Sommar-Kesä Sommartidning – Kesälehti 2023 ÅBO UNDERRÄTTELSER
2 SOMMAR 2023 Nagu bjuder på godsaker för läckergommarna Lokala råvaror i kombination med ett modigt företagande är nyckeln till Nagus växande renommé som ett eldorado för gourmander. Nagu har blivit the place to be, också för den som söker det där lilla extra i matväg. Potatisen är fortsättningsvis överlägsen kung här - man älskar att odla och äta päron (uttalas med kort ä på Nagumålet) - men påhittiga producenter bjuder också på andra unika smakupplevelser av det som havet, åkrarna, skogen och djuren ger. Här är sju tips på Naguspecialiteter: Gin från Nagu I de gamla båthallarna i Vikom, ett par kilometer från kyrkbyn, står stora äkta kopparpannor i stället för flytetyg. I pannorna kokar en veritabel framgångssaga med doft av enbär och andra örter. År 2019 lanserade barndomskompisarna Jonathan Smeds och Anton Lindholm en torr gin med smak av “kärnan i den karga skärgården”. Efter det har Nagu Distillerys produktpalett utvidgats med en blommigare ginsort för att fira den finska midsommaren och en akvavit i vackert målad flaska. Dryckerna har först lanserats i den närbelägna Alkobutiken och de säljs i de lokala restaurangerna, i flaskor som tar fasta på hemorten. På etiketten till den första ginsorten finns ett fisknät i guld som företagarna själva ritat och på akvavitflaskan hittas texten till Naguvalsen. Härnäst planerar destilleriet att lansera ett kryddbrännvin och ett äppelbrännvin. Också destilleriets whisky har snart lagrats tillräckligt länge för att få börja säljas. Nästa sommar hoppas Smeds och Lindholm kunna öppna restaurang och tasting room i kyrkbyn för den som vill prova på whiskyn. Mikrogrönsaker I samma Vikomhallar spirar också trendiga mikrogrönsaker. Här odlar Nagu Greens grönsaker av miniformat under energisnåla led-lampor. I stora lådor trängs bland annat solrosskott, ärtskott, rädisskott och broccoliskott. Skotten får växa i max två veckor och är därför sprängfyllda av smak och vitaminer. De kan användas i sallader, strös över pizzan, klippas över smörgåsen eller slukas au naturel. Mikrogrönsakerna används också av de lokala restaurangerna, bland annat legendariska L`Escale, och kan köpas i K-butiken i Nagu och Korpo. Rökt fisk I den välbesökta gästhamnen står Börje Öhman och röker regnbågsforell i tre stora rökugnar, både hela fiskar och filéer. Röken och doften ringlar över strandpromenaden, och ofta uppstår en kö utanför den röda fiskboden. I 36 år har Öhman sålt fisk i hamnen, så inget under att Börjes fisk har blivit ett lokalt fenomen och ett måste för många besökare. Regnbågsforellen köper Öhman från Haverö, men gös och abborre fångar han själv i ryssjor. En vanlig sommardag går det åt cirka 150 kilo fisk och under midsommarhelgen det dubbla. Hemligheten bakom populariteten är att inte krångla till det hela, enligt Öhman. Sortimentet är snävt men noga övervägt: rökt fisk i huvudsak, lite färsk fisk och lite potatis. När råvaran är pinfärsk och rökningen görs av ett proffs - då kan kunden vara säker på att resultatet är läckert. Gott på ”bensinmacken” Det är inte alla bensinmackar som kan stoltsera med en bar som serverar allt från husmanskost till sniglar och stekt nötlever. Minttus bar och kök har varit en vitamininjektion för både lunchutbudet och kvällsprogrammet i Nagu, året om. En del kanske minns krögaren Minna Ohvo då hon drev Bystrand och Strandkrogen, men vintern 2022 tog hon över “bar´n” i anslutning till SEO-macken vid Skärgårdsvägen, precis i centrum av Nagu. Sedan dess har driftiga Ohvo satsat på bland annat frågesport på fredagskvällar, snofsiga temamenyer under olika högtidsdagar och rejäl lunchmat som kan köpas till reducerat pris om det blir över. Som extra krydda kan matgästerna snappa upp det senaste byskvall … förlåt, de viktigaste nyheterna, som sig bör sig på en riktig närkrog. Snart: Landets största vingård Snart kan Nagu stoltsera med landets största vingård, men inte riktigt än. Som bäst håller Annika Blåfield och Herman Haapman på att anlägga en vinodling på Fagerlunds gamla gård, cirka tio kilometer från kyrkbyn. I stora växthus ska druvor som Merlot, Pinot noir, Chardonnay och Riesling odlas. I anslutning till vinodlingen byggs en vinvetenskaplig trädgård med hundra olika druvsorter, en gårdsbutik, en restaurang och inte minst ett stort konstcentrum. Planen är att få allt klart till sommaren 2024. Men redan i sommar öppnar här ett kafé, en shop och en plantförsälj- »»Trendiga mikrogrönsaker i en gammal båthall, fisk direkt ur rökugnen i gästhamnen, plättar på ankägg under bya evenemang och lokalt tillverkad gin i den lilla Alkohandeln. GIN FRÅN NAGU. Hembygden ska synas i varumärket och på flaskorna, enligt destilleriets filosofi. ÖPPNAR SITT PARADIS. I sommar öppnar Annika Blåfield och Herman Haapman ”Paratiisi” i liten skala. Det blir kafé, shop och plantförsäljning – i väntan på det egna vinet i nästa år. MITT I KYRKBYN. Minttus bar och kök är ett välkänt landmärke för både ortsbor och besökare.
3 KESÄ 2023 FRAMTIDSVISIONER. Jonathan Smeds (på bilden) och kumpanen Anton Lindholm drömmer om att utöka dryckessortimentet och bygga en restaurang och ett tasting room i kyrkbyn. SUSANNA LANDOR NAGUFISK. Temperaturen i Börje Öhmans rökugn i gästhamnen är 70-80 grader och regnbågsforellen röks i ett par tre timmar, beroende på storlek. ANKÄGG. Är snäppet större än hönsägg. Av dem gör Mats Fagerlund på Koum Östergård till exempel plättar. ning. Från midsommar tar Blåfield och Haapman emot besökare som vill avnjuta en kopp kaffe, köpa chili- och örtplantor och umgås med tuppen Adam och alla hans Evor. Paret har döpt sin satsning till konstcentrum Paratiisi. Plättar på ankägg På tal om fjäderfän. Plättar gjorda på ankägg hör inte till vanligheterna, men på många större evenemang i Nagu står Mats Fagerlund från Koum Östergård och steker sina frasiga specialplättar. Den som vill testa de här fififififinlandssvenska plättarna kan till exempel besöka den traditionella potatisfestivalen De vita päron som den 17 juni inleder säsongen på Nagu sommartorg i södra hamnen. Sist men inte minst: Glöm inte Nagupärona! Alla vet att Naguknölarna är de bästa knölarna, det är sedan gammalt! Susanna Landor nyheter@aumedia.fi
4 SOMMAR 2023 Turun tunnetut ravintolat tilaavat – ja Deliverde toimittaa Ennen kuin Kaskis-ravintolan Michelin-kokit aloittavat luksusruoan valmistamisen tapahtuu kulissien takana yhtä ja toista. Kaikki tämä suoritetaan Paimalassa, noin yhdeksän kilometriä keskustasta sijaitsevalla maatilalla, jonne Lindrothin perhe on asettautunut. Kauppapuutarhan, josta myöhemmin tuli Deliverde, perustivat Liisa, Hannu ja Eero Lindroth vuonna 1996. He myivät jo varhaisessa vaiheessa yrttejä ja vihanneksia ravintoloihin, kuten Paninille ja Blankolle. Heistä on sittemmin tullut ravintolamaailman kuuluisuuksia, joiden asiakkaisiin kuuluu monia suomalaisia Michelin-ravintoloita. VUONNA 2017 tehdyn suuren laajennuksen jälkeen perheen tilat käsittävät kolme hehtaaria peltoja ja kaksi hehtaaria kasvihuoneita. – Kasvatamme melkein mitä tahansa. Myymme pääasiassa yrttejä ja salaatteja, mutta myös vihanneksia ja juureksia. Teemme parhaamme täyttääksemme asiakkaittemme toiveet, Liisa Lindroth sanoo. Hän sanoo, että ravintolat haluavat hyvää ja kaunista, ja sitä Deliverde toimittaa mielihyvin. TURUN SUURET RAVINTOLAT tilaavat päivittäin keskimäärin 15–20 kiloa salaattia. Lisäksi he pitävät erityisesti uusista perunoista, porkkanoista, retiisistä, kevätsipuleista, pinaatista ja erilaisista kaaleista sesongin salliessa. – Minttu on kestosuosikkimme, kun taas esimerkiksi korianteri, hunajajuurikas, fenkoli, keltainen porkkana ja sellerikaali ovat olleet tämän kevään trendituotteita. Ravintolat eivät myöskään epäröi esittää toiveita ja ideoita. – Pekka Terävä Ravintola Oloksesta halusi pieniä hunajajuurikkaita ja Simo Raisio Kaskiksesta halusi jättää varret fenkoliin, Liisa kertoo esimerkkeinä. JOKA ILTA ravintolat tilaavat, mitä he haluavat Deliverden toimittavan seuraavana aamuna. Näin ollen kauppapuutarhan myyntimäärät vaihtelevat päivittäin. – Yksi tai kaksi pakettiautoa ajaa Turkuun päivittäin. Aamuisin tulee kiire, kun kaikki pitää ehtiä korjata ja pakata. DELIVERDEN SUURIMPIA asiakkaita ovat ravintola Kaskiksen lisäksi Kakolan rousu sekä koko Voiveljet-ketju, CT-ravintolat ja TOK. – Yksittäisten ravintoloiden päivittäin tilaamat määrät eivät ole kovin suuria. Mutta pienistä puroista kasvaa iso joki, Liisa sanoo ja kertoo, että he toimittavat yksistään Turussa noin viiteenkymeneen ravintolaan ja myös aika moneen pääkaupunkiseudullakin. SE, ETTÄ IHMISET ovat yhä enemmän kiinnostuneita lähiruoasta, on hyödyttänyt Deliverdeä, jolla olo muutama rankka vuosi pandemian ja korkeiden tuotantohintojen puristuksissa. – On hienoa nähdä, kuinka ruoasta on tullut koko väestön harrastus ja ilon lähde. Maja Meurman maja.meurman@aumedia.fi Suomentanut: Kaj Wallenius »»Tilalla Turun ulkopuolella viljellään salaattia, yrttejä ja vihanneksia, joita käyttää päivittäin viitisenkymmentä turkulaista ravintolaa. PERHEYRITYS. Liisa Lindroth perheineen johtaa yritystä, joka toimittaa tuoreita yrttejä, salaatteja ja vihanneksia Turun ravintoloihin. MAJA MEURMAN RAVINTOLAT HALUAVAT HYVÄÄ JA KAUNISTA. Deliverde toimittaa tuotteitaan noin viiteenkymmeneen ravintolaan Turussa. Minttu on kestosuosikki, kun taas esimerkiksi korianteri, hunajajuurikas, fenkoli, keltainen porkkana ja sellerikaali ovat olleet tämän kevään trendituotteita.
5 KESÄ 2023 DISTANSARBETE ELLER NÄRARBETE? Distansarbete kan öka livskvaliteten. Som bäst är det smidigt, effektivt och ger ökad frihetskänsla. I värsta fall minskar det samhörighetskänslan i arbetsgemenskapen, det sociala välbefinnandet och engagemanget i arbetet. Livet är sällan enkelt och svartvitt. Lokaltidningen för din ort är ett fönster till världen som ger dig perspektiv på livets stora och små frågor. TIDNINGENS LOGO Du känner igen ett pålitligt nyhetsmedium på detta namn DISTANSARBETE ELLER NÄRARBETE? Distansarbete kan öka livskvaliteten. Som bäst är det smidigt, effektivt och ger ökad frihetskänsla. I värsta fall minskar det samhörighetskänslan i arbetsgemenskapen, det sociala välbefinnandet och engagemanget i arbetet. Livet är sällan enkelt och svartvitt. Lokaltidningen för din ort är ett fönster till världen som ger dig perspektiv på livets stora och små frågor. TIDNINGENS LOGO Du känner igen ett pålitligt nyhetsmedium på detta namn ÅBO UNDERRÄTTELSER
6 SOMMAR 2023 Flera kiosker säljer artesanglass i Åbo – också där gillar vi traditionella smaker bäst Det äts en hel del artesanglass i Åbo, trots att stora märken som Pingviini och Ingman dominerar. Angelo Tursi har drivit Nuvole i centrum av Åbo, som serverar den italienska versionen gelato, i tio år. Nuvole grundades av vänner år 2010 och Tursi tog över det tre år senare. Coronapandemin försvårade verksamheten men Nuvole satsar och i sommar öppnar också den prisbelönta pizzerian 450°C som drivs av Tursi och hans syster Filomena Tursi i lokalen invid. Pizzerian öppnar också i Nådendal och även där kommer Nuvoleglassen att säljas. NUVOLE VAR den första glassbaren som endast sålde gelato då den öppnade i Finland. Glassen tillverkas i en 100 kvadratmeter stor förvarings- och tillverkningslokal i Hansakvarterets källarvåning. Vad är då hemligheten bakom konceptet? – Vi använder färskvaror och inga essenser eller tillsatsämnen. I vanlig glass som man köper i butiken finns det mycket luft, vilket märks i konsistensen då den börjar smälta snabbare. Förstås finns det luft också i vår glass men det arbetas inte in på samma sätt då den tillverkas. Råvarorna är också viktiga i artesanglassen. Till en låda jordgubbsglass går det åt ett kilo jordgubbar. Tursi berättar att kunderna brukar kalla deras chokladglass för mörk choklad trots att det inte är mer än kring 10–12 procent kakao i glassen. – Industriglassen har 3–4 procent högre kakaohalt. Men folk är vana vid att chokladglass smakar på ett visst sätt. Fetthalten skiljer sig också från industritillverkad glass. Vi har mellan 6 och 8 procent fett i våra sorter. Såklart handlar det om vilken sort det är frågan om men i glass som industritillverkats är det dubbelt eller tredubbelt så mycket fett, vilket ökar kalorihalten märkbart, säger Tursi. I BÖRJAN frågade kunderna ofta hur Nuvoles glass tillverkades och varför till exempel citronsorbeten inte var gul. Svaret är att råvaran inte gör den gul. Däremot är limoncellosorbeten gul eftersom citronskalen ger den färg. Längs med åren har det dykt upp allt fler tillverkare av artesanglass i Finland. – Jag vet inte hur andra tillverkar sin artesanglass men det är roligt att flera satsar på det, säger Tursi. EN NYCKELFAKTOR för att lyckas är också att finnas hos återförsäljarna. Nuvoles glass säljs hos flera restauranger och kaféer. Jordgubb, choklad, vanilj och pistasch hör till kundernas favoritsmaker. DE TRADITIONELLA sorterna lockar också hos artesanglasstillverkaren Suomisen Maito Oy i Aura – men också bland annat en helt unik sort med tallsmak går åt. Företaget, som funnits i kring tio år, satsar i år för första gången på glasskiosker i Åbo efter att ha öppnat kiosker på andra orter ifjol. Kioskerna finns på salutorget och vid åstranden. Glassen tillverkas av mjölk från Suominens mjölkgård som har varit inriktad på ekologisk produktion sedan 1990-talet. Gården ligger nära glassfabriken – och här har alla kor egna namn. – Mjölk är den viktigaste råvaran i glass. Bären som vi använder är ekologiska och resten av ingredienserna nästan helt ekologiska. I kioskerna finns det några produkter som inte är ekologiska men majoriteten är det, säger Jaana Heikkilä, försäljnings- och marknadsföringschef på Suomisen Maito Oy. Jymylassen säljs mest i butikerna men också kioskerna samt de restauranger och kaféer där glassen säljs hämtar inkomster. ANNA-LIISA Lindström är en riktig glassveteran i Åbo efter över 30 år i branschen. Hon driver två kiosker vid åstranden, den ena vid Apoteksmuseet och den andra vid Teaterbron. Lindström har investerat i kioskerna själv och här säljs också bland annat våfflor och munkar. – Jag utvecklar kioskerna som jag vill, vilket är roligt. Hon säljer några sorter som tillverkas av mindre producenter i sina kiosker, däribland Jymy. Största delen av glassen är dock Ingmanglass. Cirka hälften av glassorterna är veganska. Ett alternativ är en havrebaserad mjukglass som finns i smakerna lakrits, vanilj och jordgubbar. Förutom de traditionella smakerna choklad, vanilj och jordgubbar lyfter Lindström fram lakrits- och päronglass som sorter som finländarna gillar. – Kunderna tycker förstås också om nyheter men klassikerna går hem bäst. Annina Suominen 050-411 3729 annina.suominen@aumedia.fi »»För mindre producenter lönar sig synlighet och både Nuvole och Jymy satsar på egna kiosker. GLASSEXPERT. Angelo Tursi har drivit Nuvole i centrum av Åbo, som serverar den italienska versionen gelato, i tio år. Hemligheten är färskvaror och ett speciellt sätt att vispa ingredienserna. ANNINA SUOMINEN HÅLLER LÄNGRE. Glass med mindre luft i, som den italienska gelaton, smälter långsammare. TESTAR GÄRNA NYTT. Ulla-Maija Ahokas, Mia Elvebakken-Lian och Björn Elvebakken-Lian passade på att testa Jymyglass en solig majmåndag. Mia och Björn bor i Norge men firade semester i Finland. Ulla-Maija föredrar glass med smak av citron och lakrits.
7 KESÄ 2023 Benjaminin ura on nousussa – Juhannus Taalintehtaalla joutuu nyt väistymään festivaalien tieltä Kaarinalainen esiintyjä Benjamin Peltonen on tehnyt kuluneen vuoden kiireisen rupeaman. Viime syksynä hän voitti Tanssii tähtien kanssa -ohjelman yhdessä tanssiparinsa Saana Akiolan ja veljensä Emil Peltosen kanssa. Tänä keväänä hän oli mukana Uuden musiikin kilpailussa, UMK:ssa Logomossa. Lippua Liverpoolin Euroviisuihin ei herunut, mutta pelkkä osallistuminen UMK-kisaan on tuonut paljon näkyvyyttä. PELTOSEN KEVÄÄN konsertit ovat olleet loppuunmyytyjä ja aivan uusi fanikuntakin on ilmaantunut. – Viime aikoina on huomannut, että konsertteihin tulee enemmän ihmisiä ja myös että heidän keski-ikänsä on noussut. Joukossa on nykyään myös paljon 40–50-vuotiaita. TÄMÄ KESÄKÄÄN ei tule kulumaan riippumatossa. Seuraavat kuukaudet ovat täyteen buukattuja. Ohjelmassa on niin paljon festarikonsertteja, että perinteinen juhannusjuhla Taalintehtaalla joutuu väistymään. – Olen tehnyt musiikkia ammatikseni nyt yhdeksän vuotta ja tänä kesänä on ensimmäinen festivaalikiertueeni. Se tuntuu aivan uskomattomalta. Teen noin 15 keikkaa, kaikkea Ruisrockista juhannusfestivaaleihin, hän kertoo. Kesämökki Taalintehtaalla on kuitenkin hänen suosikkipaikkansa kesäisiin. – Olemme juhlineet siellä joka juhannus ja tämä on nyt ensimmäinen kerta, kun en ole mukana. PELTONEN ON julkaissut uusia lauluja joka vuosi vuodesta 2014 lähtien sekä kaksi studioalbumia. Hänen uusin singlensä (joka ilmestyi haastattelun aikana toukokuun alussa) on ”Minä-Minä-Maa”, joka viittaa Peter Panin saareen Neverland/Mikä-Mikä-Maa. – Levy käsittelee treffejä sellaisten tyyppien kanssa, jotka eivät ole sinulle hyväksi, jotka eivät sovi sinulle, jotka eivät halua tutustua sinuun ja jotka vain käyttävät sinua seksiin. Kyse on siitä, että minä itse olen paras ihminen itselleni, että voin tehdä itseni onnelliseksi. Se on popbiisi, jossa on vähän ”iskelmä-viboja”, Peltonen sanoo. ”Minä Minä Maa”, viime kesänä ilmestynyt kappale ”Gay” ja UMK-kappale ”Hoida Mut” käsittelevät teemoja, joihin Peltonen haluaa juuri nyt ottaa kantaa. Viime kesänä hän löysi tämän energian, joka hänellä nyt on. – Tuntuu kuin olisin löytänyt oman juttuni. Ja sen huomaa myös yleisöstä. KAKSI VUOTTA SITTEN hän tuli kaapista suorassa Pride-lähetyksessä. Kuinka iso juttu se on nyky-Suomessa? – Kun päätin tulla kaapista, ajattelin, että Suomi on varmaankin niin liberaali ja moderni, ettei asiasta tule mitään kohua. Se olisi ollut hyvä juttu se. Mutta sitten kaikki kuitenkin myös twiittasi siitä. Silloin olin todella iloinen, että tein sen. Vielä nykyäänkin ihmiset tulevat kadulla kiittämään minua siitä, että uskalsin tehdä tämän. Halusin olla roolimalli kaikille ihmisille, jotka ovat eläneet sellaista elämää kuin minä olen elänyt. Kaapista tuleminen myös antoi minulle uuden yleisöni. PELTOSEN ÄIDINKIELET ovat ruotsi ja suomi. Hänen viimeisimmät kappaleensa on listattu ruotsalaisen sateenkaariyhteisön lehden kärkilistalla. Tällä hetkellä hänellä ei kuitenkaan ole suunnitelmia levyttää kappaleita ruotsiksi. – Suomen popmusiikissa valtakieli on suomi. Mutta jos tulee tilaisuus laulaa ruotsiksi, ehdottomasti teen sen. Olen miettinyt sellaista, että kirjoittaisin suomeksi, mutta sisällyttäisin tekstiin myös joitain ruotsinkielisiä sanoja. Kappaleiden kielillä ei pidä olla rajoja, kunhan musiikki on hyvää ja ihmiset myös kokevat sen niin. Annina Suominen 050-411 3729 annina.suominen@aumedia.fi Suomentanut: Kaj Wallenius Benjamin Peltonen • Syntynyt: 1997 Turussa, varttui Kaarinassa ja opiskeli lyhyen aikaa Turun Katedralskolan-lukiossa. Asuu nyt Helsingissä. • Ajankohtaista: Muusikko, julkaissut musiikkia vuodesta 2014 mukaan lukien kaksi studioalbumia. Lähes 300 000 seuraajaa Instagramissa ja yli 50 000 Tiktokissa. Osallistui viime keväänä UMK-kilpailuun, ja viime syksynä Tanssii tähtien kanssa -kilpailuun, jonka voitti. Esiintyy tänä kesänä useilla festivaaleilla, mukaan lukien Himoksen ja Rauman juhannusfestivaalit ja Turun Ruisrock. • Perhe: Äiti, isä, sisko ja veli. • Lempipaikka kesällä: Kesämökki Taalintehtaalla, Kemiönsaaressa. Olemme juhlineet siellä joka juhannus. Tämä on ensimmäinen kerta, kun en ole siellä. • Grillaa: Halloumia. • Ykköskesäjuoma: Rakastuin margaritaan ollessani Thaimaassa jouluna. Tietysti runsaan veden, limetin ja jään kera. Koska esiinnyn niin monilla festivaaleilla, niitä ei tule juotua kovin montaa. • Kuuntelee: Paljon ruotsalaista ja suomenruotsalaista popmusiikkia. Kantrimusiikkia. Isä soittaa aina T • omas Ledinin vanhoja albumeja. • Tahtoo esiintyä Suomen ulkopuolella: Lollapalooza Etelä-Amerikassa. Se näyttää niin uskomattoman pöpiltä. • Tyypillinen arkipäivä kuluu: Studiossa, mutta tällä hetkellä olemme jo tehneet niin paljon musiikkia, että keskityn nyt muihin asioihin, kuten juoksemiseen tai salitreeneihin tai ajanviettoon ystävien kanssa. »»Benjamin Peltosella on ollut kiireitä Tanssii tähtien kanssa-voiton ja UMK:n jälkeen. Tänä kesänä kaarinalaisella laulajalla on edessään muun muassa Ruisrock. URA NOUSUSSA. Benjamin Peltosen kesä on täyteen buukattu. Aivan uusi fanikuntakin on ilmaantunut. IIVARI SUOSALO ÅU finns också på twitter @AUnderrattelser Lunch vardagar 10.30–14.00 • Transporter • Avfallstjänster • Byggnadsmaterialförsäljning BMA Miljö Handelsmansvägen 6, 21710 KORPO Tel: 02 463 1033 | GSM: 0400 437 569 | info@bmamiljo.fi | www.bmamiljo.fi ÖPPET Mån–Fre 8–17 Lör 9–14
8 SOMMAR 2023 Populärt besöksmål som är känt för sina spöken – Även om Svartå slott blivit kändare med åren, händer det fortfarande att gäster säger att de inte haft en aning om att det finns en plats som det här. Slottet är en verklig pärla, och vi hoppas förstås att så många som möjligt hittar hit, säger Taina Sillander som i våras tog över som vd för verksamheten. Förutom den magnifika huvudbyggnaden består helheten av restaurang och hotell- och konferensutrymmen samt en stor slottspark där man inträdesfritt kan vandra omkring bland statyer och sällsynta träd. Enligt Tom Bäckström som ansvarar för den operativa verksamheten på Slottskrogen är det just helheten som är styrkan. – Vi satsar på kvalitet hela vägen. Har man en gång varit här som gäst kommer man gärna på nytt. HUVUDBYGGNADEN kan beses under guidade turer. Under juli pågår här även sommarutställningen som i år har magi som sitt tema. Magikern Mano d´Oro ställer ut sin stora privatsamling av bland annat magilådor, spelkort, mekaniska leksaker och gamla magiböcker. Besökare har även möjlighet att få uppleva close up-magi och tillverkning av ballongfigurer. Taina Sillander tycker att utställningen passar bra in i slottsmiljön, dels genom sin historiska koppling, dels genom sitt tema. – Svartå slott är känt för sina spöken men här finns också mycket magi. Då Magnus Linder 1985 köpte tillbaka sitt gamla barndomshem och startade upp renoveringen och verksamheten konstaterade han att platsen behöver lite mer magi. Hotellsviten i två våningar som finns i den Svartå slott är känt för sina spöken men här finns också mycket magi. Taina Sillander, ny vd »»Svartå slott hör till Raseborgs populäraste besöksmål. Fritt fram för alla att ströva om kring i den stora slottsparken. ÖPPEN FÖR STRÖVTÅG. Parken kring Svartå slott är anlagd i slutet av 1800-talet enligt engelskt ideal och innehåller förutom exotiska träd även många skulpturer. Det kostar ingenting att promenera runt i slottsparken. GOTT PERSONALLÄGE. Det gläds man åt på Svarta slott i sommar glädjas över på Svartå slott. På bilden Slottskrogens Henrik Kämäri, Tom Bäckström, Tiina Grandell-Kangas och Joanna Matthes. Framför dem Mika Rajaniemi. AGNETA SJÖBLOM VD SEDAN I VÅRAS. Taina Sil�- lander har jobbat på Svartå slott sedan 2014 och utnämndes i våras till vd.
9 KESÄ 2023 Sommarsimskolor i Åboland 2023 n Kimitoön Dragsfjärds simskola ...................Furulund................................................ 12–22.6 Kasnäs simskola .............................Kasnäs ................................................... 3–7.7 Gammelby simskola Kimito........Solbad, Gammelby ...........................3–14.7 Biskopsö simskola .........................Biskopsö, privat strand) ................ 10–14.7 Högsåra simskola ..........................Örnells strand (privat) ................... 10–14.7 Hitis simskola ..................................Österuddens strand (privat) ....... 17–21.7 Västanfjärds simskola .................Gräggnäs simstrand ........................ 17–28.7 Rosala simskola ..............................Örsås strand (privat) ...................... 24–28.7 Dalsbruks simskola .......................Sanduddens simstrand .................. 26.6–1.7 n Pargas Korpo simskola ........................ .....Likholmenssimstrand .................... 26.6–6.7 Nagu simskola ................................Framnäs simstrand .......................... 26.6–6.7 Houtskärs Simskola .....................Vitteludd, Näsby................................ 26.6–7.7 Jumo simskola .................................Jumo ....................................................... 17–22.7 Lek & plask, Bläsnäs .....................Bläsnäs simstrand ............................ 26–30.6 Simkurs för vuxna, Bläsnäs........Bläsnäs simstrand ............................ 26–30.6 Airisto Simskola Pargas...............Airisto simstrand............................... 3–14.7 kl. 10–12.00 Bläsnäs 1 simskola, Pargas ........Bläsnäs 1 simstrand......................... 3–14.7 kl. 10–12.01 Mustfinn simskola, Pargas .........Mustfinn simstrand.......................... 3–14.7 kl. 13.30–15.30 Bläsnäs 2, Pargas ...........................Bläsnäs 2 simstrand ........................ 3–14.7 kl. 13.30–15.30 Bläsnäs 3, Pargas ...........................Bläsnäs simstrand ............................ 17–28.7 kl. 13–15.00 Bläsnäs 4, Pargas ...........................Bläsnäs simstrand ............................ 17–28.7 kl. 16–18.00 Simklubb 1, Bläsnäs Pargas .......Bläsnäs simstrand ............................ 31.7–4.8 kl. 10–12.00 Simklubb 2, Bläsnäs Pargas.......Bläsnäs simstrand ............................ 31.7–4.8 kl. 12.30–14.30 Anmäl dig på www.folkhalsan.fi/sim Svartå slott • Huvudbyggnaden uppförd av brukspatronen Magnus Linder 1783–1792 är den största profana träbyggnaden i Finland. • Stilmässigt representerar den övergången från rokoko till nyklassicism. Den fasta inredningen går i gustaviansk stil. • Till berömda övernattningsgäster hör kung Gustav III och tsarerna Alexander I och Alexander II. • Magnus Linder, en ättling till byggherren, återköpte gården 1985 och inledde en omfattande renovering. Hotell- och konferensverksamhet i bruks- och stallbyggnaderna startades året därpå. • Huvudbyggnaden ägs numera av Stiftelsen för bevarande av Svartå Slott. • All vinst används till att upprätthålla, restaurera samt utveckla området och byggnaderna. • Svartå är ett av vårt lands första järnbruk, grundat första gången på 1560-talet och en andra gång år 1616. Källor: mustionlinna.fi, museo-opas.fi SVARTÅ SLOTT. Slottsbyggnaden som i fjol firade 230-årsjubileum fungerar i dag som museum. före transformatorbyggnaden gavs därför namnet Merlins Torn, berättar hon. FÖRUTOM magi finns det ofta mycket romantik i luften. Slottet har fungerat som inspelningsplats för finska versioner av tv-serier såsom ”Ensam mamma söker” och ”Bonde söker fru”. I synnerhet sommartid avlöser de privata bröllopsfesterna varandra. Boomen med bröllopsfester har möjliggjorts av paviljongen som byggdes till i anslutning till Slottskrogen för ett antal år sedan och gav gott om tilläggskapacitet. Tom Bäckström som jobbat på Svartå slott i 30 år räknar att han varit med om minst 300 bröllopsfester. – Vissa önskar ha en proper fest med mycket bling-bling medan andra vill ha det mer jordnära. Till trenderna just nu hör närproducerad mat och dekorering med vilda blommor. Vi hjälper gärna till med att förverkliga olika önskemål så gott det går. UNDER sommaren ordnas även rikligt med evenemang. Bland annat firas starten av nypotatissäsongen med evenemanget PopUpPottu den 23–25.6. Slottskrogen erbjuder då en sex rätters meny baserad på potatis från närliggande Bålaby Gård. Utomhusscenen är i flitig användning. Årets huvudpjäs är den finskspråkiga farsen ”Ulkomaalainen”. Utöver det arrangeras enskilda konserter och stand up-underhållning. Det blir allt från Gimme Abba-show till Arne Alligator och kvällskonsert med Katri Helena som firar 60-årsjubileum som artist. Agneta Sjöblom nyheter@aumedia.fi
10 SOMMAR 2023 Ladda ner ÅU-appen och läs tidningen var och när du vill!
11 KESÄ 2023 Julkkiskokki on löytänyt paikkansa Kemiönsaarelta Luonto, ympäristö ja vahva brändi. Kun julkkiskokki, villiyrttiharrastaja ja ruokakirjoittaja Sami Tallberg ensimmäistä kertaa kävi Söderlångvikin tilalla Dragsfjärdissä, hän tiesi, että tämä oli hänen etsimänsä paikka. Tilan omistaja, Konstsamfundet, oli pyytänyt Tallbergia vetämään ravintolaa. Toukokuun alusta lähtien hän on pyörittänyt bistroa ja kahvilaa Ateljé Sami Tallberg × Söderlångvik. KEMIÖ ON Tallbergille aiemmasta täysin tuntematon, mutta muistuttaa häntä Tyköstä, jossa hän asui pari vuotta. – Sen osan minusta, joka jäi sinne, olen löytänyt täältä, Tallberg sanoo. Hän on turkulainen, mutta asuu nyt mökissä Björkbodassa. Joten ehkä sinusta tulee tänä syksynä Kemiön vakituinen asukas? – Riski on olemassa, Tallberg sanoo ja vakuuttaa, että hän ei vitsaile ylistäessään luonnonkaunista saarta. Hän keskittyy nyt täysillä uuteen kesäravintolaansa. Turun lentoaseman lähellä sijaitseva ravintola Finnish Design Shopin yhteydessä on saanut jäädä. LUONTO ON Tallbergille äärimmäisen tärkeä: viimeisen 25 vuoden ajan luonnonvaraiset syötävät kasvit ja yrtit ovat vieneet suurimman osan hänen ajastaan. Hän on vuosien saatossa löytänyt Suomen luonnosta 122 yrttiä ja 80 syötävää sientä. Hänellä on myös jo pitkä lista pelkästään Söderlångvikin tilalta löytyvistä luonnonvaraisista syötävistä kasveista, Kävellessämme maatilalla pysähdymme maistelemaan tien vieressä kalliolla kasvavaa lakritsimaista kallioimarretta. Se on hyvää arominvahvennetta. – Kallioimarre muistuttaa minua. Se on sitkeä ja menestyy äärimmäisissä olosuhteissa, Tallberg sanoo pilke silmäkulmassa. TALLBERGIN RUOKAFILOSOFIA on aina ollut maukas ja huolella valmistettu luonnonmukainen ruoka kestävistä raaka-aineista. Bistron painopiste on lounastarjoilussa. Kahdeksan Lontoon työvuotta on opettanut Tallbergiä arvostamaan laadukkaita lounaita, sillä ne voivat olla peräti vaihtoehto illalliselle. Tarjolla on esimerkiksi villiyrttitabbouleh seitsemällä villiyrtillä ja alkuruoaksi tervalla maustettuja tomaatteja. Pääruoka voi olla pihvi tai vegaaninen vaihtoehto, ja jälkiruoaksi voit valita esimerkiksi tilan oman jäätelön. – Se on paikka, jossa saa laadukasta ruokaa, mutta ei pelkästään herkkusuille. Tule sellaisena kuin olet! Kolmen ruokalajin lounaalle löytyy myös yksinkertaisempia vaihtoehtoja, kuten pastaa ja katkarapusalaattia. Tai ehkä voit nauttia vain kahvin ja jäätelön. TALLBERGIN TAVOITTEENA on tuoda ruokalistalle mahdollisimman paljon lähituotettua ruokaa. Hän ottaa mielellään vastaan vihjeitä. Toistaiseksi yhteistyökumppaneina on lähinnä vain kalastaja ja lihantuottaja Sauvosta. Mutta miksi sitten luonnonvaraiset yrtit? Voit lukea selityksen yhdestä Tallbergin keittokirjoista. Kaikki alkoi Lontoossa, kun eräs johtava villiyrttiasiantuntija tarjosi Tallbergille merikaalia. Vihannes päätyi heti ruokalistalle ja poimintamatka Ison-Britannian itärannikolle muutti Tallbergin elämän. ”Antauduin villille luonnolle ja olin löytänyt elämän tarkoituksen!” kirjoittaa Tallberg. Emilia Örnmark 050-4546606 emilia.ornmark@aumedia.fi Suomentanut: Kaj Wallenius »»Sami Tallberg vetää Söderlångvikin ravintolaa. OMASSA KEITTIÖSSÄÄN. Söderlångvikin Bistrossa on kaksi keittiötä. Yksi on Sami Tallbergin oma, jonne voit varata paikan Kokin pöytään. EMILIA ÖRNMARK RAVINTOLA. Sami Tallbergin uusin ravintola sijaitsee Kemiönsaaressa, Söderlångvikin tilalla. Välkommen!
12 SOMMAR 2023 Det doftar lite mossa och fuktig jord. Ett dovt susande från trädkronorna ger stegen en skön bakgrundston till det diskreta fågelkvittret. Det här är den hundra hektar stora Masugnsskogen i Dalsbruk. Så här stora enhetliga skogar är mer sällsynta på Kimitoön. Skogen på Kimitoön blev i våras rikskändis på några dagar. Detta efter kommunens historiska beslut om att skydda nästan en tredjedel av kommunens skogsmark på cirka 300 hektar och helt avstå från metoden kalhuggning. Kimitoöns största privata skogsägare Konstsamfundet (7 000 hektar) kom i samma veva med besked om att man kommer att freda ännu mera av sin skog. PANU Kunttu (agronomie- och forstdoktor) och Sanna-Mari Kunttu (sakkunnig, Kimitoöns vandringsleder) har flera favoritskogar på Kimitoön, bland annat i Purunpää, på Biskopsö och i Kulla. I just det här området finns fler märkta naturstigar, men nu håller vi oss utanför dem och går in i skogen på västra sidan av Hertsbölevägen mot Stora Masugnsträsket. Masugnsskogens karaktär gillar Kunttus bland annat för dess mångsidighet. Här finns berg, vatten, blandskog, granskog och tallskog och träden är av olika storlek och ålder. Vi stannar upp vid en enorm tall, uppskattningsvis 120 år gammal, och spanar upp mot det majestätiska grenverket. – Jag tycker om känslan här i skogen. Man är nära Dalsbruk, men ändå mitt i skogen. Det här är ett andningshål som är populärt både bland invånare och bland besökare, säger Sanna-Mari. Panu är stolt över alla de skyddade skogarna på Kimitoön och hoppas att Masugnsskogen kunde bli en av dem, både för sina natur- och rekreationsvärden. Masugnsskogen ägs av Konstsamfundet. SANNA-MARI påpekar att en skog är »»I våras blev Kimitoöns skogar rikskända till följd av historiskt beslut i kommunfullmäktige. Passa på att njuta i sommar! Fyra Kimitoöbor tipsar om sina skogsfavoriter 100 HEKTAR. I Masugnsskogen finns berg, vatten och många olika arter i olika åldrar. EMILIA ÖRNMARK FAVORIT I DEGERDAL, KIMITO. Den här platsen besöker Siv Vesterlund-Karlsson nästan dagligen. – Stället gillar jag för att det visar hur mångsidig vår natur och omgivning är. Det finns bergsbunden mark utan växtlighet, yngre och äldre skog och åkermark. Bakom ryggen finns havet. I närheten av den här platsen finns utkikstornet i Eknäs. FAVORIT I KASNÄS, KLAPPERSTENSFÄLTET. – Platsen känns spännande, eftersom det helt plötsligt i en ganska tät skog plötsligt öppnar sig ett fält fullt av jämna fina stenar. Man förstår genast att det är fråga om någonting som naturen själv har skapat, säger Lussi Järvinen. Stenfält skapas av vågor vid en tidigare strand. Men här är det Kasnäsjätten och Högsårajätten som kastat sten på varandra. Finns i närheten av färjfästet i Högsåra. Hittas längs Kasnäs längsta naturstig. EN HEMLIG FAVORITPLATS (PRIVAT MARK). Det här är Kimitobon Satu Zwervers favoritskog. – Här är stämningen fin, med ljus och ljud, för i närheten finns också en liten bäck. Här kommer man till ro. Här kan du njuta av Kimitoöns bästa skogar
13 KESÄ 2023 I MASUGNSSKOGEN. Denna varierande skogsmiljö vistas Panu och Sanna-Mari Kunttu gärna i. EMILIA ÖRNMARK MASUGNSSKOGEN. Den är hundra hektar stor och innefattar bland annat Lilla Masugnsträsket och Stora Masugnsträsket. MAPCREATOR/EMILIA ÖRNMARK FAVORIT PÅ ROSALA. En hel del skog har avverkats på Hitis/ Rosala ute i Kimitoöns skärgård, men bland annat vid Ekenäset i Stubbnäs finns ett fint skogsområde kvar, ägt av Kimitoöns församling. Det tipsar Heidi Fihlman (ordförande för Hitis & Rosala Naturskydd) om. Uppe på ett berg i området finns ett levande kärr. Vidare finns i Ekenäset en vacker strandlinje och en hel del större träd. I den grunda viken finns rikt fågelliv. trivsam inte bara för estetiken utan också för stämningen. – Årstiden påverkar. Ibland är eken som finast, nu på våren blommar vitsipporna och om hösten är det ruska. Den här skogen är bäst på vintern, då det är tyst och snöslask. Hon hänvisar till forskning då hon säger att folk trivs bäst i skogen om den är i naturtillstånd och här finns olika biotoper. Då är hälsoeffekterna också störst. Panu har inventerat många av Kimitoöns skogar, dock inte denna. Men han vet att här finns många arter som trivs i större skogshelheter, till exempel tjäder, orre, järpe, spillkråka och tofsmes. Kunttus ser skogen som en viktig del av vardagen – här är det lätta att koppla av efter arbetsdagen. Skogen ger inspiration och livskraft, som följs av förmåga att hitta koncentration. Emilia Örnmark emilia.ornmark@aumedia.fi sales@soderlangvik.fi +358 (0)2 424 662 www.soderlangvik.fi Söderlångvik gård KULTUR I SKÄRGÅRDSLANDSKAP MUSEUM Riku Riippa RESTAURANG Ateljé Sami Tallberg x Söderlångvik Guidningar • evenemang • park • naturstigar äppelodlingar och gårdsbutik • Glassgaraget
14 SOMMAR 2023 Kaupungissa on nyt uusi sheriffi – Unohda Ruisrock, Aurafest ja DBTL - Kaupungissa on nyt uusi sheriffi, nauraa turkulainen Marceline Akieh-Pirkanniemi. Mutta hän lisää: – Näilläkin festareilla voi toki käydä, mutta meidän festivaalimme tarjoaa jotain aivan uutta. Festivaali, josta puhutaan, on nimeltään Sounds of South, ja se järjestetään lauantaina 15. heinäkuuta Turun Taiteiden talolla, Nunnankadulla. Se tarjoaa afrobeatiä, latinorytmejä ja karibialaisia säveliä sekä myös samojen kulttuurien ruokaelämyksiä. MARCELINE KERTOO vierailleensa monilla musiikkifestivaaleilla tässä maassa. Taiteilijat ovat usein suomalaisia tai ulkomailta. Sounds of South haluaa nostaa esille paikallisia vähemmistökulttuureja, joten DJ:t ja artistit ovat joko Turusta tai Helsingistä ja yksi Ruotsista. –Kyseessä on monikulttuurinen juhla, jonne toivomme jokaisen löytävän. Musiikki on neutraali tapa tavata, hän sanoo. MARCELINE AKIEH-PIRKANNIEMEN juuret ovat Kamerunissa, samoin kuin ystävänsä ja toisen järjestäjän Elizabeth Etan. – Festivaalin järjestelytiimi pitää hauskanpidosta, joten miksei luotaisi bileitä itse Elizabeth sanoo. He toivovat paikalle mahdollisimman monimuotoista yleisöä, myös iällisesti. Alaikäraja on kuitenkin 18 vuotta. Järjestäjät lupaavat sisäpihan väriloistoa ja myöhäisillan ohjelmalle vähintään yhtä räiskyvät sisätilat. Festivaalin värit ovat vihreä, punainen ja keltainen – värejä, jotka toistuvat usein festivaalin teemassa edustettuina olevien maiden lipuista. – Pitää löytyä värinää, ja vieraille pitää tulla sellainen ahaa-elämys, että nyt ollaan täällä tanssimassa ja juhlimassa, Elizabeth sanoo. Yksi esiintyjistä on nuori turkulainen taiteilija Alina. Marceline ja Elizabeth toteavat, että afrobeatista on tullut yhä suositumpaa nuorten keskuudessa. Ehkä levytuottajien kannattaisi tulla festivaaleille etsimään uusia kykyjä, he miettivät. CLARA REINIKAINEN, Cygnaeuksen alakoulun musiikinopettaja on suuri afrobeat-fani. Hän on myös mukana järjestelytiimissä. – Rakastan tätä musiikkia todella paljon. Laulan itse myös jazzia, joka tietysti edustaa eri tyylilajia. Mutta niille on yhteistä rytmi, joka on meille niin tärkeää, hän sanoo. Elizabeth kertoo, että tiimi maksaa festivaalin kustannukset omasta pussistaan. Lippu maksaa 20 euroa (25 portilla), ja he sanovat olevansa tyytyväisiä, jos saavat takaisin edes puolet panostuksestaan. Millaista kävijämäärää tavoittelette? –Haluamme tietysti täyttää koko talon, eli kaikki 600 paikkaa. Mutta jokainen kävijä on menestys. Tahdomme näin ensimmäisellä kerralla luoda ”pöhinää” ja toivomme, että festareista tulee jokavuotinen tapahtuma, Marceline sanoo. Onko Taiteiden talo hyvä tila? – Näin alkuvaiheessa se on täydellinen. Alue on aidattu, joten meidän ei tarvitse itse hankkia aitoja, ja alue on myös niin keskustassa kuin olla ja voi. Mutta tulevaisuuden unelmamme on tietysti kasvaa, joten jatkossa pitää arvioida missä tapahtuma kannattaa järjestää. Ja tietysti toivotte hyvää säätä. –Kaunis sää on tilattu ja vahvistettu kertoo Marceline Akieh-Pirkanniemi. Jean Lindén 050-336 6557 jean.linden@aumedia.fi Suomentanut: Kaj Wallenius Sounds of South • 15 heinäkuuta, Taiteiden talo, Nunnankatu 4. • Klo 18–24, jatkot klo 04 saakka. • Esiintyjät: Alina, TH Melo, RDK & Ghxst. • Dj: Mr Mogambo, Nice, Awak, El Puma. • Isäntä: Mc Megadon. »»Sound of South- festivaali Turussa nostaa esille paikallisia vähemmistökultuureja. LUPAUKSENA ENERGIA JA VÄRI. Vasemmalta Clara Reinikainen, Marceline Akieh-Pirkanniemi ja Elizabeth Eta kuuluvat uuden Sounds of South-festivalin järjestäjätiimiin. Festivaali järjestetään Turussa 15 heinäkuuta. JEAN LINDÉN Kesän festivaalipoiminta • Turku • Baltic Jazz 7–9.7 • Kesärauha 16–18.6 • Ruisrock 7–9.7 • Ilmiö 21–22.7 • DBTL 27–29.7 • Metallivuori 14–15.7 • Sounds of South 15.7 • Turku Sea Jazz 26–29.7 • Turun Musiikkijuhlat 10–24.8 • Aura Fest 11–12.8 Naapurikunnat • Naantalin Musiikkijuhlat 6–17.6 • Saaristo Festivaali, Kaarina 9–10.6 • Playa Del Raisio Beach Party 30.6–1.7 Parainen • Aava-festivaali, Korppoo ja Houtskari 30.6–2.7 • Nauvon Kamarimusiikki- päivät 5–9.7 • Sibelius Korppoossa 14–16.7 • Korpo Sea Jazz 20–22.7 • Turku Sea Jazz, Seili 27.7 • Iniö Folk 27–30.7 • Paraisten Urkupäivät 15–19.8 Kemiönsaari • Baltic Jazz 7–9.7 • Kiilan Äänipäivät 8.7 • Kemiönsaaren Musiikki- juhlat 10–16.7 • Norpas Festival, Taalintehdas 3–6.8 Raasepori • Fiskars Summer Festival 31.7–6.8 • Augustinatten, Tammisaari 11.8 • Raasepori Festival, Tammisaari 18–19.8 • Billnäs Rock Festival 16.9 Hanko • Nordisk Visfest 15–16.6 • Hanko Soi 24.6, 16.7 ja 21.7 • Hanko Soul Jazz Weekend 4–6.8 • Muutamalla pienemmällä festivaalilla on tällä hetkellä puutteelliset tiedot, joten tarkista päivämäärät ennen festivaalille tuloa.
15 KESÄ 2023 NJUT AV SOMMAREN! VI BETJÄNAR ER I ALLA SLAGS BÅTÄRENDEN! 21 990 € (rp. 27 590 €) SEGWAY FYRHJULNINGAR FRÅN 6 690€ PÅ KÖPET!* Vid köp av denna båt ALUKIN C 750 Vid köp av denna båt, bogpropeller och Simrad kartplotter på köpet! Din förmån 7840 €! *I Comfort Pack ingår: tillbehörs väska, främre räcken, akterkapell och akterns dynsats.
16 SOMMAR 2023 Skärgårdens okrönte hotellkung erbjuder hundra bäddplatser i Nagu Du som tänker besöka Väståbolands skärgård i sommar: Vad sägs om att sova svävande mellan trädstammar? Kanske bo i en lyxig koja med stjärnhimlen som tak? Eller föredrar du förmånligare inkvartering i ett före detta äldreboende med knarrande golv och långa korridorer? LASSI MÄÄTTÄ KAN erbjuda alla ovanstående alternativ och fler därtill på sina två turistanläggningar i Nagu, Tackork och Gammelgård. Med drygt hundra bäddplatser kan han titulera sig skärgårdens okrönte hotellkung. Till vardags är Määttä vd på bemanningsföretaget Barona, en av landets största arbetsgivare. Att bli hotellägare i skärgården fanns inte på kartan då han för första gången tog i land i Nagu. Han var på jakt efter ett fritidsboende för familjen, ett ställe där han kunde njuta av naturen, fiska och jaga för eget behov. – Det var kärlek vid första ögonkastet då jag såg Tackork, även om jag insåg att stället skulle kräva mycket arbete, säger Määttä. TACKORK LIGGER cirka tio kilometer från Kyrkbacken i Nagu. Den sextio hektar stora gården hade länge fungerat som bär- och grönsaksodling när Määttä köpte stället 2017 och det mesta var i behov av omfattande omsorg. – Husen från slutet av 1800-talet var i rivningsskick, karaktärbyggnadens källare svämmade över av meterhögt vatten och stranden var igenvuxen, berättar Määttä. Sex år senare är det mesta pietetsfullt renoverat, den genomdränkta källaren har blivit snofsig vinkällare och vid stranden ligger en gästhamn med plats för 24 båtar. Något fritidsboende är det inte längre tal om. Tackork gård och marina har utvecklats till en fullskalig hotell-, restaurang-, och konferensverksamhet med operativa chefen Veera Sulosaari och sonen Arttu Määttä som drivande krafter. I sommar erbjuder företaget jobb åt ytterligare ett fyrtiotal unga. ENLIGT LASSI MÄÄTTÄ finns det tre områden i Finland som är kända utomlands: Lappland, Insjöfinland och skärgården. På Tackork har man ympat in lite av norr i söder genom att forsla hit ett halvt dussin lappländska “stjärnkojor”. I dem kan gästerna ligga och beundra himlen genom takfönstret. Besökare som hellre vill uppleva sommarnatten svävande i luften och känna sig ett med naturen kan prova på så kallade tentsile-tält: ett slags kombination av tält och hängmatta som spänns upp mellan trädstammarna. Gäster som föredrar lyxigare övernattning kan välja mellan en bastant jaktstuga och en romantisk svit. – Jaktstugan är min dröm, en riktig man cave med jakttroféer och skinnfällar, säger Määttä. Inklusive Finlands finaste bastu, byggd i en gammal sädessilo! SOM TURISTFÖRETAGARE gäller det att vara lyhörd för kundernas behov och ständigt testa nya idéer. På Tackork kan gästerna låna fatbike-cyklar, mopeder, kajaker och sup-brädor, eller hoppa på ett litet sightseeing-tåg som trafikerar rutten Tackork – Gammelgård – Nagu kyrkby. För den som vill uppleva skärgårdens unika natur från luften erbjuds helikopterturer. Det ordnas konserter, ståuppföreställningar och andra evenemang. På Tackork uppträder i sommar namn som Kake Randelin, Mikko Alatalo, Sami Saari och Annika Eklund och på Gammelgård spelar improvisationsteatern Nagupellet. Ett framgångsrikt koncept bygger ändå på att infrastrukturen i skärgården fungerar smidigt, från bygglov och behövlig arbetskraft till trafikförbindelser och bredband, understryker Määttä. – Nagu kan bli ett internationellt turistmål, men vi behöver öka volymen och lönsamheten för att klara oss. Därför kommer vi att satsa på att locka hit turister bland annat från Centraleuropa. FAMILJENS ANDRA hotellanlägging kan beskrivas som mer jordnära. På 1890-talet köpte kommunen dåvarande Grannas gård som stället hette. I huvudbyggnaden inhystes “fatigårdn” och därefter det kommunala äldreboendet. När Määttä köpte stället hösten 2020 hade Gammelgård stått tomt i sju åtta år. Den anstaltliknande byggnaden vid Norrstrandsvägen, ett par kilometer från kyrkbyn, var enligt många ortsbor nästan lika skrämmande som det ödsliga hotellet i skräckfilmen The Shining. Men efter en omfattande renovering är dysterheten bortblåst. Drygt 70 övernattare kan nu inkvarteras i charmiga rum med gemensam toalett och dusch i korridoren. Här finns också en padelplan, en festlokal på den gamla ladugårdsvinden och en pizzeria i den gamla bagarstugan. I den heta ugnen gräddas napolitanska artesanpizzor med fårsalami, kallrökt lax och pulled hjort. – Maten är viktig. Vår ambition är mat av internationell standard, lagad på lokala råvaror, säger Määttä. ATT SATSA PÅ NÄRODLAT är inte svårt i skärgården. På Tackork trivs vinbär och krusbär, grannen odlar söta tomater, närbelägna gårdar producerar god Nagupotatis och regnbågsforellen kommer från Haverö. Står det hjort, rådjur, älg eller fasan på menyn har Lassi Määttä sannolikt skjutit en del av viltet själv. Han hör till det lokala jaktlaget. – Alltså behövde jag ett eget slakthus med tillhörande kylutrymmen. Det byggdes i det gamla dasshuset på Gammelgård! Susanna Landor nyheter@aumedia.fi »»Lassi Määttä kan erbjuda flest hotellsängar i Nagu och skjuter själv en del av viltköttet på menyn. DRÖMMEN SOM VÄXTE. Lassi Määttäs dröm om ett fritidsboende för familjen växte till två stora hotellanläggningar som sysselsätter ett 40-tal unga i sommar. GAMMELGÅRD. Har fått ett rejält ansiktslyft av hantverkare från Ekenäs, både utvändigt och invändigt. I karaktärsbyggnaden ryms ett 70-tal övernattare.
17 KESÄ 2023 Viihtyisä kesäravintola Kalkholmenilla Koe merellinen Västanfjärd! 60°02,6', 22°40,1' VENEKESKUS KEMIÖNSAARI Båtcenter Kimitoön Mestarintie/Mästarvägen 27 VENEKESKUS TAMMISAARI Båtcenter Ekenäs Västerby(n) rantatie/strandväg 8A Ark/Vard 9-17 La/Lö 10-14 Kaikkea veneilyyn! + 358 2 42 3242 sales@venekeskus.com & GÅRD MED HISTORIA. Tackorks historia sträcker sig ända till 1200-talet. Karaktärsbyggnaden från slutet av 1800-talet rymmer numera bland annat hotellreception, matsal och vinkällare. SUSANNA LANDOR
18 SOMMAR 2023 HÄR KAN DU TA ETT DOPP! Åbo har fem badstränder – med olika karaktär Åbo stad erbjuder fem officiella badstränder – alla med lite olika profil och serviceutbud. Ispois badstrand ligger centralt och här finns ett kafé och en bastu som upprätthålls av föreningen Turun avantouimarit. Man kan välja mellan att ligga på sandstranden eller en bit längre upp på gräsmattan. Där finns också träd som ger skugga ifall det blir för svettigt att ligga i solen. PÅ ÖN Satava, cirka tio kilometer från Salutorget, ligger badstranden Ekvalla. Här finns bland annat en lekplats för barn, ett utomhusgym och en liten spelplan för beachvolley. Ekvalla är en tillgänglig badstrand med en ramp där rullstolsburna kan ta sig ner i vattnet. Också omklädningsrummen och toaletterna är anpassade för rörelsehindrade. Synskadade kan orientera sig med hjälp av särskilda ljudanordningar. En bit därifrån, på Kakskerta ligger den minimala, men mysiga och natursköna Brinkhall badstrand vid Kakskerta träsk. Här finns endast en omklädningshytt och en toalett, men stranden är ett perfekt alternativ för den som vill ha lugn och ro. EN LITE udda badstrand ligger i S:t Marie i norra Åbo. Den är vackert belägen i en stor sandgrop omgärdad av lummiga lövträd. Någon service finns här inte, endast ett utomhusdass och ett par omklädningshytter. DEN STÖRSTA och mångsidigaste stranden ligger på Saro udde på Runsala. Här finns en välutrustad lekplats med gungor och ett sjörövarskepp. Det finns också en beachvolleyplan och en minigolfbana. I kaféet kan man köpa förfriskningar eller äta lunch. Föredrar man den egna matsäcken finns det en grillplats med tillhörande bord och bänkar. För den som har med sig hund erbjuder Saro udde en hundpark och en egen badplats för hundar. PÅ EKVALLA, Ispois och Runsala badstränder finns badvakter på plats under tiden 4.6–7.8 mellan klockan 11 och 18. Vattenkvaliteten granskas regelbundet och resultaten finns att se på Åbo stads webbplats där det också finns mera information om badsträndernas service. Kim Lund 040-587 3759/kim.lund@aumedia.fi EKVALLA. Stranden på Satava är stor och rymlig. Den är lättillgänglig, i bakgrunden till vänster rampen därifrån rullstolsburna kan ta sig ett dopp. S:T MARIE BADSTRAND. I norra Åbo, cirka 20 minuter med bil från Salutorget. SAARRONNIEMI. Badstranden på Saro udde är den största och mångsidigaste av Åbos fem officiella badstränder. GRÖN OAS. Brinkhalls badstrand ligger naturskönt invid Kakskerta träsk. POPULÄR PLATS. Ispois badstrand ligger relativt centralt och är därför den populäraste stranden, säger Tommi Virtanen som ansvarar för Åbo stads utomhusidrottsplatser. ÅBOS STRÄNDER. 1. Saro udde, Runsala. 2 Ekvalla, Satava. 3 Brinkhalls strand, Kakskerta. 4. Ispois badstrand. 5. S:t Marie sandgrop.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjkzNDM=