Finland behöver ett starkt EU Efter ett år som Europaparlamentariker har Anna-Maja Henriksson landat i sin nya roll. Omställningen har varit stor, men hon trivs, och känner att hon är på rätt plats. – Det första året har handlat om att nätverka och skapa kontakter. Men också att få vara med och påverka de riktigt stora frågorna. RCnRH)>=<[!)Z@<;=A9 !""""PZRZH!>Z. FR#'0P.<& finländare kan EU kännas avlägset och politiken svår att greppa. Men det är i Bryssel som många av de viktigaste besluten fattas. Också för Finlands del. Och när de stora fråg- orna debatteras har Svenskfinland en egen röst i sessionssalen. – Min nya roll handlar om att vara ambassadör på flera olika plan – för hela Finland, med ett särskilt ansvar för Svenskfinland inklusive Åland, men jag representerar även Norden och i globala sammanhang förstås hela EU. Nu ser jag också på nära håll hur viktigt EU-medlemskapet är för Finland. I dagens globalt sett utmanande läge är vi starkare tillsammans. Säkerhetspolitik är ett av Anna-Maja Henrikssons fokusområden, och i Bryssel är hon redan känd som finländaren som tog fram en stor Europakarta på ett gruppmöte, helt enkelt för att visa vad Ukrainafrågan handlar om. – För många av mina kollegor trillade polletten ner på allvar när de såg hur lång gräns Finland faktiskt har mot Ryssland, och när jag berättade att denna 1340 kilometer långa gräns i dag är stängd. Vi ska komma ihåg att Europa är stort, och att de frågor vi i Finland kämpar med inte alltid är relevanta eller självklara i andra delar av unionen. Därför är det viktigt att vi har egna representanter där de stora besluten fattas, säger hon. Med sin ministerkarriär och långa erfaren- het har det varit naturligt för Anna-Maja att ta sig an frågor som berör den inre marknaden och EU:s konkurrenskraft. Hon är inte bara vice ordförande för den politiska gruppen Renew Europe – dit SFP hör – utan också ordinarie medlem i IMCO-utskottet, med ansvar för den inre marknaden och konsumentskyddsfrågor. Därtill är hon ersättare i två utskott: LIBE-utskottet, med fokus på medborgerliga fri- och rättigheter samt rätts- och inrikesfråg- or, och biståndsutskottet DEVE. En snabb titt i hennes kalender visar att ambitionen är hög, även i denna roll. – Jag har gått från att ha gruppmöten med tio riksdagsledamöter till att sitta på gruppmöt- en med 75 ledamöter, varav 70 är nya ansikten. Nio av mina gruppkollegor är från Norden. Europaparlamentet jobbar huvudsakligen i Bryssel, men sammanträder till plenum i Stras- bourg en vecka i månaden. Dagarna fylls av möt- en och höranden från morgon till kväll. – Det som också förvånat mig är att ledamöt- erna sällan är på plats hela tiden, utan det är ett evigt springande mellan olika möten och folk kommer och går eller skickar sina ersättare. En rolig detalj är också att jag tack vare simultantolkningen kan använda svenska betydligt oftare här än i riksdagen. *>D(G&'beslutsfattandet är en lång process. I vint- ras tilldelades Anna-Maja Henriksson sitt första rapportörsansvar i utskottet för den inre marknaden. Rapportörsuppdraget handlar om hur man ska få bort onödig byråkrati för att stärka EU:s konkurrenskraft. Fokus ligger på att förenkla vardagen framför allt för små och medel- stora företag, och i rapporten finns hela 25 åtgärdspunkter: – Europa halkar efter i den globala konkurrensen, och därför är det viktigt att vi nu ser om vårt hus. Trumps tullkrig innebär en ökad osäkerhet på marknaden och vi behöver därför agera så att det även i fortsättningen är attraktivt att investera och satsa i Europa. Samtidigt ska vi hålla fast vid våra klimatmål och ett starkt konsumentskydd. Anna-Maja påpekar att EU har 450 miljoner invånare och är därmed en av världens starkaste ekonomier – betydligt större än USA med sina 330 miljoner, för att inte tala om Ryssland som har 140 miljoner invånare. – Att den inre marknaden fungerar har en direkt inverkan på finländska företag. Arbetet har pågått under hela våren och just nu förhandlar man om formuleringarna med de andra politiska grupperna. Parlamentet förväntas godkänna rapporten i början av hösten. Att det vimlar av lobbyister i Bryssel har också sin förklaring. Här är det upp till de enskilda parlamentarikerna och rapportörerna att hitta lämpliga experter att rådfråga i olika frågor, och därför har olika instanser och intressegrupper sina representanter på plats. – I egenskap av rapportör är man också med och förhandlar med ministerrådet och kommissionen, och just därför kan man säga att en enskild parlamentsledamot i vissa fall har mer makt än en minister i Finland. #!.!S' !"#$%!' är en mittenliberal grupp, som den här perioden leds av fransyskan Valérie Hayer. Av de 75 gruppmedlemmarna är 13 fransmän, ett faktum som Anna-Maja redan haft nytta av. Till samma partigrupp hör nämligen Frankrikes president Emmanuel Macron. – Det här innebär att vi har en direktkontakt till den franska presidenten, och att jag redan fått möjlighet att träffa honom person- ligen under ett möte i Paris i december. Presidentmötet gjorde stort intryck på Anna- Maja. Inte bara att han mitt under den franska regeringskrisen tog sig tid att träffa parlamentarikerna, utan att han också verkligen lyssnade. Själv passade hon på att lyfta Rysslands anfalls- krig mot Ukraina och behovet av fortsatt stöd till Ukraina. – Det känns bra att allt fler röster nu börjar tala för ett starkare Europa som måste kunna stå på egna ben. En annan av Anna-Majas kärnfrågor är det nordiska samarbetet. Hit hör också engagemang i den tvärpolitiska gruppen för språk- !""!#$!%!&'(")*+,,-"9 8 !""""
RkJQdWJsaXNoZXIy MjkzNDM=