ANNA-MAJA HENRIKSSON | EU-TIDNING | NR 2, MAJ 2026 EUROPA nytt ANNA-MAJA OM ÅRET SOM EUROPAPARLAMENTARIKER: EU står inför viktiga vägskäl SID 3 Läs också: JOAKIM PAASIKIVI om det aktuella världsläget 4 ANDERS ADLERCREUTZ om Finland som vägvisare 10 EU – Så fungerar det 7 POLITISK ANNONS Sponsor: Anna-Maja Henriksson, Renew Europe-gruppen, Europaparlamentet. Sponsorn kontrolleras av: Renew Europe-gruppen, Europaparlamentet. Mer info här:
Ledare Anna-Maja möter Joakim Paasikivi Så fungerar EU Fyra avgörande beslut Norden i fokus Vad vet du om EU? Kolumn: Anders Adlercreutz Vardagen i Bryssel Kolumn: Joakim Strand Uppdrag: Europaparlamentariker Möt teamet 3 | 4 | 7 | 8 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | EU-TIDNING | NR 2, MAJ 2026 Ansvarig utgivare: Anna-Maja Henriksson Produktion: Sonja Finholm, Alfred Media Tidningen delas i första hand ut som bilaga till Österbottens Tidning, Vasabladet, Syd-Österbotten, Åbo Underrättelser, Hufvudstadsbladet, Borgåbladet och Västra Nyland samt som fristående tidning på Åland i samarbete med Ålandstidningen Pärmbild: Philippe Stirnweiss, Europaparlamentet Tidningen finansieras av Europaparlamentet och med bidrag av Svenska kulturfonden KONTAKT Anna-Maja Henriksson Europaparlamentet Bât. ALTIERO SPINELLI 08G169 Rue Wiertz 60 B-1047 Bryssel anna-maja.henriksson@europarl.europa.eu +32 228 45503 8 10 SFP och Anna- Maja Henriksson tillhör gruppen Renew Europe med 77 medlemmar – en av EU-parlamentets åtta politiska grupper. Samtyckeslagen, försvarsfrågor, den åländska skatte- gränsen och 23 parla- mentariker på unikt Finlandsbesök. Läs om viktiga händelser och beslut under året. Tre nordiska Europa- parlamentariker har hittat varandra. Anna-Maja Henriksson, Karin Karlsbro och Stine Bosse anser att de nordiska länderna borde samarbeta ännu mer intensivt. @anna_maja @annamajahenriksson @annamajah @annamajahenriksson Podden Bakom kulisserna anna-maja.fi 4 Innehåll 7 2 | 4 Drömmen om ett starkare Europa och ett Europa som framstår som attraktivt och slagkraftigt, förenar Europaparlamentarikern Anna-Maja Henriksson och Joakim Paasikivi, geopolitisk rådgivare.
| 3 Det är momentum nu att skapa ett starkare Europa, ett starkare Norden och därigenom ett starkare Finland. DET VI TIDIGARE tog för givet gäller inte längre. Såväl Ryssland som USA försöker ta för sig och struntar i gemensamt överenskomna spelregler. Världen är inte sig lik och det finns ingen återgång till det som var. Vi kan välja att förfasas och paralyseras, eller att samla oss, agera och jobba för en bättre framtid. Jag väljer det senare. Det är momentum nu att skapa ett starkare Europa, ett starkare Norden och därigenom ett starkare Finland. EU startade som ett fredsprojekt. I dag är vi 27 medlemsländer och en ekonomisk stormakt i världen, bara vi spelar våra kort rätt. Den inre marknaden har alltid varit en av EU:s främsta styrkor. I stället för en begränsad marknad på 5,6 miljoner invånare i Finland har våra företag tillgång till hela EU:s inre marknad med cirka 450 miljoner invånare. Det är betydligt fler än exempelvis USA med sina 350 miljoner eller Ryssland med sina 140 miljoner. Men, det finns ett men. Vi har ännu inte lyckats använda hela den inre marknadens potential. Det beror långt på att medlemsländerna fortsättningsvis skapar gränshinder för att gynna sina egna företag. Det här måste vi komma bort från. Spelplanen ska vara rättvis och onödig byråkrati måste bort. Därför bör såväl EU-kommissionen som varje medlemsland nu sätta i en högre växel, och vi behöver inse vår potential. I DAG är det många länder som vill bli EU-medlemmar. Island ska folkomrösta på hösten, Ukraina står i farstun, och flera andra. Vi är attraktiva trots EU:s fel och brister. EU:s framtida utvidgning handlar heller inte enbart om inre marknad och jordbruk. Det är framför allt en fråga om Europas säkerhet. En värld som styrs enbart utgående från den starkes rätt är en farlig värld. Av den anledningen behöver de länder som tänker lika samla sig och tillsammans agera motkraft till de ytterhögervindar som blåser såväl i Europa som på andra sidan Atlanten. Ett Europa som agerar tillsammans och med likasinnade blir ännu starkare. Och det i sin tur har geopolitisk betydelse. Samtidigt som Ryssland, men också USA och Kina, vill försvaga EU, har vi möjligheter att se till att resultatet blir det motsatta. Målet måste vara att stärka Europas försvar och säkerhet. Att bli kvitt beroendet av fossila bränslen, förbättra vår konkurrenskraft samt trygga demokratin, rättsstaten och människors frihet och jämlikhet. Hur ska vi då gå till väga? Jag tror att vi måste jobba på många plan. Vi behöver dels förnya EU:s beslutsprocesser så att vi kan ta majoritetsbeslut i speciellt utrikes- och säkerhetspolitiska frågor som berör vår allas framtid. Varför? Jo, för att det blir ohållbart i längden att den som vill minst bestämmer. Så har det varit med Ungerns tredskande med stödet till Ukraina. I dag kan vi säga att ett av misstagen som begicks då EU skapades var kravet på enhällighet bland alla medlemsländer. Det passade bra då, men i dag då kartan inte längre stämmer överens med terrängen som EU byggdes för blir det problem. VI HAR OCKSÅ Norden, denna fantastiska plats på jorden. Hur många gånger har jag inte tänkt på vilken lycka det är att få vara född och bo här. De senaste åren har vi också jobbat allt tätare tillsammans. Men nu behöver vi en högre ambitionsnivå. Jag tror att vi måste våga öppna diskussionen om att skapa något som kanske kunde gå under benämningen ”Det förenade Norden”. Där skulle vi ha våra fem länder, men kunna ta gemensamma beslut i frågor som berör säkerhet och beredskap. Tillsammans skulle vi fem nordiska länder utgöra den 12:e största ekonomin i världen. Det skulle göra oss till en stor aktör i globala sammanhang. Också för Norden är det således momentum nu. Men ser vi det? Det är ju faktiskt obegripligt att vi inte ännu kunnat få till stånd ett gemensamt system för personnummer, fastän det jobbats på frågan långt över tio år. Att få jobba i Europaparlamentet med frågor som berör oss alla känns meningsfullt. Jag vill vara en direkt länk för dig till den europeiska arenan och jag är tacksam för alla kontakter och all respons jag fått. Jag hoppas den här tidningen ska ge dig intressanta läsupplevelser och förmedla en del av det arbete jag, mina medarbetare och kolleger gör för att vi alla ska få leva våra liv i fred och trygghet. ANNA-MAJA HENRIKSSON, Europaparlamentariker (SFP) och vice ordförande för Renew Europe ANNONSBILAGA Finland och EU står vid ett vägskäl
NÄR RYSSLAND inledde sitt fullskaliga krig mot Ukraina den 24 februari 2022 blev Joakim Paasikivi, då lärare vid svenska Försvarshögskolan, känd i Sverige och Finland över en natt. Sedan dess har Paasikivi haft fullt upp med att kommentera och analysera krigets utveckling i medierna. Numera är han pensionerad från Försvarshögskolan men anställd som geopolitisk rådgivare för en advokatbyrå. Han är eftertraktad som föreläsare också i Finland och den här intervjun görs under ett frukostsamtal mellan honom och Europaparlamentarikern Anna- Maja Henriksson. Ett par dagar tidigare har Péter Magyar segrat i det ungerska parla- mentsvalet, vilket har firats i Europa och inte minst i Bryssel. – Valresultatet har större betydelse än man skulle kunna tro, säger Anna-Maja Henriksson. – Nu är Vladimir Putins direkta kontakt med Bryssel bruten, konstaterar hon och syftar på avslöjandet om att Ungerns förre utrikesminister underrättade Kreml om vad som sades under konfidentiella samtal i Bryssel. Joakim Paasikivi lyfter fram Péter Magyars personlighet. – Magyar är inte woke, han är en högerman som är Europavänlig. Och relationen till USA är intressant. – Vicepresident JD Vance kampanjade för Viktor Orbán i Budapest men det ledde till att Orbáns popularitet sjönk snarare än steg. Det ungerska valet blev en jätteförlust för både Putin och Donald Trump men det blir svårare för Putin att hitta på något nytt. Hur tror ni att Ryssland agerar nu? – Det ryska projektet är att förändra världen och det består. Ryssarna försöker hitta extrema partier var de än finns. Drömmen för Ryssland är att vinna kriget, inte att utkämpa det, säger Joakim Paasikivi. ”Den som vill leva i fred måste satsa på att rusta upp” Att bygga upp ett europeiskt försvar kan bara vara bra. Det säger både Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, och Anna-Maja Henriksson, Europaparlamentariker (SFP). Europeisk säkerhet och upprustning var temat när de två möttes i Helsingfors. TEXT: ANNIKA HÄLLSTEN | FOTO: CATA PORTIN 4 |
VAD GÄLLER rysk påverkan på kommande euro- peiska val riktas blickarna mot det franska presidentvalet. Emmanuel Macrons efterträdare väljs i april 2027 och det är oklart om högernationalisten Marine Le Pen tillåts ställa upp. Detta beror på att Le Pen dömdes för förskingring 2025. Huruvida Le Pen får kandidera eller inte ska avgöras i en fransk domstol. – Jag tror att Ryssland kommer att försöka påverka det franska valet, om inte annat så gen- om att finansiera ytterhögern, säger Anna-Maja Henriksson. – Folk brukar vara mottagliga för påverkan om den upplevs komma inifrån och där har Ryssland varit skickligare än Trump. USA misslyckades i Ungern och har små möjligheter att påverka nu medan Ryssland har de kanaler som behövs, säger Joakim Paasikivi. På tal om Europa påpekar både Anna-Maja Henriksson och Joakim Paasikivi vikten av att vi som bor här tror på oss själva. – Vi ska sätta energi på att bygga ett starkare Europa. Ett litet land som Finland kan till exempel inte påverka utgången av krisen i Hor- muzsundet, säger Anna-Maja Henriksson. Joakim Paasikivi berättar att han, när han föreläser, brukar presentera två versioner av Europa. – Antingen är Europa en världsdel med stort E och en halv miljard människor i världens rik- aste del eller ett fyrtiotal små stater med olika agendor. Vi måste ha en idé för Europa som är så attraktiv, slagkraftig och realistisk att vi själva tror på den. I oroliga tider finns stora möjligheter eftersom mycket förändras. KRIGET i Ukraina är inne på sitt femte år men har hamnat i skymundan för krigen i Mellanöstern. Joakim Paasikivi håller med president Alexander Stubb som i en intervju för HBL i april sade att Ukraina har övertaget på fronten. – Övertaget vid fronten brukar bölja fram och tillbaka men Ukraina har nu ett teknik- övertag både vad gäller drönare och långräckviddiga vapen, och dessutom egen tillverkning av dem. De har varit effektiva på att slå ut viktig infrastruktur i Ryssland. – Det finns ingen snabb lösning på kriget men vi är å andra sidan dåliga på att se sådana, tänk på Sovjetunionens upplösning, den arabiska våren och på al-Assadregimens fall i Syrien. Man får sätta sitt hopp till att kritiken mot kriget ökar i Ryssland, liksom missnöjet. Anna-Maja Henriksson påpekar att Irankriget visserligen blev en räddning för Ryssland då oljepriset sköt i höjden men att det är oerhört att det stora antalet stupade ryska soldater, uppskattningsvis 30 000–35 000 per månad, inte tycks spela någon roll för Putin. – Man plockar ut minoriteter och skickar dem till fronten. Under en resa i Lappland, nära den ryska gränsen, hörde jag att ryska samer nu har tvångsrekryterats. Flera ukrainska drönare har råkat ur kurs och landat i Finland. Orsakerna är oklara, det kan vara elektroniska störningar, mekaniska fel eller att de har blåst ur kurs. – Vi kan ändå konstatera att Ukraina har god träffprocent på sina drönare, säger Joakim Paasikivi. – Det är viktigt för oss att Ukrainas drönar- attacker mot Ryssland fortsätter och att vi också framöver intar en förstående och pragmatisk hållning. Anna-Maja Henriksson beskriver drönarna som störtat i Finland som en väckarklocka och efterlyser handfasta råd om hur en vanlig medborgare ska agera om hen hittar en drönare i skogen. – Myndigheterna borde ge direktiv om det. Man ska inte fotografera drönaren och sätta ut bilder av den på sina sociala medier och inte röra den heller. Däremot ska man ringa 112. Finns det någon form av elektroniska drö- narskydd? – Effektivast vore partikelstrålningsvapen, | 5 Drömmen om ett starkare Europa och ett Europa som framstår som attraktivt och slagkraftigt, förenar Europaparlamentarikern Anna-Maja Henriksson och Joakim Paasi- kivi, geopolitisk rådgivare. » ANNONSBILAGA Antingen är Europa en världsdel med stort E och en halv miljard människor i världens rikaste del eller ett fyrtiotal små stater med olika agendor. JOAKIM PAASIKIVI
Joakim Paasikivis farfarsfar var president Juho Kusti Paasikivi, Anna-Maja Henrikssons morfar var kyrkoherden och politikern Vilho Kivioja. J. K. Paasikivi och Vilho Kivioja var kolleger i riksdagen under 1930-talet och första halvan av 1940-talet. 6 | vilket låter som science fiction. Problemet med drönare med lång räckvidd är att de kan flyga vidare utan att veta vart de är på väg, säger Joakim Paasikivi. Den ryska skuggflottan i Finska viken är ett annat bekymmer som förenar länderna kring Östersjön. Joakim Paasikivi deltog nyligen i en konferens med försäkringsbolag specialiserade på maritima frågor. Råden angående skuggflottan var två. – Dels borde kuststaterna ta kontakt med flaggstaterna, alltså de stater under vars flaggor fartygen opererar, dels göra miljöinspektioner på fartygen. Detta har Sverige och Finland börjat med vilket har lett till att den ryska skuggflottans fartyg, efter att passerat Öresund, rör sig längs den tyska kusten. De vill inte gå nära svenska vatten längre. NORDEN DÅ? Det nordiska samarbetet har intensifierats, vilket syns bland annat på Grönland och Arktis. Anna-Maja Henriksson och Joakim Paasikivi betonar de nationella styrkornas betydelse, de är utbildade i att överleva i krävande terräng och iskallt klimat. – Norden är ekonomiskt anmärkningsvärt starkt och håller klass med Ryssland. Militärt har Finland, Sverige och Norge tillsammans 250 jaktplan, säger Joakim Paasikivi och ser nöjd ut. Sin egen militära bana inledde han som beväring vid Nylands brigad. På den tiden var han enbart finländsk medborgare, i dag har han också svenskt medborgarskap. Vilket är ditt bästa minne från Dragsvik? – Frågan är lite knepig för det är skillnad på vad som var roligt då och vad som är skojigt i efterhand. Jag kunde ingen finska och visste inte hur jag skulle vända mig när vi gjorde exercis under de första tio dagarna. Jag förstod inte ens vad oikea betydde. Officeren undrade vad det var för fel på mig och jag stammade fram att jag inte behärskade finska. – Det var inte kul då men i efterhand är det komiskt. Och att få träffa Svenskfinland var en fin upplevelse under tiden i Dragsvik. I dag bygger Sverige upp sitt försvar vilket innebär att allt fler svenska män ska göra mili- tärtjänst. – Vi är på väg tillbaka och en stor del av de värnpliktiga som är frivilliga godkänns till militärtjänst och tycker det är roligt. Många av dem som inte antas är ledsna och så har vi de som tvingas in mot sin vilja. Jag skulle inte säga att det finns någon större motvilja. – Men att öka numerären och bygga upp ett försvar tar lång tid. Jag brukar säga att det tar tio år att få tio års erfarenhet och antalet underofficerare borde öka först. Eftersom vi var duktiga på att lägga ner försvaret är det svårare att bygga upp det i början men det blir lättare småningom. – I Finland tror man ofta att allmän värnplikt finns i många länder men så är det inte alls. Finland, Polen och några till har de största reserverna och vårt värnpliktssystem är speciellt i den gemene européens ögon, säger Anna- Maja Henriksson. PLANERNA på ett europeiskt Nato får både Anna-Maja Henrikssons och Joakim Paasikivis gillande. Båda konstaterar att den som vill leva i fred måste satsa mycket på upprustning. – Eftersom man inte kan utesluta att USA:s intresse för Europa svalnar är det bra att vi aktiverar oss. Men vi ska inte spela ut USA. Däremot kan vi leka med tanken att Kanada skulle bli en del av EU. Och Ukraina borde förstås en dag bli EU-medlem, säger AnnaMaja Henriksson. – Perspektivet är viktigt. Det är rimligt att Europa sköter europeisk säkerhet och USA har också begränsade resurser. Att bygga upp ett europeiskt försvar kan bara vara bra. Vi som bor i en kall och obekväm del av världen behöver varandra, säger Joakim Paasikivi. • Ungrarna sa ja till EU och nej till Ryssland. ANNA-MAJA HENRIKSSON Det finns inga snabba lösningar på kriget i Ukraina. JOAKIM PAASIKIVI
S EU – Så fungerar det S EUROPAPARLAMENTET Leds av talman Roberta Metsola, maltesisk politiker, gift med finländaren Ukko Metsola. Uppgift: Lagstiftning, kontroll och budgetarbete. EUROPEISKA RÅDET Består av medlemsländernas stats- och regeringschefer som samlas till så kallade toppmöten. MINISTERRÅDET Kallas även Europeiska unionens råd. Består av ministrar från de 27 EU-ländernas regeringar. Vilka ministrar som träffas beror på vilka frågor som förhandlas. Uppgift: Godkänna eller förkasta lagförslag. 8 POLITISKA GRUPPER SFP och Anna-Maja Henriksson tillhör gruppen Renew Europe som har 77 medlemmar och är den femte största gruppen. 30 parlamentariker är grupplösa. PLENUM Europaparlamentets stora möte där ledamöterna debatterar aktuella frågor och röstar om olika lagförslag. Finland har 15 EUROPAPARLAMENTARIKER, varav Anna-Maja Henriksson representerar SFP. 26 UTSKOTT som förbereder arbetet i plenum. 48 DELEGATIONER som upprätthåller kontakten till parlament i länder utanför EU. PARLAMENTET BESTÅR AV: EU-VAL hålls vart femte år, nästa gång 2029. VISSTE DU att SFP sedan starten 1995 haft sex Europaparlamentariker: Elisabeth Rehn, Astrid Thors, Henrik Lax, Carl Haglund, Nils Torvalds och Anna-Maja Henriksson. EU-KOMMISSIONEN Består av 27 kommissionärer, en från varje medlemsland. Leds av ordförande Ursula von der Leyen. Uppgift: Presentera lagförslag. Finland representeras av Henna Virkkunen, som fungerar som kommissionens vice ordförande med ansvar för tekniksuveränitet, säkerhet och demokrati. PARLAMENTET sammanträder till plenum en vecka i månaden, vanligen i Strasbourg. Det mesta av arbetet sker i Bryssel. 720 ledamöter som väljs av invånarna i medlemsländerna. 77 30 NI | 7 GRAFIK: SONJA FINHOLM | KÄLLOR: EUROPAPARLAMENTET, EUROPE ELECTS, ALTINGET ANNONSBILAGA 185 81 85 27 135
8 | Viktiga händelser under året I EGENSKAP AV justitieminister i Sanna Marins regering ledde Anna-Maja totalreformen av sexualbrottslagstiftningen i Finland, där definitionen av våldtäkt ändrades så att den utgår från avsaknad av samtycke. Den nya lagstiftningen trädde i kraft i början av år 2023. Våldtäktslagstiftningen är ändå inte ännu samtyckesbaserad i alla EU-länder. Detta innebär att de som utsätts för detta fruktansvärda brott – vanligen flickor och kvinnor – inte behandlas lika i hela EU. Därför har Anna-Maja fortsatt arbetet på EU-nivå, och det har gett resultat. I den avgörande omröstningen i plenum i Europaparlamentet i slutet av april godkändes förslaget om en samtyckesbaserad våldtäktslagstiftning. Förhandlingarna pågick i över ett halvt år. – Genom en samtyckeslagstiftning i hela EU kan vi förbättra brottsoffrets ställning och ändra tankesättet kring sexualbrott inom hela unionen. Förhandlingarna har inte varit lätta men vi lyckades få med flera formuleringar som är viktiga för oss i SFP och Renew Europe. Bland annat har vi betonat betydelsen av att sex sker frivilligt och att samtycke kan återkallas när som helst, säger Anna-Maja. – Samtidigt behöver vi jobba på attityderna såväl på individnivå som hos myndigheterna. Vi behöver se till att de människor som bemöter brottsoffren tar saken på allvar och har den kunskap som krävs för att vidta nödvändiga åtgärder. Det är också viktigt att pojkar och flickor redan som barn får lära sig att respektera vars och ens självbestämmanderätt. Nu är det dags att kommissionen agerar och lägger fram ett nytt förslag till en samtyckesbaserad våldtäktslagstiftning i hela EU. • ANNA-MAJA jobbar kontinuerligt med att bevaka centrala åländska frågor i Europaparlamentet i samarbete med de åländska samarbetspartierna. En av de viktigaste frågorna under det gångna året har varit att bevaka Ålands intressen i revideringen av hela EU:s tullramverk, den så kallade tullkodexen. Nu är det glädjande att se att det hårda arbetet med att säkra förenklingarna av den åländska skattegränsen i EU-lagstiftningen ser ut att ge resultat. Tidigare under våren har man i förhandlingarna mellan parlamentet och rådet nämligen nått en preliminär överenskommelse där Ålands intressen beaktas och de förenklingar som finns i dag kan bevaras och potentiellt breddas. Förhandlingsresultatet behöver ännu godkännas av Europaparlamentet i plenum under hösten. Även ministerrådet ska godkänna förhandlingsresultatet innan det träder i kraft. Anna-Maja är ändå mycket glad över denna delseger. • ANNA-MAJA är tillsammans med Pekka Toveri (Saml) Europaparlamentets huvudförhandlare för ett lagförslag om att förenkla och försnabba försvarsupphandlingar och se över hur försvarsprodukter rör sig på den inre marknaden. Under hösten 2025 ledde de förhandlingarna om Europaparlamentets ståndpunkt, och resultatet fick slutligen ett brett stöd. I Anna-Majas och Pekkas förhandlingsresultat påskyndas och förenklas försvarsupp- handlingarna bland annat genom att tröskelvärdena höjs och medlemsstaterna uppmuntras till gemensamma upphandlingar med stöd av ett tillfälligt undantagsförfarande. Även interna överföringar av försvarsprodukter inom EU underlättas. Det är också viktigt att små och medelstora företag kan delta i värdekedjorna. Åtgärderna de föreslog förbättrar även verksamhetsförutsättningarna för den finländska försvarsindustrin och den inre försvarsmarknadens funktion. Anna-Maja och Pekka representerar Europaparlamentet i förhandlingarna mellan EU:s institutioner – ministerrådet, Europaparlamentet och kommissionen – som inleddes i början av året och pågår just nu. – Förhoppningsvis når vi resultat ännu un- der Cyperns ordförandeskap för ministerrådet, säger Anna-Maja. • Samtyckeslag fick ett ja Anna-Maja och hennes kollegor i Renew Europe är nöjda över att samtyckeslagen fick ett brett stöd. Tullkodex delseger för Åland Anna-Maja på besök på Åland tillsammans med kollegan Karin Karlsbro från Liberalerna i Sverige. EU:s försvar tar ett steg framåt Anna-Maja och Pekka Toveri (Saml) konstaterar att det viktigaste just nu är att stärka Europas försvar samt att upprätthålla ett starkt stöd till Ukraina. Anna-Maja jobbar kontinuerligt med att bevaka centrala åländska frågor i Europaparlamentet. Det är också viktigt att små och medelstora företag kan delta i värdekedjorna.
Det är uppenbart att Finland har en mycket viktig roll för hela EU då det gäller säkerhet och beredskap. | 9 ANNONSBILAGA 23 Europaparlamentariker på unikt besök i Finland Besöksgruppen på Senatstorget i Helsingfors. Det är mycket unikt att Finland får besök av 23 Europaparlamentariker samtidigt – ett bra bevis på att SFP:s arbete på EU-nivå syns. Gruppen besökte också republikens president Alexander Stubb. Anna-Maja med sametingets ordförande Pirita Näkkälä- järvi och Renew Europes ordförande Valérie Hayer. I SLUTET AV mars 2026 hade Anna-Maja glädjen att bjuda in 23 Europaparlamentariker till Finland på ett alldeles unikt besök. Delegationen bestod av kollegor från hennes egen mittenliberala grupp Renew Europe för vilken hon också fungerar som vice ordförande. Anna-Maja hade själv tagit initiativ till resan ungefär ett år tidigare. Temat för resan var bered- skap och säkerhet, och programmet var mycket gediget. – Läget i världen gör att vi har all orsak att stärka Europa och också lära av varandra. Finland har en mycket speciell ställning i EU. Vi är det land som har den längsta gränsen mot Ryssland, 1340 kilometer. Vi är också på många sätt i framkanten då det gäller beredskap. Det här intresserar stort i EU och mina kollegor ville gärna bekanta sig närmare med Finland, säger Anna-Maja. Delegationen inledde programmet med ett givande möte med EU:s hybridcenter och tog sedan en promenad genom Helsingfors till presidentslottet. Det var en stor ära för gruppen att träffa republikens president Alexander Stubb. Delegationen besökte också befolkningsskyddet under Havshagen, där borgmästare Daniel Sazonov hälsade dem välkomna. Anna-Majas europeiska kollegor var imponerade av hur det civila och beredskapstänket flyter samman. Delegationen reste sedan vidare till Ivalo i Lappland. I Saariselkä träffade de först representanter för samerna. De är Europas enda erkända ursprungsfolk, och det är viktigt för Renew Europe att få ta del av deras situation och befrämja deras rätt till sin kultur, sina näringar och sina språk. Följande dag besökte delegationen Finlands och EU:s längst norrut belägna gränsövergång vid Raja-Jooseppi. Våra gränsmyndigheter förtjänar ett stort tack för det viktiga arbete de gör varje dag. – Det är uppenbart att Finland har en mycket viktig roll för hela EU då det gäller säkerhet och beredskap. Därför ska det inte heller bara vara Finlands sak att finansiera den delen. Något som man kanske tagit för givet. Men det är uppenbart att också EU behöver ta sitt ansvar och dela den bördan. Att stärka Finlands beredskap och yttre gräns är att stärka hela EU:s beredskap, säger Anna-Maja. • Renew Europe-delegationen vid ryska gränsen. Europaparlamentariker utanför presidentens slott.
10 | Även Europa är en ekonomisk stormakt DET KLICKADE omedelbart när Anna-Maja Hen- riksson som nyvald finländsk Europaparlamentariker 2024 mötte svenska Karin Karlsbro, som hade en mandatperiod i Europaparlamentet bakom sig. Nu samarbetar de i den liberala politiska mittengruppen Renew Europe. – Vi talar samma språk. Och Karins längre erfarenhet i parlamentet är nyttig för mig, säger Anna-Maja Henriksson. – Vi är båda noggranna och ambitiösa. Anna-Majas bakgrund som långvarig partiledare med tunga ministerposter är viktig för hela gruppen. Det är ingen slump att hon valdes till vice ordförande för Renew Europe, konstaterar Karin Karlsbro. Intervjun med Anna-Maja Henriksson och Karin Karlsbro görs dagen efter att EU:s ledare sagt nej till skärpta sanktioner mot ryska oljefartyg, vilket Finland och Sverige hade föreslagit. Å andra sidan godkändes äntligen stödpaketet på 90 miljarder euro åt Ukraina. Vad gäller de ryska oljeföretagen konstaterar Anna-Maja Henriksson att EU inte har någon orsak att backa. – Putin finansierar sitt krig i Ukraina med oljeintäkter och jag gillar inte alls att EU signalerar att vi håller tillbaka. I Renew Europe finns också den danska Europaparlamentarikern Stine Bosse som samarbetar med Anna-Maja Henriksson och Karin Karlsbro. Ukrainas eventuella EU-medlemskap delar EU:s medlemsländer men de tre nordiska parlamentarikerna hör till förespråkarna. – Ett fredsvillkor borde vara att Ukraina blir medlem men det kräver förstås att landet får bukt med korruptionen och att man följer det regelverk som finns. Att Ukraina har utkämpat ett krig med Ryssland leder inte auto- matiskt till ett medlemskap, påpekar Anna- Maja Henriksson. – För Europa är ett ukrainskt medlemskap en säkerhetsfråga. Karin Karlsbro, som är Europaparlamentets huvudförhandlare i ekonomiska frågor som gäller Ukraina, säger att det är viktigt att inte glömma varför kriget pågår. – Ukraina vill tillhöra det demokratiska Europa och bli av med strukturerna från Sovjettiden. Det tolererar inte Putin. Att neka Ukraina ett EU-medlemskap är att ge landet signalen om att antingen vända sig tillbaka mot Ryssland, vilket är otänkbart, eller att vända sig mot Kina, vilket vi inte vill. Stine Bosse påpekar att Ukraina redan vidtagit åtgärder som borde underlätta landets väg in i EU. – Ukraina är i krig men arbetar samtidigt på att förnya sin administration. Ukraina borde bli medlem av EU, förutsatt att landet får bukt med korruptionen och följer EU:s regelverk för en rättsstat. Det anser de finländska, svenska och danska Europaparlamentarikerna Anna-Maja Henriksson (SFP), Karin Karlsbro (Liberalerna) och Stine Bosse (Moderaterne). TEXT: ANNIKA HÄLLSTEN | FOTO: JAN VAN LIEROP Energiförsörjningen, ett framtida medlemskap för Ukraina och en förnyad beslutsordning hör till de stora frågor som EU borde lösa. Det säger Europaparlamentarikerna Anna-Maja Henriksson, Karin Karlsbro och Stine Bosse.
1. Vilka länder grundade det europeiska samarbetet som senare blev EU? a) Frankrike, Västtyskland, Belgien, Nederländerna och Storbritannien b) Frankrike, Västtyskland, Italien, Belgien, Nederländerna och Luxemburg c) Frankrike, Västtyskland, Italien, Belgien och Spanien 2. Vem var SFP:s första Europaparlamentariker? a) Astrid Thors b) Elisabeth Rehn c) Jörn Donner 3. Vem är Finlands nuvarande EU-kommissionär? a) Jutta Urpilainen b) Olli Rehn c) Henna Virkkunen 4. Vad symboliserar de 12 stjärnorna på EU-flaggan? a) Antalet medlemsländer från början b) Enhet, solidaritet och harmoni bland Europas folk c) Europas huvudstäder 5. Hur många officiella språk har EU? a) 24 b) 22 c) 19 6. Vilket pris fick EU år 2012? a) Nobels fredspris b) Sacharovpriset c) Karlspriset 7. Vilket land gick med i EU senast, år 2013? a) Kroatien b) Rumänien c) Bulgarien 8. Hur många Europaparlamentariker har Finland? a) 13 b) 15 c) 18 9. I vilka städer sammanträder Europaparlamentet? a) Bryssel och Strasbourg b) Bryssel och Luxemburg c) Strasbourg och Luxemburg 10. För vilken politisk grupp i Europaparlamentet är Anna-Maja Henriksson vice ordförande? a) EPP (Europeiska folkpartiet) b) Renew Europe c) De gröna De rätta svaren hittar du på sidan 16. Har du koll på EU? Testa dina kunskaper med vårt quiz! | 11 ANNONSBILAGA Den Rysslandspositive generalen Rumen Radevs seger i parlamentsvalet i Bulgarien i april är en osäkerhetsfaktor i EU. Radev har, efter sin seger, försökt tona ner sitt rykte som Rysslandsvän. – Valresultatet är ett annat än vi önskade och nu är det upp till bevis för Radev. Bulgarien har också haft problem med korruption och med att följa rättsstatens principer, säger Anna-Maja Henriksson. Karin Karlsbro påminner om att EU inte är en bankomat för länder som är beroende av EU-stöd. – När ett medlemsland faller på regelverket måste det få snabbare konsekvenser. Ungerns ex-premiärminister Viktor Orbán satte sig ständigt på tvären i EU-sammanhang. Vad lärde sig EU av Orbáns vägran att följa fattade beslut? – Att kommissionen måste våga använda de verktyg som finns mot trilskande länder. Vad gäller Ungern gjorde man det till slut, genom att frysa 17 miljarder euro som Ungern hade rätt till, säger Anna-Maja Henriksson. – Majoritetsbeslut i ministerrådet, i stället för att alla 27 länder ska vara överens, kunde vara en lösning. Ibland måste man vara tuff. Viktor Orbán är knappast den siste EU-ledaren som motsätter sig beslut och Karin Karlsbro säger att Ungern är ett skolexempel på hur problematiskt läget kan vara. – Det finns inget vaccin mot totalitära krafter. Motståndet måste vårdas via attitydpåverkan. RELATIONEN mellan EU och USA fick en drama- tisk törn efter president Donald Trumps besked om höjda tullar på varor från Europa. Därefter lyckades EU och USA komma överens om sänkta tullar men när den amerikanske presidenten mitt under avtalsarbetet höjde tullarna reagerade EU genom att frysa arbetet. Nu är arbetet återupptaget med en klausul som Karin Karlsbro, som ingår i den grupp som arbetar med avtalet, kallar Trumpsäkring. – Trumpsäkringen innebär att det inte blir något handelsavtal ifall Trump fortsätter hota oss. Just nu arbetar vi på hur ordalydelsen i Trumpsäkringen ska se ut. Anna-Maja Henriksson påpekar att en situation där USA:s president plötsligt använder tullar som maktmedel är ohållbar och att det gäller att betona Europas styrka. – Europa är också en ekonomisk stormakt. USA behöver Europa. Ytterst handlar det om den internationella rättsordningen. Det är exceptionellt farligt när stormakten USA behandlar rättssäkerheten respektlöst. Det amerikanska hotet om att annektera Grönland är ett annat exempel på president Trumps egenmäktiga inställning till rättssäkerhet och till andra länder. Stine Bosse påpekar att hotet om annektering av Grönland inte har försvunnit trots att det varit tyst om det en tid. – Lyckligtvis pågår nu diplomatiska samtal mellan Danmark, Grönland och USA. Vill man hitta något positivt med hotet är det att vi har visat att EU kan reagera när ett medlems- land hotas. – Att Grönland nu vill ha större inflytande över sitt öde är något vi måste förstå och respektera. Anna-Maja Henriksson betonar EU:s roll i Grönlandsfrågan. – Frågan enade Europaparlamentet mer än någon annan fråga har gjort. För grönlänningarna orsakade hotet osäkerhet och obehag men världens strålkastare riktades mot dem. Utmaningarna EU står inför är enorma men vilka anser Anna-Maja Henriksson, Karin Karlsbro och Stine Bosse vara de största? – Tillgången till energi och el och den hänger ihop med säkerheten. De länder som är självförsörjande på olja, gas och el har trumf på hand och EU:s medlemsländer borde göra sig av med beroendet av rysk och amerikansk gas och olja. Förnybar energi blir en nyckelfråga, säger Anna-Maja Henriksson. Också Stine Bosse, som är medlem i utskottet för miljö, klimat och livsmedelssäkerhet, betonar vikten av en grön omställning men konstaterar att EU-parlamentet i dag består av starka högerkrafter med en annan inställning. – I dag, med kriget i Iran, ser vi konsekvenserna av att inte ta övergången till grön energi på allvar. Vi har allt att vinna på en grön omställning. – Kina visar vägen, EU ligger i mitten och USA har tappat greppet. Karin Karlsbro lyfter fram kriget i Ukraina, konkurrenskraften och klimatförändringen som EU:s stora utmaningar. – Det finns ingen manual för den situation vi befinner oss i nu. EU behöver ett kreativt och uppfinningsrikt ledarskap. ISLAND folkomröstar om ett EU-medlemskap i höst. Om Island går med i EU är fyra av fem nordiska länder EU-medlemmar. Borde Norden bli en starkare aktör inom EU? – De nordiska medlemsländerna borde samarbeta intensivare men viktigast är att alla länder jobbar mer för nu är det bråttom. EU borde ha en enklare beslutsordning, säger Stine Bosse. Anna-Maja Henriksson suckar och konstaterar att EU inte skapades för den turbulens som nu råder. – Vi borde förnya EU eftersom vi behöver strukturer som möjliggör snabba beslut. Här i parlamentet samarbetar Sverige, Danmark och Finland bra då det gäller att minska på byråkratin. En förnyad beslutsordning är akut med tanke på att flera länder vill in i EU-gemenskapen. Förutom Ukraina är bland annat Albanien, Serbien, Montenegro och Nordmakedonien intresserade av ett EU-medlemskap. • Grönlandsfrågan enade Europaparlamentet mer än någon annan fråga har gjort. För grönlänningarna orsakade hotet osäkerhet och obehag men världens strålkastare riktades mot dem. ANNA-MAJA HENRIKSSON
12 | Stora och små frågor VÄRLDEN har aldrig varit färdig. Den har aldrig varit stabil, rättvis eller förutsägbar på det sätt vi ibland i efterhand vill tro. Varje epok har haft sina kriser, sina konflikter och sina brytpunkter. Det som förändras är inte att utmaningar finns – utan hur vi väljer att möta dem. Också Finland har gått igenom sådana skeden. Det fanns en tid då vi inte alltid kände oss stolta. Då vi såg oss själva som perifera, sårbara och beroende av andras beslut. Men saker förändras. I dag toppar Finland de flesta internationella jämförelser – när det gäller utbildning, tillit, stabilitet och samhällsfunktioner. Det är ingen slump. Det är resultatet av långsiktigt arbete, kompromisser och en vilja att bygga något gemensamt. Jag är tacksam över den roll Svenska folkpartiet har fått spela under den utvecklingen. Vår strävan att finnas med runt de bord där besluten fattas har burit frukt. Finlands säkerhetspolitiska lösningar väcker i dag beundran. Inte bara våra militära val, utan hela vår syn på beredskap. Ett samhälle som fungerar också i kris – där myndigheter, civilsamhälle och medborgare vet sin roll – det är inget som uppstår av sig själv. Det är saker som byggs, steg för steg. I dag har vårt system också blivit en exportvara. Intresset för Finlands lösningar är stort. Det handlar om allt från medieläskunnighet – hur vi lär både barn och äldre att förstå och hantera information – till konkreta strukturer som skyddsrum, totalförsvar och krisberedskap. I en tid av desinformation, geopolitisk oro och ökade spänningar söker många länder efter fungerande modeller. Finland har inte alla svar, men vi har erfarenheter som andra vill ta del av. SAMTIDIGT SER VI hur utmaningarna växer, också i vår egen närhet. Inom EU finns länder där rättsstatens principer ifrågasätts, där samhällskontraktet försvagas och där polariseringen tilltar. Globalt är bilden ännu tydligare. På många sätt är hela den världsordning som vuxit fram efter andra världskriget i gungning. Institutioner som länge setts som självklara ifrågasätts, och spelregler som tidigare respekterats utmanas. Det är i ett sådant läge som Finland har en möjlighet – och ett ansvar. Inte för att vi är perfekta, utan för att vi har visat att det går att bygga ett samhälle som fungerar. Ett samhälle där tillit inte är ett tomt ord, utan en konkret resurs. Där utbildning, öppenhet och samarbete bär också när det blåser. Här spelar vår egen riksdag en central roll. Men också våra representanter i Europaparlamentet och andra internationella sammanhang. Finland är kanske ett litet land, men vårt inflytande avgörs inte bara av storlek. Det avgörs av trovärdighet, konsekvens och vilja att bidra. Vi kan inte förändra hela världen över en natt. Men vi kan stå upp för våra värderingar. Vi kan visa, genom vårt eget exempel, att den liberala demokratin är en fungerande modell. Att rättsstat, yttrandefrihet och öppenhet inte är svagheter, utan styrkor. Och kanske viktigast av allt: vi kan fortsätta göra det vi redan är bra på. I Finland finns en förmåga att samarbeta också över ideologiska gränser. Att hitta lösningar också tillsammans med politiska motståndare. Det är inte alltid enkelt, och det sker inte utan konflikter. Men det är en styrka som många andra samhällen saknar. Världen är inte färdig. Den kommer aldrig att bli det. Men det betyder också att framtiden inte är förutbestämd. Den formas av de val vi gör – som individer, som samhällen och som länder. Finland har visat att det går att välja rätt riktning, och SFP är redo att bära ansvar också för vägen framåt. ANDERS ADLERCREUTZ, partiordförande för SFP och undervisningsminister Finland har inte alla svar, men vi har erfarenheter som andra vill ta del av.
| 13 HÅLL Vardagen i Bryssel GRÖNLAND. Anna-Maja deltog i kampanjen We stand with Greenland. ANNONSBILAGA SPRÅKFRÅGOR. Anna-Maja är vice ordförande för den tvär- politiska gruppen för etablerade minoriteter, nationella gemenskaper och språk. Gruppen samlar ledamöter över partigruppsgränserna och är ett viktigt forum för att lyfta exempelvis finlandssvenskarnas och samernas ärenden. SLAVA UKRAINI. Den 24 februari 2026, fyra år efter att Ryssland inledde sitt fullskaliga aggressionskrig mot Ukraina, deltog Anna- Maja i en manifestation i Bryssel för att uttrycka sitt stöd för Ukraina. Hon träffade också ukrainska krigsveteraner i parlamentet. TOPPOST. Vardagen i Bryssel och Strasbourg handlar bland annat om sessionerna i plenum, där man debatterar och röstar om olika frågor. En av de frågor Anna-Maja jobbar aktivt med är att förbjuda AI-verktyg som används för att producera nakenbilder. KVINNORS RÄTTIGHETER. Medborgarinitiativet My Voice, My Choice handlar om tillgång till säker och laglig abort för alla kvinnor i Europa – en viktig fråga för Anna-Maja och hennes kollega, centerpartisten Elsi Katainen. Säkerhet, fred och stabilitet i Europa är viktigt. Ukraina behöver vårt fortsatta stöd. EU-TEAM. Alexander Junell, Alexandra Gäddnäs, praktikant Lina Björkstén, Oscar Byman och Anna-Maja Henriksson på besök hos Finlands EU-kommissionär Henna Virkkunen. BESÖKSGRUPPER. Att få besök till Europaparlamentet piggar alltid upp. Anna-Maja tar ofta emot besöksgrupper i Europaparlamentet. Till vänster bland annat SFP-aktiva från hela Finland, och till höger studerande från Karis-Billnäs gymnasium.
DET TALAS FORTFARANDE om EU som om det vore något som sker ”där borta”. I verkligheten är EU i dag en del av vår vardag: vår säkerhet, vår ekonomi och vår beredskap. EU:s politiska riktning de kommande åren är tydlig – ett starkare och säkrare Europa, högre konkurrenskraft och ett tydligare skydd för demokrati och rättsstat. För oss i Finland – och för oss i SFP – betyder det att Europapolitiken måste bli mer konkret och mindre symbolisk. Det räcker inte att vara för Europa i största allmänhet. Vi måste se till att EU gör sådant som medlemsländerna inte kan lösa lika bra ensamma: gemensam säkerhet och beredskap, en fungerande inre marknad, investeringar i forskning och innovation samt stöd till Ukraina så länge det behövs. I MITT UPPDRAG som Europa- och ägarstyrningsminister ansvarar jag vid statsrådets kansli för EU-ärenden som inte hör till statsministern och företräder Finland bland annat i EU:s allmänna råd. Det låter byråkratiskt, men kärnan är enkel: Finland ska vara med när spelreglerna skrivs – inte bara anpassa sig när andra redan bestämt. En sak är särskilt viktig i en orolig tid: rättsstaten. För SFP är rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och minoriteters ställning inte sidofrågor. De är grunden för til�- lit, stabilitet och fungerande samarbete. Om rättsstaten urholkas i ett medlemsland påverkar det hela unionens trovärdighet – och i förlängningen också vår säkerhet och vår ekonomi. Just nu formas dessutom EU:s framtid i en process som sällan får rubriker men som avgör prioriteringarna i praktiken: budgeten. EU:s årsbudget för 2026 är 192,8 miljarder euro i åtaganden. Samtidigt har kommissionen lagt fram sitt förslag till nästa långtidsbudget, MFF 2028–2034: nästan två biljoner euro, med mer flexibilitet och en ny modell som ska förenkla finansiering och styra pengarna tydligare mot politiska målsättningar. Det finns mycket i inriktningen som är rätt – inte minst att säkerhet och konkurrenskraft lyfts upp. Men Finland har också en rimlig utgångspunkt: prioriteringarna kan vara riktiga även om totalnivån är för hög. Vi måste hitta en helhet som inte oskäligt ökar Finlands betalningsbörda, och som samtidigt tryggar sådant som är viktigt för oss, som till exempel jordbrukets finansiering. I DEN HÄR MASSIVA budgethelheten finns budskapet som EU ibland glömmer mellan raderna: förtroende byggs inte av powerpointbilder och exceltabeller, utan av resultat som syns hemma och i vardagen. Det gäller också i Svenskfinland, där människor vill se att Europa stärker tryggheten, möjliggör investeringar och ger rimliga spelregler, utan att avståndet till besluten växer. Därför är också det mycket viktigt att vi använder det inflytande vi har, såväl i Bryssel som Helsingfors. Jag vill tacka Anna-Maja och hennes stab för det viktiga arbete de gör i Bryssel och det samarbete vi har. De bevisar att SFP behövs, också i Bryssel. I slutändan handlar EU-politiken om respekt – respekt för skattebetalaren, för rättsstaten och för Europas säkerhet. EU:s nästa långtidsbudget ska ge oss mer handlingskraft, men då måste den också vara rimligt finansierad och tydligt prioriterad. Vi i Finland ska inte betala mer för att få mindre inflytande, mer byråkrati och sämre träffsäkerhet. EU måste leverera där det gör skillnad: trygghet, konkurrenskraft och en fungerande vardag för människor och företag – inte fler lager av komplicerade byråkratiska system. JOAKIM STRAND, Europa- och ägarstyrningsminister, SFP När EU blir inrikespolitik – vad står på spel? En sak är särskilt viktig i en orolig tid: rättsstaten. 14 |
ANNONSBILAGA | 15 Uppdrag: Europaparlamentariker KARIBIEN. I februari besökte Anna-Maja, som enda Europaparlamentariker från Norden, Antigua och Barbuda och deltog i den första parlamentariska konferensen mellan Europaparlamentet och de karibiska länderna. Anna-Maja fungerar som vice ordförande för delegationen till parlamentarikerkommittén Cariforum-EU. SAMERNAS NATIONALDAG. Samernas nationaldag firas den 6 februari, och i år uppmärksammades den nya historiska same- tingslagen i samband med firandet i Enare. Anna-Maja jobbade i över tio år med förnyandet av lagen tillsammans med samerna och har fått motta mycket positiv respons för sitt engagemang. ÖSTERBOTTENTURNÉ. Under hösten gjorde Anna-Maja en lyckad Österbottenturné. Det var roligt att träffa folk i Korsholm, Korsnäs, Kristinestad, Närpes och Malax. Anna-Maja berättade om sitt jobb i Europaparlamentet och fick diskutera frågor som berör lokalt. Anna-Maja besökte också Petalax högstadium där hon höll en lektion och berättade varför EU finns, hur det fungerar och vad hon gör som en av Finlands 15 Europaparla- mentariker. Turnén avslutades med ett intressant företagsbesök vid VILPE i Korsholm, som nu investerar stort i USA. Vi behöver jobba för att stärka både medlemsländernas och EU:s konkurrenskraft. På det sättet kan vi få ekonomin att växa och bli bäst i fråga om kunnande. Jord- och skogsbruksfrågorna samt fisket kräver kontinuerlig bevakning. HÅLLBAR FRAMTID. Energifrågan är helt central för Europas framtid. Anna-Maja arbetar för att EU ska bli kvitt fossila bränslen både för säkerhetens och klimatets skull. Genom att fasa ut rysk gas och olja och satsa på hållbara alternativ vill hon skapa ett mer resilient och självförsörjande Europa. VARGEN. Anna-Maja passade också på att lyfta vargfrågan under ett besök hos fårfarmarna Christian och Maria Mannfolk i Korsnäs hösten 2025. De har fått många av sina får dödade i en vargattack. Europaparlamentet godkände i fjol ett förslag om att sänka vargens skyddsstatus i EU:s habitatdirektiv. Vargen förblir skyddad, men nu får Finland och övriga medlemsländer större möjligheter att tillåta jakt på varg. ESTLAND. Under hösten besökte Anna-Maja och Renew Europe Estland. Gruppen tog sig till den ryska gränsen och fick dags- aktuell information om läget och vilka erfarenheter de estniska myndigheterna har av de ryska hybridangreppen. Här tillsammans med kollegan Karin Karlsbro från Liberalerna i Sverige. SÄKERHET. Kommendör, överste Mikko Lehmus berättade för Renew Europe-delegationen på besök i Lappland om hur den finländska gränsbevakningen agerar i arktiska förhållanden.
BAKOM KULISSERNA är Anna-Maja Henrikssons egen podcast. Tillsammans med moderatorn Oscar Byman och inbjudna gäster pratar hon om aktuella frågor. Häng med bakom politikens kulisser i Bryssel och få insyn i detaljerna. ANNONSBILAGA Lyssna via Spotify, Soundcloud, YouTube eller genom att skanna koden: Nyfiken på EU? Vill du läsa mer om Anna-Majas jobb och vardag i Bryssel? Hålla dig uppdaterad om aktuella frågor inom EU-politiken? Då kan du prenumerera på Anna-Majas NYHETSBREV Skanna koden och prenumerera! Brevet skickas till din e-post en gång i månaden. 4 Anna-Majas EU-uppdrag • Europaparlamentariker (SFP). • Vice ordförande för Renew Europe. • Medlem i utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (IMCO). • Suppleant i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes- frågor (LIBE). • Suppleant i utskottet för utveckling (DEVE). • Vice ordförande för den tvärpolitiska gruppen för etablerade minoriteter, nationella gemenskaper och språk. • Vice ordförande för dele- gationen till parlamentariker- kommittén Cariforum-EU. • Suppleant i delegationen för samarbete i norr och för förbindelserna med Schweiz och Norge, till den gemensamma parlamentarikerkommittén EU-Island och till EES gemensamma parlamentariker- kommitté. • Suppleant i delegationen för förbindelserna med länderna i Sydostasien och Sydostasiatiska nationers förbund (Asean). FACIT till EU-quizet på sidan 11: 1b, 2b, 3c, 4b, 5a, 6a, 7a, 8b, 9a, 10b Möt teamet! OSCAR BYMAN arbetar med frågor kopplade till utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd samt med försvars- och säkerhetspolitik. DET ÄR VI som tillsammans jobbar för att få SFP:s röst hörd i Bryssel. ALEXANDRA GÄDDNÄS ansvarar för utskottet för utveckling och utrikesfrågor, besöksgrupper samt frågor prioriterade av Åland. ALEXANDER JUNELL ansvarar för utskottet för medborgerliga fri- och rättig- heter, rättsliga och inrikesfrågor samt kommunikation och medierelationer. MINNA ÖSTERHOLM är kontorschef och ansvarar för jord- och skogsbruksfrågor samt miljö och klimat. Nytt avsnitt varje månad!
RkJQdWJsaXNoZXIy MjkzNDM=