och i rapporten finns hela 25 åtgärdspunkter: – Europa halkar efter i den globala konkurrensen, och därför är det viktigt att vi nu ser om vårt hus. Trumps tullkrig innebär en ökad osäkerhet på marknaden och vi behöver därför agera så att det även i fortsättningen är attraktivt att investera och satsa i Europa. Samtidigt ska vi hålla fast vid våra klimatmål och ett starkt konsumentskydd. Anna-Maja påpekar att EU har 450 miljoner invånare och är därmed en av världens starkaste ekonomier – betydligt större än USA med sina 330 miljoner, för att inte tala om Ryssland som har 140 miljoner invånare. – Att den inre marknaden fungerar har en direkt inverkan på finländska företag. Arbetet har pågått under hela våren och just nu förhandlar man om formuleringarna med de andra politiska grupperna. Parlamentet förväntas godkänna rapporten i början av hösten. Att det vimlar av lobbyister i Bryssel har också sin förklaring. Här är det upp till de enskilda parlamentarikerna och rapportörerna att hitta lämpliga experter att rådfråga i olika frågor, och därför har olika instanser och intressegrupper sina representanter på plats. – I egenskap av rapportör är man också med och förhandlar med ministerrådet och kommissionen, och just därför kan man säga att en enskild parlamentsledamot i vissa fall har mer makt än en minister i Finland. #!.!S' !"#$%!' är en mittenliberal grupp, som den här perioden leds av fransyskan Valérie Hayer. Av de 75 gruppmedlemmarna är 13 fransmän, ett faktum som Anna-Maja redan haft nytta av. Till samma partigrupp hör nämligen Frankrikes president Emmanuel Macron. – Det här innebär att vi har en direktkontakt till den franska presidenten, och att jag redan fått möjlighet att träffa honom person- ligen under ett möte i Paris i december. Presidentmötet gjorde stort intryck på Anna- Maja. Inte bara att han mitt under den franska regeringskrisen tog sig tid att träffa parlamentarikerna, utan att han också verkligen lyssnade. Själv passade hon på att lyfta Rysslands anfalls- krig mot Ukraina och behovet av fortsatt stöd till Ukraina. – Det känns bra att allt fler röster nu börjar tala för ett starkare Europa som måste kunna stå på egna ben. En annan av Anna-Majas kärnfrågor är det nordiska samarbetet. Hit hör också engagemang i den tvärpolitiska gruppen för språk- !""!#$!%!&'(")*+,,-"9 8 !""""
liga och nationella minoriteter. Eftersom en SFP-parlamentsledamot också fungerar som en slags intressebevakare för Svenskfinland i Bryssel ser Anna-Maja Henriksson till att hålla sig uppdaterad även i frågor som rör fiske, jordbruk, hamnar, infrastruktur, Åland med mera. G)'<R#').,!#G>". på ett café i Jakobstad. Här är Anna-Maja Henriksson ett välbekant ansikte och många stannar upp för att prata och fråga hur det går i Bryssel. – Det blir säkert långa dagar och många timmar på resande fot, säger en av tjejerna i kassan. Och så är det. En vanlig vecka startar Anna- Maja hemåt på torsdag eftermiddag och landar med nattflyget i Kronoby. Och på måndag morgon klockan 5.30 går flyget tillbaka Helsingfors och därifrån vidare till Bryssel. – Arbetsdagarna börjar vanligen vid åtta och pågår ofta till läggdags. Många möten börjar till exempel sju på kvällen, så under veckorna blir det väldigt lite fritid. I stället försöker hon se till att verkligen va- ra ledig under veckosluten. Hinna ta promenader, laga mat och umgås med med familj och vänner. Hittills har Anna-Maja bott på hotell, i kappsäck. Att hitta en lägenhet i Bryssel är näm- ligen inte alldeles enkelt. – Men nu har jag äntligen hittat en. Jag ser fram emot att få ha något eget. Och att kanske stanna kvar något veckoslut och hinna se lite mer av Bryssel. Tillbaka till parlamentet. I arbetsrummet intill hennes sitter Karin Karlsbro, från Liberalerna i Sverige. De två mepparna har redan hittat varandra, och insett att de är på samma våglängd i många frågor. Den nordiska dimensionen är viktig för Anna-Maja. Det handlar dels om att hitta allierade i en tuff vardag – någon att äta fastlagsbullar med, och att tillsammans glädjas över KAJ:s framgångar – men framför allt om att tillsammans jobba för viktiga gemensamma frågor. – Östersjön är ett bra exempel på frågor som berör oss båda. Den ryska skuggflottan behöver stoppas, vi vill se starkare sanktioner mot Ryssland och de frysta ryska tillgångarna på över 210 miljarder euro behöver användas för att stärka Ukraina och därmed också Europas säkerhet, säger Anna-Maja. – Vi kan heller inte låta Ungern hålla övriga medlemsländer som pantfångar då det gäller stödet till Ukraina eller de ryska sanktionerna. Tyvärr finns det en hel del Putin-vänner också i Europaparlamentet, men den stora majoriteten vill stärka Europas försvar och stöda Ukraina så länge det behövs. Det är viktigt att vi nu håller ihop EU-paketet, säger Anna-Maja. Det är stora frågor som nu är på bordet, frågor som berör hela Europa och allas vår framtid. Därför, anser Anna-Maja, behöver EU- kommissionen ta ett fastare grepp och använda de verktyg som finns. Exempelvis kunde Ungern fråntas sin rösträtt för en tid ifall trilskandet fortsätter. &..&;0&>& trivs bra i sin nya roll som Europaparlamentariker och med den nya vardagen – längre bort från dagspolitiken här hemma, men i stället närmare de riktigt stora besluten. EU-politiken bjuder på andra utmaningar, men också distans till den nationella politiken. – Tiden innan EU-valet i juni 2024 var den tuffaste under min tid i politiken. Kriserna avlöste varandra – först kom coronapandemin och sedan Rysslands attack på Ukraina. Riks- dagsvalet gick bra, men inför EU-valet var det många medier som räknade ut SFP. För hennes egen del kom uppladdningen inför valet dessutom att färgas av interna parti- politiska dragkamper inför valet av ny partiordförande. Hon beskriver situationen som en ständig uppförsbacke. – Ett tag var det verkligen utmanande att orka. Men jag är glad och stolt över att SFP med råge behöll vårt mandat i Europaparlamentet och att jag själv fick över 50 000 röster i mitt första EU-val. Det viktigaste är trots allt folkets förtroende. Att jag har orkat så bra har långt berott på det starka stöd jag kände från fältet. &..&;0&>& säger att hon kom starkare ut ur kris- en. En egenskap som minsann också behövs i Bryssel, och inte minst nu när den globala stabiliteten är i gungning. – Efter allt jag gått igenom har jag i dag en helt annan krisberedskap. Jag fortsätter också med samma politiska motto som jag alltid haft, att vara analytisk och bygga broar. Anna-Maja Henriksson återkommer ännu till säkerheten: – Ukraina kämpar inte bara för sin egen frihet och självständighet, utan också för våra gemensamma värderingar: vårt sätt att leva, demokrati, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter. Allt detta utmanas nu av starka krafter som vill splittra Europa. Därför är Anna-Maja Henriksson beredd att fortsätta jobba för det hon tror på – ett starkt Europa. – Friheten är det mest värdefulla vi har. • En enskild parlamentsledamot kan i vissa fall ha mer makt än en minister i Finland. !"""""9 &??M;0MTM'-@?LUVWWX?W' !";JYYNLMK !"C1*"J3J3*-3#'($3*%0'*!k;P[lV !"K%6'!"*&<B*3(&'!<B*!E'('m!C1*"J'V !"@'&-'#!%!1$,0"$$'$!<B*!&'(!%(*'!#3*0(3&'(! "62!0"(,1#'($,0+&&!kY@rZlV !";1JJ-'3($!%!1$,0"$$'$!<B*!#'&D"*4'*-%43! <*%?!"62!*8$$%42'$'*!,3#$!*8$$,-%43!"62!%(*%0',?! <*54"*!k=Y)ClV !";1JJ-'3($!%!1$,0"$$'$!<B*!1$7'60-%(4!k/CKClV !"K%6'!"*&<B*3(&'!<B*!&'(!$78*J"-%$%,03! 4*1JJ'(!<B*!'$3D-'*3&'!#%("*%$'$'*Q! (3$%"('--3!4'#'(,03J'*!"62!,J*50V !"K%6'!"*&<B*3(&'!<B*!&'-'43$%"('(!$%--!J3*-3? #'($3*%0'*0"##%$$o(!r3*%<"*1#?CFV !";1JJ-'3($!%!&'-'43$%"('(!<B*!,3#3*D'$'! %!("**!"62!<B*!<B*D%(&'-,'*(3!#'&!;62m'%M! "62!U"*4'Q!$%--!&'(!4'#'(,3##3!J3*-3#'(?! $3*%0'*0"##%$$o(!CF?Y,-3(&!"62!$%--!CC;! 4'#'(,3##3!J3*-3#'($3*%0'*0"##%$$oV !";1JJ-'3($!%!&'-'43$%"('(!<B*!<B*D%(&'-,'*(3! #'&!-8(&'*(3!%!;+&",$3,%'(!"62!;+&",$?! 3,%3$%,03!(3$%"('*,!<B*D1(&!k>,'3(lV ! ! !<<=<>?@A!B!
".1!#'1!'*!.&*,! fem åren har jag av förekommen anledning ofta fått frågan om ”vi just nu upplever ett historiskt ögonblick” och nästan alltid tvingats svara att ”jovisst, möjligtvis, men det kan vi inte ännu med säkerhet veta”. Självfallet upplever vi alla att det just nu sker stora och skrämmande saker i vår värld. Knappt hade pandemin ebbat ut innan Putins Ryssland inledde sitt brutala anfall mot Ukraina. Och medan kriget gick in på sitt tredje år gjorde Trump comeback och inledde sin ekonomiska och säkerhetspolitiska gyttjebrottning med hela omvärlden. Men när ett antal ombrytande processer sker samtidigt är det ytterst svårt, ja, i praktik- en omöjligt att förutse deras samfällda effekt på längre sikt. Den ena krisen kan förstärka den andra och leda till verkligt allvarliga konsekvenser. Imperier faller i bitar, lokala börs- krascher får global spridning, etniska motsättningar utmynnar i inbördeskrig och i värsta fall i stormaktskrig. Även det omvända sker. Positiva och förlikande drivkrafter i stormaktspolitiken och världsekonomin kan förstärka varandra och utmynna i fred, välfärd och stabilitet. Eller så neutraliseras effekten av negativa och positiva processer av att de infaller samtidigt, vilket historiskt sett de facto är det som sker oftast. Förändringarna sker vanligtvis så trögt och omärkligt att de flesta inte ens inser vad som pågår. !"#$%!)*/&'".)$.!.* uppkomst och utveckling är ett belysande exempel på hur denna blandning av positiva och negativa processer samverkar och påverkas av tillfälligheter. Även om den västeuropeiska ekonomiska integrationen hade pågått sedan början av 1950-talet kunde ännu ingen i mitten av 1980-talet ana allt det som skulle ske i Europa under åren 1989–1992. När vi vill förklara hur EU kom att grundas i början av 1992 endast en dryg månad efter att Sovjetunionen fallit räcker det inte med att räkna upp ett antal orsaker därtill. Vi borde även beakta deras samverkande effekter och hur de stärktes av ett antal tursamma faktorer, såsom att stormakterna då hade ovanligt omdömesgilla ledare. Tänk er om personligheter som Putin eller Trump då hade varit vid makten. Det råder inget tvivel om att Europeiska unionens nuvarande medlemsländer i dag står inför minst lika stora utmaningar som i slutet av kalla kriget. Då rådde fred i Europa och stormakterna avrustade i gott samförstånd. Nu har Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågått i över tre år och EU-länderna måste i snabb takt rusta upp för att stödja ukrainarna och höja sin egen försvarsberedskap. Och inte nog med detta. I slutet av 1980-talet upplevde de västeuropeiska marknadsekonomierna en högkonjunktur som jämnade marken för Tysklands återförening och EU. I dag kämpar de flesta EU-länder med en svag tillväxt som ger näring åt EU-kritiska höger- och vänsterpopulistiska partier. Men som sagt, när geopolitiska och makroekonomiska drivkrafter accelererar kan deras samverkan och kollisioner få överraskande konsekvenser. Ett färskt tecken på detta är Tysklands beslut att upphäva sin skuldbroms för att med hjälp av enorma investeringar stärka sitt försvar och förbättra sina infrastrukturer. Beslutet hade inte varit möjligt utan att Tyskland hade drabbats av ett antal kriser och hot, som alla är förorsakade av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, Förenta staternas labilitet och Kinas industriella uppsving. Tyskland är och förblir EU:s största ekonomi och när den får ny fart kan återverkningarna bli oanat positiva både för unionens konkurrenskraft och inflytande i stormaktspolitiken. 1!,'D#'+!/Z00!#*&0, att de transatlantiska relationerna just nu hotas av handelskrig. Blir det en långvarig konflikt kan den emellertid också få positiva effekter, eftersom den skulle kunna tvinga fram EU:s omvandling till en federativ union. Det finns naturligtvis alternativ till en federation. Men inget av dem kan råda bot på de svagheter som EU:s nuvarande mellanstatliga beslutsprocesser för med sig. EU-länderna har hur som helst klarat sig igenom så många kriser att deras medborgare börjar inse att det kunde ha gått mycket värre. Den kände diplomaten och författaren Max Jakobson betecknade i tiden Finland som de ofullbordade katastrofernas land. Kanske vi borde börja kalla EU för de ofullbordade katastrofernas union. Tänk er om personligheter som Putin eller Trump då hade varit vid makten. De ofullbordade katastrofernas union? -!.#)/'0!).&.1!#Q!J*"<',,"*!%!2%,$"*%3!7%&!I'-,%(4<"*,!1(%7'*,%$'$ 10 !""""
\N))Q'51,+)K&)45,$)Z'"5%"0)EH83,05,3] >l!_aad )l!h\\_ rl!_aai ON);*&)3K"(%)3,05,3##+%+,&)M%&)EH] >l!hd )l!hi rl!ha ^N)Q'51,+)%$)JS5:%"0,)52"0,&)2&)'"+,),++)EH85%"0] >l!G*"3$%'( )l!Y*-3(& rl!Y,-3(& _N)Q,3)$%&)>Z.-#)%"0&%)E*&/I%I%&5%3,"+%&'1,&] >l!I'(*%0!=3p )l!>,$*%&!R2"*, rl!NB*(!/"(('* `N);*&)3K"(%)E*&/I%I%&5%3,"+%&'1,&)M%&)Z'"5%"0)'0%(] >l!_g )l!_c rl!_i aN)Q,3)2&)Z'"5%"0#)EH81/33'##'/"2&] >l!N1$$3!F*J%-3%('( )l!['003!I337%,$" rl!I'((3!K%*001('( PN)Z'"5%"0)2&)3,0)')>LM,"(,"%$+%5,+N) Q%0)'"",42&)0,+] >l!^'#'(,3#!73-1$3 )l!SJJ(3!4*8(,'*!%("#!#'&-'#,-8(&'*(3 rl!^'#'(,3#!A"*&D*10,J"-%$%0 bN)Q%&JS&)#%33%"+&20,&)E*&/I%I%&5%3,"+,+) 4K0,)')?&Y##,5)/LM)>+&%#4/*&(] >l!@3(!$+60'*!"#!3$$!*',3 )l!@3(!7%--!,J3*3!0",$(3&'* rl!/'$!8*!,$3&43$!%!CFH,!4*1(&<B*&*34 WN)Q%0)'"",4%&)?&,X'+] >l!>$$!;$"*D*%$3((%'(!-8#(3&'!PU )l!>$$!;$"*D*%$3((%'(!-8#(3&'!CF rl!>$$!;$"*D*%$3((%'(!%(<B*&'!'1*"!,"#!73-1$3 \VN)ZS&)$'51,")I/5'+'#1)(&*II) ')E*&/I%I%&5%3,"+,+)2&) !""%89%:%)$'L,)/&0JS&%"0,] >l!C[[ )l!CrE rl!E'('m!C1*"J' /'!*8$$3!,73*'(! 2%$$3*!&1!J5!,%&3(!_`V -ML'NJ'VXCC'YB'!"[ R',$3!&%(3!01(,03J'*!#'&!75*$!s1%Mt !"""""11 B/012""%"0,)%$)H&#*5%)$/")0,&)A,Y,"#)1/33'##'/"N >1'L1%"0,)%$)0,)J&Y#+%)&Y#1%)+'55(K"(%&"%#)%$1%#+"'"()+'55)H1&%'"%N Q'1+,")%$)#%"1+'/",&)3/+)0,")&Y#1%)#1*((c/++%"N G%II/&+)/3)32"#15'(%)&2++'(M,+,&)/LM)0,3/1&%+'N >21&%&,)'0,"+'+,+#1/&+)JS&)*"'/"#3,04/&(%&,N) !JLXYMYMLCM\@?O@O'K]L'WVUCC?MN ;2&)2&)"K(&%),X,3I,5)IK)J&K(/&)#/3)E*&/I%I%&5%3,"+,+)J%++%+)4,#5*+)/3) /LM)#/3)!""%89%:%);,"&'1##/")&S#+%+)JS&- ”6 8 2 3 9 Sagt av Anna-Maja Vi måste stärka kvinnors och flickors rättigheter runt om i världen. Jag jobbar för en så kallad samtyckeslag för hela EU. Europas närvaro i Afrika behövs. Annars lämnas fältet öppet för auktoritära stater som Kina och Ryssland. Vi ska kunna äta inhemsk, närproducerad mat också framöver. EU:s jordbrukspolitik måste beakta behovet av självförsörjning. Lönsamheten för jordbrukarna behöver förbättras. EU ska syssla med de stora frågorna och låta medlemsländerna ta hand om de mindre. Vi ska skapa bättre förutsättningar för jobb, innovation, tillväxt och välfärd – bättre förutsättningar för ett blomstrande Europa. De ungas röst behöver höras i EU. Vi ska satsa på Erasmus+- utbytesprogram för våra unga samt på forskning och innovation. !<<=<>?@A!B!
!";/#Z**!, 0"(,$*1'*3$!37!;$'(!^*%J'(D'*4Q!N30"D,$3& (R*.).<!.&2%$$3*!&1!J5!>((3?@3A3!I'(*%0,,"(,!m'DDJ-3$,!%""%83%:%N7!=+603!$%--t 12 !""""
Ledarskap i utmanande tider !"""""13 !<<=<>?@A!B! .D#'1&<&#.&'+()#'(D.<#!, solen igen värmer upp marken och färgerna i naturen lyser upp så känns vardagen lite lättare. Sommaren närmar sig – också i år. Med det politiska läget vi ser idag i Europa och världen behöver vi också hitta orsaker att glädjas. När naturen vaknar upp är det en påminnelse för oss alla att hitta tid för att reflektera och samla sig. Vår värld står inför utmaningar vi inte upplevt på väldigt länge. Vi har ett hett krig som pågått flera år, helt på EU:s gräns, inne i Europa. För många länder har det ändå tagit alltför länge att inse att vår säkerhetspolitiska verklighet förändrats. I Finland glömde vi aldrig att det är vi själva som i slutändan alltid ansvarar för vårt försvar. Den saken förändrades inte efter att vårt Natomedlemskap äntligen blev verklighet. För många länder i Europa har uppvaknandet skett långsamt. I dagens läge prisas Finland för hur vi tänkt, och vi kan vara tacksamma att våra försvarslösningar under årens lopp, ofta ledda av en försvarsminister från Svenska folkpartiet, gjorts målmedvetet och med rätt fokus. I Europa har vi länge insett att vi inte klarar oss själva, men de risker de medfört har inte varit högt uppe på agendan. Nu är läget ett annat. Insikten att vi måste klara av att stå på egna ben i kristider delas nu brett. Den finländska mentaliteteten visade sig igen vara den rätta, och nu börjar alla vara med på kälken. Det ledarskap Finland visat, också i dessa frågor, har visat sig framgångsrikt. $*D/!#-!,!. i världsekonomin sätter också våra traditionella allianser på prov. Små länder behöver vänner och allierade när det blåser. Det här gäller förstås i alla sammanhang, också i politiken. Det är alltid bra att ha vänner och att visa samarbetsvilja. Därför är också Svenska folkpartiet aktivt, både nationellt och internationellt, på de arenor där vi finns. Internationellt sätt gäller det här våra samarbetsorgan, som ALDE och Liberal International, och i Europaparlamentet Renew Europe. Vår Europaparlamentariker Anna-Maja Henriksson bär ansvar med tunga uppdrag både i parlamentet och inom gruppen, precis som man varit van att se SFP fungera i Bryssel och Strasbourg. Aktivt, samarbetsvilligt och alltid redo att bära ansvar. Finland innehar ordförandeposten i Nordiska ministerrådet under det här året. Som nordisk samarbetsminister har jag förmånen att leda arbetet, och det är fint att se hur nära det nordiska samarbetet är. I dag finns det också ett större allvar bakom vårt samarbete som förstås har att göra med det säkerhetspolitiska läget i vår region. Målsättningen att göra Norden till världens mest integrerade region fram till 2030 är ambitiös, men vi har alla förutsättningar att vara framgångsrika. )'1&<!.*'GD#(1 behövs ett ledarskap som baserar sig på rättsstaten, på öppenhet och rättvisa. Attribut som nära förknippas med både Finland och resten av Norden. Här har vi ett ansvar att leda. Ett ansvar som SFP bär både i Finland, i Norden och i Bryssel. &.1!#*'&1(!#^#!",_Q!J3*$%"*&<B*3(&'!<B*!;P[!"62!1(&'*7%,(%(4,#%(%,$'* Den finländska mentaliteten visade sig igen vara den rätta, och nu börjar alla vara med på kälken.
F).(&.1 har en stark innovationsmiljö och förmåga att förvandla forskning till lösningar, oavsett om det handlar om energisystem, bioteknik eller artificiell intelligens. Men det räcker inte att vi lyckas på hemmaplan, utan vi måste också se till att våra idéer slår genom i Europa. Det här kräver samarbete i praktiken och regionala satsningar som också är relevanta för EU. I Vasaregionen utvecklas världsledande energiteknik i nära samarbete mellan före- tag, högskolor och den offentliga sektorn. Det är precis den typen av helhet som borde efterlysas mera på EU-nivå: praktiska lösningar som samtidigt stärker vår resiliens, minskar utsläpp och bygger på hela unionens konkurrenskraft. Vi måste bli bättre på att sälja in det vi i Finland gör bra. Och just här har SFP en unik chans att påverka i Bryssel. Europaministerportföljen tillsammans med MEP-mandatet ger oss utmärkta verktyg, och det här läget ska vi utnyttja fullt ut. Samtidigt behöver EU en tydlig och självständig ekonomisk ut- rikespolitik. EU behöver en gemensam och konsekvent linje i relation- erna med både Kina och USA, för att agera stabilt i dagens snabbt skiftande världsläge. Här har även Finland chansen att aktivt bidra till att forma en långsiktig och balanserad EU-linje som tryggar våra företags handlingsutrymme, genom att våga agera proaktivt. Samtidigt måste vi i Europa stärka vårt självförtroende – för vi har kunskapen, företagen och värderingarna som krävs för att driva en egen linje på den globala marknaden. )'F).(&.1'är vi starka inom förnybar energi, cirkulär ekonomi och den energieffektiva industrin. De här sektorerna har på senaste tiden lockat till sig betydande investeringar. Men för att lyckas fullt ut måste vi också få EU att rikta fler investeringar dit de ger störst nytta. Och i Finland måste vi bli ännu bättre på att utnyttja EU för investeringarna. Vi vet att offentliga resurser i allt högre grad styrs till projekt som stärker sysselsättning, export och befolkningstillväxt. Det betyder alltså att regioner som utvecklar strategiska lösningar också har bättre förutsättningar att få hem resurser, till exempel för infrastruktur, men också för vård och utbildning. Vasa är ett utmärkt exempel på hur stark industri och samhällsservice kan stärka varandra. Jouren på Vasa centralsjukhus försvarades med stöd av just den logiken – att sjukhuset behövs för att det hade betydelse för industrins tillväxtförutsättningar. Det är den här typen av helhetslösningar vi behöver mera av. När Finland satsar på ny grön industri, stärker vi inte bara exporten, utan vi bygger också ett starkare samhälle där människor vill leva och arbeta. Det gäller hela landet, också de regioner där utvecklingen stått stilla länge. Och utvecklingen kan möjliggöras ännu bättre med hjälp av ett handlingskraftigare EU. *F%'&#+!,&#'FR# att Finland ska ha en aktiv roll i EU-samarbetet. Vi är ett land som är med och påverkar, bidrar med lösningar och bygger broar. Vi tror på samarbete, både inom landet och över gränserna. Med rätt verktyg, rätt politik och stark närvaro i Bryssel har vi alla möjligheter att påverka framtidens Europa – och utvecklingen i våra egna regioner. >$&/)0'*,#&.1Q!C1*"J3?!"62!843*,$+*(%(4,#%(%,$'*Q!;P[ Finland har allt att vinna på ett starkt EU-samarbete Vi måste bli bättre på att sälja in det vi i Finland gör bra. 14 !""""
Anna-Majas vardag i Bryssel /$((!<$#E ;3#3*D'$'!8*!'$$!(+60'-"*&V!>((3?@3A3!$%--,3#? #3(,!#'&!,%(!E'('m!C1*"J'?0"--'43!/3(!)3*(3!<*5(!E1#8(%'(! %!,',,%"(,,3-'(!%!;$*3,D"1*4V ,&._&.)&E!Y!<'D*13*%!D',B0$'!>((3?@3A3!R3(M3(%3!$%--,3#? #3(,!#'&!C1*"J3J3*-3#'($'$,!1$,0"$$!<B*!1$7'60-%(4!k/CKClV! ;3$,(%(43*(3!J5!D%,$5(&!"62!1$7'60-%(4!8*!"#!#BA-%4$!8((1! 7%0$%43*'!'<$'*!/"(3-&!R*1#J,!D',-1$!3$$!-8443!('*!F;>Y/V ,$%%0R,!E!Y!#3*,!,3#-3&',!"*&<B*3(&'(!<B*!6'($'*-%D'*3-3! J3*-3#'($,4*1JJ'*!<*5(!2'-3!C1*"J3!$%--!'$$!$"JJ#B$'!%![3*%,V! K8*&3*!73*!P*3(0*%0',!$%&%43*'!J*'#%8*#%(%,$'*!^3D*%'-!>$$3-! "62!E'('m!C1*"J',!"*&<B*3(&'!K3-o*%'!I3+'*V ,$%%$*,E'>((3?@3A3!73-&',!$%--!'(!37!E'('m!C1*"J'?! 4*1JJ'(,!7%6'!"*&<B*3(&'!&5!2"(!23&'!%(-'$$!,%$$!(+3!1JJ&*34! ,"#!C1*"J3J3*-3#'($3*%0'*!,"##3*'(!h\hcV .$#1)*/,'*&0&#+!,!E';"#!$%&%43*'!#%(%,$'*!<B*!("*&%,0$! ,3#3*D'$'!%!P%(-3(&!23*!>((3?@3A3!3(,'$$!&'$!7%0$%4$!3$$!78*(3! "#!&'$!("*&%,03!,3#3*D'$'$!"60,5!%!C1*"J3J3*-3#'($'$V!/8*<B*! ,3##3(03--3*!2"(!*'4'-D1(&'$!,%(3!E'('m!C1*"J'?0"--'4"*! <*5(!P%(-3(&Q!;7'*%4'!"62!/3(#3*0!$%--!&%,01,,%"(V *%#P/F#P<$#E!!>((3?@3A3!8*!7%6'!"*&<B*3(&'!<B*!&'(!$78*?! J"-%$%,03!4*1JJ'(!<B*!'$3D-'*3&'!#%("*%$'$'*Q!(3$%"('--3!4'#'(? ,03J'*!"62!,J*50V!^*1JJ'(!,3#-3*!-'&3#B$'*!B7'*!J3*$%4*1JJ,?! 4*8(,'*(3Q!"62!8*!"60,5!'$$!7%0$%4$!7'*0$+4!<B*!30$B*'*!,"#! A"DD3*!#'&!,J*50<*54"*!%!P%(-3(&V !";<D.<!,E'/'!j(-8(&,03!C1*"J3J3*-3#'($3*%0'*(3!,"#? #3*'(!h\hcV![5!2B,$'(!73-&',!I'((3!K%*001('(!$%--!CF?0"#? #%,,%"('(,!7'*0,$8--3(&'!7%6'!"*&<B*3(&'!"62!;%*J3![%'$%08%('(! '<$'*$*8&&'!2'(('!%!C1*"J3J3*-3#'($'$V #!.!S'!"#$%!E'/'(!6'($'*-%D'*3-3!J3*-3#'($,4*1JJ'(!E'('m!C1*"J'!#'&!di!C1*"J3J3*-3#'($3*%0'*V P(&.1E!Y!3J*%-!D',B0$'!>((3?@3A3!T-3(&!$%--,3##3(,!#'&!0"-? -'43(!G3*%(!G3*-,D*"!<*5(!=%D'*3-'*(3!%!;7'*%4'V %#!*)1!.,+!*R/E!>((3?@3A3!$*8u3&'!P*3(0*%0',!J*',%&'($! C##3(1'-!@36*"(!%!C-+,o'J3-3$,'$!%![3*%,!%!&'6'#D'*V!I"(!73*! %(DA1&'(!,"#!#'&-'#!%!J*',%&%'$!<B*!E'('m!C1*"J'?4*1JJ'(Q! $%--!7%-0'(!,578-!;P[!,"#!@36*"(,!J3*$%!2B*V #!*$#.&E'E',3(&'$!37!"62!3(!$%--!)*+,,'-!"62!;$*3,D"1*4! 8*!%($'!3--$%&!"0"#J-%6'*3$V!@'(!#'&!4-%#$'(!%!B43$!"62!4"$$! ,3#3*D'$'!0"##'*!#3(!8(&5!<*3#!$%--!,-1$V !"""""#5 !<<=<>?@A!B!
+&/$0'/"()**!#.& 8*!!""%89%:%);,"&'1##/"#!'4'(!J"&63,$V! R%--,3##3(,!#'&!#"&'*3$"*(!=#L%&)?Y3%"! "62!%(DA1&(3!48,$'*!J*3$3*!2"(!"#!30$1'--3! <*54"*V!I8(4!#'&!D30"#!J"-%$%0'(,!01-%,,'*! %!)*+,,'-!"62!<5!%(,+(!%!&'$3-A'*(3V "=>>&?@ABC>>&@?DEF&GHB?IJ 7=AAB?!7%3!;J"$%<+!'--'*!;"1(&6-"1&Q! '--'*!,03((3!0"&'(V Möt teamet! ,!&0!,')'+#Z**!(E'/'$!8*!7%!,"#!$%--,3##3(,!A"DD3*!<B*!3$$!<5!75*!*B,$!2B*&!%!)*+,,'-H!;J'6%3-#'&3*D'$3*'!=#L%&)?Y3%"Q!,J'6%3-#'&3*D'$3*'! !5,X%"0&%)B200"2#Q!C1*"J3J3*-3#'($3*%0'*!!""%89%:%);,"&'1##/"Q!$%&%43*'!J*30$%03($&@0%)d'"",Q!0"($"*,62'<!9'""%)e#+,&M/53!"62!,J'6%3-?! #'&3*D'$3*'&!5,X%"0,&)[*",55V!K5*'(!h\hi!1$B03&',!$'3#'$!#'&!J*30$%03($'(!!3%"0%)Z%(,&#+&S3V .`IUV@?' YB'!"[ Q'55)0*)52#%)3,&)/3)!""%89%:%#):/44) /LM)$%&0%()')?&Y##,5]);K55%)0'()*II0%+,&%0) /3)%1+*,55%)J&K(/&)'"/3)EH8I/5'+'1,"] 1B'VM?'NJ'YL@?J\@L@LM'YB'&??M;0MTMW .Z-!,*+#!G >1%""%)1/0,") /LM)I&,"*3,&,&%f ?&,$,+)#1'L1%#)+'55)0'"),8I/#+),")(K"()')3K"%0,"N K?LC>&>CMM&(.#NOCPF>&QH&ACI?B&229&_rQ!h>Q!grQ!c)Q!irQ!`rQ!d)Q!]rQ!a)Q!_\r +!*R/'-!0)F#P.E!>((3?@3A3!$3*!"<$3!'#"$!D',B0,4*1JJ'*!%!C1*"J3J3*-3#'($'$V!I8*!$%--,3##3(,!#'&!*'J*','($3($'*!<B*!;=rV!/'((3!75*!23*! >((3?@3A3!A"DD3$!#'&!'$$!<B*,-34!"#!3$$!,08*J3!B7'*730(%(4'(!37!"$%--DB*-%43!23(&'-,#'$"&'*!%!A"*&D*10,?!"62!-%7,#'&'-,0'&A3(V !<<=<>?@A!B!
RkJQdWJsaXNoZXIy MjkzNDM=