1. Vilka länder grundade det europeiska samarbetet som senare blev EU? a) Frankrike, Västtyskland, Belgien, Nederländerna och Storbritannien b) Frankrike, Västtyskland, Italien, Belgien, Nederländerna och Luxemburg c) Frankrike, Västtyskland, Italien, Belgien och Spanien 2. Vem var SFP:s första Europaparlamentariker? a) Astrid Thors b) Elisabeth Rehn c) Jörn Donner 3. Vem är Finlands nuvarande EU-kommissionär? a) Jutta Urpilainen b) Olli Rehn c) Henna Virkkunen 4. Vad symboliserar de 12 stjärnorna på EU-flaggan? a) Antalet medlemsländer från början b) Enhet, solidaritet och harmoni bland Europas folk c) Europas huvudstäder 5. Hur många officiella språk har EU? a) 24 b) 22 c) 19 6. Vilket pris fick EU år 2012? a) Nobels fredspris b) Sacharovpriset c) Karlspriset 7. Vilket land gick med i EU senast, år 2013? a) Kroatien b) Rumänien c) Bulgarien 8. Hur många Europaparlamentariker har Finland? a) 13 b) 15 c) 18 9. I vilka städer sammanträder Europaparlamentet? a) Bryssel och Strasbourg b) Bryssel och Luxemburg c) Strasbourg och Luxemburg 10. För vilken politisk grupp i Europaparlamentet är Anna-Maja Henriksson vice ordförande? a) EPP (Europeiska folkpartiet) b) Renew Europe c) De gröna De rätta svaren hittar du på sidan 16. Har du koll på EU? Testa dina kunskaper med vårt quiz! | 11 ANNONSBILAGA Den Rysslandspositive generalen Rumen Radevs seger i parlamentsvalet i Bulgarien i april är en osäkerhetsfaktor i EU. Radev har, efter sin seger, försökt tona ner sitt rykte som Rysslandsvän. – Valresultatet är ett annat än vi önskade och nu är det upp till bevis för Radev. Bulgarien har också haft problem med korruption och med att följa rättsstatens principer, säger Anna-Maja Henriksson. Karin Karlsbro påminner om att EU inte är en bankomat för länder som är beroende av EU-stöd. – När ett medlemsland faller på regelverket måste det få snabbare konsekvenser. Ungerns ex-premiärminister Viktor Orbán satte sig ständigt på tvären i EU-sammanhang. Vad lärde sig EU av Orbáns vägran att följa fattade beslut? – Att kommissionen måste våga använda de verktyg som finns mot trilskande länder. Vad gäller Ungern gjorde man det till slut, genom att frysa 17 miljarder euro som Ungern hade rätt till, säger Anna-Maja Henriksson. – Majoritetsbeslut i ministerrådet, i stället för att alla 27 länder ska vara överens, kunde vara en lösning. Ibland måste man vara tuff. Viktor Orbán är knappast den siste EU-ledaren som motsätter sig beslut och Karin Karlsbro säger att Ungern är ett skolexempel på hur problematiskt läget kan vara. – Det finns inget vaccin mot totalitära krafter. Motståndet måste vårdas via attitydpåverkan. RELATIONEN mellan EU och USA fick en drama- tisk törn efter president Donald Trumps besked om höjda tullar på varor från Europa. Därefter lyckades EU och USA komma överens om sänkta tullar men när den amerikanske presidenten mitt under avtalsarbetet höjde tullarna reagerade EU genom att frysa arbetet. Nu är arbetet återupptaget med en klausul som Karin Karlsbro, som ingår i den grupp som arbetar med avtalet, kallar Trumpsäkring. – Trumpsäkringen innebär att det inte blir något handelsavtal ifall Trump fortsätter hota oss. Just nu arbetar vi på hur ordalydelsen i Trumpsäkringen ska se ut. Anna-Maja Henriksson påpekar att en situation där USA:s president plötsligt använder tullar som maktmedel är ohållbar och att det gäller att betona Europas styrka. – Europa är också en ekonomisk stormakt. USA behöver Europa. Ytterst handlar det om den internationella rättsordningen. Det är exceptionellt farligt när stormakten USA behandlar rättssäkerheten respektlöst. Det amerikanska hotet om att annektera Grönland är ett annat exempel på president Trumps egenmäktiga inställning till rättssäkerhet och till andra länder. Stine Bosse påpekar att hotet om annektering av Grönland inte har försvunnit trots att det varit tyst om det en tid. – Lyckligtvis pågår nu diplomatiska samtal mellan Danmark, Grönland och USA. Vill man hitta något positivt med hotet är det att vi har visat att EU kan reagera när ett medlems- land hotas. – Att Grönland nu vill ha större inflytande över sitt öde är något vi måste förstå och respektera. Anna-Maja Henriksson betonar EU:s roll i Grönlandsfrågan. – Frågan enade Europaparlamentet mer än någon annan fråga har gjort. För grönlänningarna orsakade hotet osäkerhet och obehag men världens strålkastare riktades mot dem. Utmaningarna EU står inför är enorma men vilka anser Anna-Maja Henriksson, Karin Karlsbro och Stine Bosse vara de största? – Tillgången till energi och el och den hänger ihop med säkerheten. De länder som är självförsörjande på olja, gas och el har trumf på hand och EU:s medlemsländer borde göra sig av med beroendet av rysk och amerikansk gas och olja. Förnybar energi blir en nyckelfråga, säger Anna-Maja Henriksson. Också Stine Bosse, som är medlem i utskottet för miljö, klimat och livsmedelssäkerhet, betonar vikten av en grön omställning men konstaterar att EU-parlamentet i dag består av starka högerkrafter med en annan inställning. – I dag, med kriget i Iran, ser vi konsekvenserna av att inte ta övergången till grön energi på allvar. Vi har allt att vinna på en grön omställning. – Kina visar vägen, EU ligger i mitten och USA har tappat greppet. Karin Karlsbro lyfter fram kriget i Ukraina, konkurrenskraften och klimatförändringen som EU:s stora utmaningar. – Det finns ingen manual för den situation vi befinner oss i nu. EU behöver ett kreativt och uppfinningsrikt ledarskap. ISLAND folkomröstar om ett EU-medlemskap i höst. Om Island går med i EU är fyra av fem nordiska länder EU-medlemmar. Borde Norden bli en starkare aktör inom EU? – De nordiska medlemsländerna borde samarbeta intensivare men viktigast är att alla länder jobbar mer för nu är det bråttom. EU borde ha en enklare beslutsordning, säger Stine Bosse. Anna-Maja Henriksson suckar och konstaterar att EU inte skapades för den turbulens som nu råder. – Vi borde förnya EU eftersom vi behöver strukturer som möjliggör snabba beslut. Här i parlamentet samarbetar Sverige, Danmark och Finland bra då det gäller att minska på byråkratin. En förnyad beslutsordning är akut med tanke på att flera länder vill in i EU-gemenskapen. Förutom Ukraina är bland annat Albanien, Serbien, Montenegro och Nordmakedonien intresserade av ett EU-medlemskap. • Grönlandsfrågan enade Europaparlamentet mer än någon annan fråga har gjort. För grönlänningarna orsakade hotet osäkerhet och obehag men världens strålkastare riktades mot dem. ANNA-MAJA HENRIKSSON
RkJQdWJsaXNoZXIy MjkzNDM=