7 JUBILEUMSNUMMER ÅU ONSDAG 3 JANUARI 2024 Juho Ruotsalainen • En av få framtidsforskare i Finland som forskar i journalistik och media. • Magister i sociologi från Tammerfors universitet med journalistik och mediekultur som biämne. • Har sedan 2010 varit knuten till framtidsforskningen vid Åbo universitet. • Väntas disputera för doktorsgraden 2024. CARINA HOLM KERTTU SAALI ÅBO UNIVERSITET Long Play och Must Read • Long Play grundades 2013 och ägnar sig åt oberoende och prisbelönt journalistik. • Long Play publicerar undersökande journalistik, omfattande reportage, personporträtt och essäer, samt andra längre artiklar i digital form. • Texterna är längre än vanliga tidningsartiklar, men kortare än böcker. • Skribenterna använder mycket tid på sina ämnen, som till exempel brottslighet, droger, barnfattigdom, statsskulden och sömnlöshet. • Publicerar årligen 12 nya långa artiklar för prenumeranter samt kortare gratis artiklar och ett nyhetsbrev. • Must Read, grundad 2017, producerar djupgående journalistik om politik och ekonomi. • Privatfinansierad och oberoende, medlem av Opinionsnämnden för massmedier. • Målgruppen är landets viktigaste beslutsfattare. Riktar sig också till dem som är intresserade av samhällsfrågor på djupet. • Publicerar webbartiklar och skickar ut journalistiska nyhetsbrev, som alla har egen chefredaktör, till prenumeranter. • Producerar också artiklar i samarbete med kommersiella aktörer, där det står att texten är en samarbetsprodukt. • Största delen av prenumeranterna är olika organisationer, som har köpt läsarrättigheter för sin personal. • Till dem hör städer, offentliga ämbetsverk, universitet, intresse- och arbetsmarknadsorganisationer. Källa: longplay.fi och mustread.fi Att man delar gemensamma intressen och har gemensamma värderingar får allt mer betydelse inom framtidens journalistiska produkter. De lånar traditionella journalistiska arbetssätt och värderingar, som objektivitet, fakta och oberoende. Samtidigt har de inte det traditionella journalistiska uppdraget att vara maktens vakthund. pengar från prenumeranter, som är villiga att betala för att få sådant innehåll som intresserar dem. Att få pengar av sin publik blir en allt viktigare finansieringsmodell, när jättar som Google och Facebook tar hand om reklampengarna. Det i sin tur betyder att de nischade medierna strävar efter att producera sådant innehåll, som fler är villiga att betala för. ENLIGT JUHO Ruotsalainen blir framtidens medier allt mer specialiserade och svåråtkomliga för dem som står utanför en viss intressesfär. I Finland är det fortfarande rätt ovanligt med nya uppstartsföretag inom journalistiken, medan det finns mer av dem i övriga Europa och i USA. – De traditionella mediernas ställning i Finland är stark och svår att utmana. Samtidigt pågår det en centralisering inom den finländska medievärlden, där till exempel Keski-Suomalainen äger många lokaltidningar. En framtida nisch kan därför vara hyperlokal journalistik, som till exempel bara handlar om en viss stadsdel. VAD SÄGER framtidsforskaren om papperstidningen då? – Dagstidningarna blir allt färre och utkommer allt mer sällan på papper. Nyhetstyngdpunkten flyttar till nätet. Däremot fungerar pappersutgivning för mer magasinliknande tidningar. Ruotsalainen säger att till exempel Suomen Kuvalehti har lyckats öka sina prenumeranter. – För dem är papperstidningen en viktig del av varumärket. Han förutspår att papperstidningar blir ett slags lyxprodukt. – Det kan handla om mer specialiserade magasin som utkommer sex gånger per år och som är ganska dyra, med längre och mer genomarbetade artiklar. SAMTIDIGT STRÄVAR etablerade sociala medier som Facebook efter att minska antalet nyheter i sitt flöde. I stället blir chatgrupper som till exempel Discord, där spelare och andra medieanvändare kommunicerar med varann, allt mer intressanta som nyhetskanaler, liksom riktade nyhetsbrev, som man kan prenumerera på. – Här handlar det igen om grupper som delar ett visst intresse och som kan tänkas vara beredda att betala för ett visst innehåll. De är intresserade av nyheter som berör dem, säger Ruotsalainen. INNEHÅLLET BLIR med andra ord allt mer specialiserat och uppdelat beroende på vilken plattform det publiceras på. Social bakgrund och ekonomiska förutsättningar får allt större betydelse. – Den som har råd att prenumerera på kvalitetsjournalistik får en viss sorts nyhetsförmedling, medan de som inte vill eller har råd att betala för nyheter är mer beroende av nyheter av sämre journalistisk kvalitet och ren disinformation, säger Juho Ruotsalainen. Han påpekar att ojämlikheten i samhället ökar när olika människor har olika källor till det nyhetsinnehåll de får. – Skillnaderna mellan människor växer när det kommer att finnas de som är beredda att ta reda på och hitta kvalitativa källor, medan en del inte kommer att hitta några kvalitativa nyheter alls. SAMTIDIGT STICKER han hål på myten om att vi skulle leva i olika bubblor. – De här filterbubblorna finns inte i den utsträckning som många tror. Det har visat sig att de som konsumerar nyheter digitalt möts av betydligt fler olika synvinklar och politiska åsikter än de som håller sig till traditionella tidningar och tv-sändningar. Carina Holm 045 131 9620/carina.holm@aumedia.fi
RkJQdWJsaXNoZXIy MjkzNDM=