Joakim Paasikivis farfarsfar var president Juho Kusti Paasikivi, Anna-Maja Henrikssons morfar var kyrkoherden och politikern Vilho Kivioja. J. K. Paasikivi och Vilho Kivioja var kolleger i riksdagen under 1930-talet och första halvan av 1940-talet. 6 | vilket låter som science fiction. Problemet med drönare med lång räckvidd är att de kan flyga vidare utan att veta vart de är på väg, säger Joakim Paasikivi. Den ryska skuggflottan i Finska viken är ett annat bekymmer som förenar länderna kring Östersjön. Joakim Paasikivi deltog nyligen i en konferens med försäkringsbolag specialiserade på maritima frågor. Råden angående skuggflottan var två. – Dels borde kuststaterna ta kontakt med flaggstaterna, alltså de stater under vars flaggor fartygen opererar, dels göra miljöinspektioner på fartygen. Detta har Sverige och Finland börjat med vilket har lett till att den ryska skuggflottans fartyg, efter att passerat Öresund, rör sig längs den tyska kusten. De vill inte gå nära svenska vatten längre. NORDEN DÅ? Det nordiska samarbetet har intensifierats, vilket syns bland annat på Grönland och Arktis. Anna-Maja Henriksson och Joakim Paasikivi betonar de nationella styrkornas betydelse, de är utbildade i att överleva i krävande terräng och iskallt klimat. – Norden är ekonomiskt anmärkningsvärt starkt och håller klass med Ryssland. Militärt har Finland, Sverige och Norge tillsammans 250 jaktplan, säger Joakim Paasikivi och ser nöjd ut. Sin egen militära bana inledde han som beväring vid Nylands brigad. På den tiden var han enbart finländsk medborgare, i dag har han också svenskt medborgarskap. Vilket är ditt bästa minne från Dragsvik? – Frågan är lite knepig för det är skillnad på vad som var roligt då och vad som är skojigt i efterhand. Jag kunde ingen finska och visste inte hur jag skulle vända mig när vi gjorde exercis under de första tio dagarna. Jag förstod inte ens vad oikea betydde. Officeren undrade vad det var för fel på mig och jag stammade fram att jag inte behärskade finska. – Det var inte kul då men i efterhand är det komiskt. Och att få träffa Svenskfinland var en fin upplevelse under tiden i Dragsvik. I dag bygger Sverige upp sitt försvar vilket innebär att allt fler svenska män ska göra mili- tärtjänst. – Vi är på väg tillbaka och en stor del av de värnpliktiga som är frivilliga godkänns till militärtjänst och tycker det är roligt. Många av dem som inte antas är ledsna och så har vi de som tvingas in mot sin vilja. Jag skulle inte säga att det finns någon större motvilja. – Men att öka numerären och bygga upp ett försvar tar lång tid. Jag brukar säga att det tar tio år att få tio års erfarenhet och antalet underofficerare borde öka först. Eftersom vi var duktiga på att lägga ner försvaret är det svårare att bygga upp det i början men det blir lättare småningom. – I Finland tror man ofta att allmän värnplikt finns i många länder men så är det inte alls. Finland, Polen och några till har de största reserverna och vårt värnpliktssystem är speciellt i den gemene européens ögon, säger Anna- Maja Henriksson. PLANERNA på ett europeiskt Nato får både Anna-Maja Henrikssons och Joakim Paasikivis gillande. Båda konstaterar att den som vill leva i fred måste satsa mycket på upprustning. – Eftersom man inte kan utesluta att USA:s intresse för Europa svalnar är det bra att vi aktiverar oss. Men vi ska inte spela ut USA. Däremot kan vi leka med tanken att Kanada skulle bli en del av EU. Och Ukraina borde förstås en dag bli EU-medlem, säger AnnaMaja Henriksson. – Perspektivet är viktigt. Det är rimligt att Europa sköter europeisk säkerhet och USA har också begränsade resurser. Att bygga upp ett europeiskt försvar kan bara vara bra. Vi som bor i en kall och obekväm del av världen behöver varandra, säger Joakim Paasikivi. • Ungrarna sa ja till EU och nej till Ryssland. ANNA-MAJA HENRIKSSON Det finns inga snabba lösningar på kriget i Ukraina. JOAKIM PAASIKIVI
RkJQdWJsaXNoZXIy MjkzNDM=